Bokföringslagen (1999:1078)

Bokföringslagen (lag 1999:1078), förkortad BFL, innehåller bestämmelser om vem som är bokföringsskyldig, räkenskapsår, löpande redovisning och arkivering, mm.

En av de viktigaste principerna i lagen är att bokföringsskyldigheten ska fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Bokföringslagen innehåller endast ett fåtal bestämmelser om årsbokslut och årsredovisning. Istället hänvisas bokföringsskyldiga som ska upprätta årsbokslut eller årsredovisning till årsredovisningslagen (ÅRL).

Vi får många frågor om bokföringstidpunkt och bokföringsmetod. Dessa beskrivs närmare nedan. Övriga skyldigheter enligt lagen läser du mer om genom att följa länkarna ovan.

Bokföringstidpunkt

I bokföringslagen skiljer man mellan

• kontanta in- och utbetalningar, och
  
• övriga affärshändelser.
  

Kontantbetalningar

Kontanta in- och utbetalningar ska bokföras senast påföljande arbets­dag, t ex i en kassabok. Med påföljande arbetsdag menas första arbetsdagen efter den dag affärshändelsen inträffade. Är det mer än några dagar mellan affärshändelsen och påföljande arbetsdag ska du bokföra de kontanta in- och utbetalningarna senast dagen efter den dag då affärshändelsen inträffade. Har du t ex sålt en vara kontant på fredagen och har stängt under lördag och söndag ska du bokföra försäljningen på måndagen. Men har företaget en verksamhet som är koncentrerad till perioder som är klart åtskilda från varandra, t ex att företaget deltar på olika marknader eller mässor, ska affärshändelserna bokföras senast dagen efter den dag de inträffade.

Med kontanta in- och utbetalningar menas inte bara betalningar med sedlar och mynt utan även betalning med kundens bank- eller kreditkort, postväxlar och andra betalningsaviseringar som kan omsättas i pengar.

Mottagna betalningsaviseringar i form av t ex presentkort, rabattkuponger och måltidskuponger ska jämställas med kontanta inbetalningar. Det gäller under förutsättning att företaget får ersättning för kupongerna mm från en tredje part. Det gäller inte t ex presentkort som företaget har ställt ut.

In- och utbetalningar som görs via bank- eller plusgiro, eller med ditt ­kontokort ingår inte i kontantbegreppet.

Övriga affärshändelser

Övriga affärshändelser ska bokföras så snart det kan ske. Huvud­principen är att grundbokföringen ska göras löpande i anslutning till affärshändelserna för att skapa en fortlöpande överblick över hur verk­samheten går. Med så snart det kan ske menas att affärshändelsen ska bokföras så fort det finns tillräckliga uppgifter för att upprätta en riktig bokföring. Om det finns skäl och det är förenligt med god redovisningssed kan dock bokföringen göras vid ett senare tillfälle.

Med andra affärshändelser menas t ex

• förändringar av fordringar och skulder
  
• överföringar mellan konton
  
• beslut om bokslutsdispositioner
  
• egna insättningar och uttag.
  

Fördröjning

Bokföring av andra affärshändelser än kontanta in- och utbetalningar får enligt bokföringslagen senareläggas om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisningssed.

För att bokföringen ska få senareläggas krävs det att verifika­tion­erna ordnas i takt med att du mottar dem. Du kan t ex sortera in verifikationerna i datumordning i en pärm i avvaktan på att de ska bokföras. Du ska även komplettera verifikationer om det saknas uppgifter.

Ett företag får vänta med att bokföra till 50 dagar efter utgången av den månad då affärshändelsen inträffade.

För företag med en årlig nettoomsättning som uppgår till högst 3 miljoner kronor får du vänta med att bokföra till 50 dagar efter det kvartal då affärshändelsen inträffade.

Företag med högst en miljon kronor i nettoomsättning får vänta med att bokföra till 60 dagar efter utgången av det räkenskapsår då affärshändelsen inträffade. Det gäller under förutsättning att företaget har ett litet antal verifikationer (högst 50) och affärs­händelser (högst 250) under räkenskapsåret. Enskilda närings­idkare med årsmoms som uppfyller dessa förutsättningar och inte har någon EU-handel får dröja med bokföringen till den 2 maj, dvs tills inkomstdeklarationen ska lämnas. Har näringsidkaren anstånd med att lämna inkomstdeklarationen ska bokföringen göras senast vid anståndstidpunkten. Observera dock att årsmomsen inte ska redovisas i inkomstdeklarationen utan i en särskild momsdeklaration.

Möjligheterna till senareläggning gäller dock inte bokföring av kontanta in- och utbetalningar. De ska i regel bokföras senast påfölj­ande arbetsdag. Det finns undantag för de fall där kontanta in- och utbetalningar registreras i ett certifierat kassaregister (enligt Skatte­verkets föreskrifter). Då får bokföringen senareläggas till 50 dagar efter utgången av den månad då affärshändelserna inträffade.

Längre fördröjning kan bara godtas vid t ex sjukdom eller oförutsedd hög arbetsbelastning hos redovisningskonsulten.

Bokföringsmetod

Faktureringsmetoden och kontantmetoden

Det finns två metoder för den löpande bokföringen:

• faktureringsmetoden, och
  
• kontantmetoden.
  
  

Faktureringsmetoden innebär att du löpande bokför alla affärshänd­elser, t ex kundfordringar och leverantörsskulder, när fakturan skickas respektive mottas. Faktureringsmetoden är huvudmetoden i bok­föringslagen. Företag som har en nettoomsättning på högst 3 miljoner kronor kan dock välja att löpande bokföra enligt kontant­metoden.

Kontantmetoden innebär att du löpande under året endast bokför de affärshändelser som avser inbetalningar och utbetalningar, samt insättningar och uttag, dvs du bokför inte några kundfordringar eller leverantörsskulder i den löpande bokföringen. Kund- och leverantörsfakturor bokförs alltså först i samband med att du får betalt från kund respektive betalar dina inköp. I samband med bokslutet bokförs dock övriga affärshändelser som är nödvändiga för att fastställa företagets resultat och ställning, t ex obetalda fordringar och ­skulder.

Lästips!

Du kan läsa mer om reglerna kring bokföring och hur du bokför alla tänkbara affärshändelser i vår kompletta bok Bokföring – praktisk handbok med konteringsexempel.