Vanliga Frågor!

• Kombinera coronagåva med julgåva?

  Kan man kombinera coronagåvan med julgåvan och köpa något som kostar sammanlagt 1 450 kr? 

  Svar: 
  Det går bra att kombinera coronagåvan med julgåvan. Det sammanlagda värdet får då inte överstiga 1 450 kr inklusive moms. Observera att en sådan sammanslagen gåva i så fall måste ges i juletid (december).
• Redovisningsbyråers fordringsrätt vid konkurs?

  Svar:
  Läs mer om detta ämne i vår artikel Redovisningsbyråer förmånsrätt vid kundföretags konkurs
  
• Kundförluster?

  Hur hanterar jag kundförluster i redovisningen?

  Svar:
  Du kan läsa om hur du hanterar kundförluster i vår artikel Kundförluster – hur gör jag?
• Ställa in bolagstämma?

  Kan man ställa in en bolagsstämma pga sjukdom? En av ägarna i bolaget har smittats av coronaviruset.

  Svar:
  

  Ja, det är tillåtet att ställa in en bolagsstämma men den måste hållas vid ett senare tillfälle. Det är alltså inte tillåtet att inte hålla bolagsstämma alls. Kravet är att den ska hållas inom sex månader efter räkenskapsårets utgång. Eftersom man fastställer årsredovisningen på bolagstämman kan en försenad bolagstämma leda till att årsredovisningen inte skickas in till Bolagsverket i tid. Det är ett bokföringsbrott som kan leda till åtal för styrelsen och företaget kan även bli skyldiga att att betala förseningsavgifter.

  Observera dock att det finns möjlighet att begära eftergift av förseningsavgiften eller överklaga beslutet. Enligt Bolagsverket kan det i vissa fall finnas möjlighet till eftergift om skälet till förseningen är kopplat till corona-smitta. En bedömning görs dock i varje enskilt fall. 
• Bolagsstämma på distans?

  En av aktieägarna i min kunds bolag är drabbad av coronaviruset. Hur gör vi med kommande bolagstämma när inte alla kan vara på plats?
  

  Svar:
  Bolagsstämman är tillåten att hållas på telefon, skype, videokonferens eller liknande. Kravet är dock att stämman leds från den ort där styrelsen har sitt säte, om inte bolagsordningen anger något annat. Bolagsstämman ska också gå med på att alla eller vissa ägare deltar på stämman på det sättet.

  På grund av coronaviruset gäller tillfälliga regler som ska underlätta genomförandet av bolags-och föreningsstämmor. En konsekvens av coronasmittan är att det blir svårare för aktieägare och föreningsmedlemmar att delta i de kommande årsstämmorna, som för det stora flertalet bolag och föreningar ska genomföras de närmaste månaderna.

  Därför gäller nu regler som ska underlätta för bolag och föreningar att genomföra stämmorna på ett sådant sätt att risken för spridning av viruset minimeras.

  En ny lag med tillfälliga bestämmelser har införts som utökar möjligheten till fullmaktsinsamling, poströstning och deltagande genom ombud vid bolags- och föreningsstämmor.
  Bestämmelserna gör det möjligt att antalet deltagare som närvarar personligen vid stämman kan hållas nere, samtidigt som aktieägarna och medlemmarna får ett så stort inflytande som möjligt under de rådande omständigheterna.

  För aktiebolag innebär detta att styrelsen inför en viss bolagsstämma får besluta om insamling av fullmakter, även om det inte anges i bolagsordningen och utan att det anges i kallelsen till stämman.
• Beordrad karantän pga corona?

  En av våra anställda har varit i norra Italien och får enligt vår policy (och Folkhälsomyndighetens rekommendationer) inte komma till jobbet förrän om 14 dagar. Har den anställde rätt att få lön även om denne inte kan jobba hemifrån?
  
  Svar:
  Ja, om företaget har beordrat den anställde att stanna hemma från jobbet på grund av karantän har denne rätt att få lön som vanligt, oavsett om denne utför jobb eller inte.
  
• Frivillig karantän pga corona?

  Vi har en anställd som själv har beslutat att han ska sitta i karantän i hemmet efter en semesterresa. Han har inte varit i något riskområde och uppvisar inga symptom på sjukdom. Är vi skyldiga att betala ut lön till den anställde?

  Svar:
  Nej, om den anställde själv vill sitta i karantän har den anställde inte rätt att få lön. Det är dessutom bara om arbetsgivaren beviljar tjänstledighet som den anställde har rätt att stanna hemma från jobbet. Möjlighet finns förstås också att ta ut semester för tiden i karantän, om arbetsgivaren och den anställde kommer överens om det. 
• Kan man individanpassa korttidsarbete?

  Om man har en arbetsplats med flertalet anställda och vill nyttja de temporära reglerna om korttidsarbete, kan man göra det på individnivå?

  Svar:
  Nej, samma nivå gäller för alla som omfattas på driftsenheten, ingen åtskillnad är tillåten. För resterande personer som inte omfattas (upp till 30% kan ju ha avstått från att gå med på avtalet) gäller samma anställningsvillkor som tidigare. Bara om företaget omfattas av kollektivavtal kan man i ett lokalt avtal göra skillnad mellan olika anställda och olika personalgrupper när det gäller villkoren för korttidsarbete.
• Vad menas med driftsenhet?

  Vad menas med en driftsenhet? Hela företaget? En avdelning? En specifik befattning? Eller är det lokation man tänker på, alltså alla som sitter på en adress?

  Svar:
  Driftsenhet är en geografisk term. Huvudregeln är att varje fast utgångspunkt för arbete är en driftsenhet, dvs varje fabriksområde, butik, restaurang etc. utgör en egen driftsenhet, även om de ligger i samma stad. Vad som inte prövats i rättspraxis är om det finns en gräns för hur nära varandra två driftsenheter kan ligga. Man kan förmoda att det finns en gräns för hur nära varandra två fasta utgångspunkter kan ligga utan att bli betraktade som en driftsenhet. 
• Tillfälligt slopat karensavdrag?

  Karensavdraget slopas nu, hur ska jag hantera detta som arbetsgivare? Ska jag göra karensavdraget från lönen och får arbetsgivare eller löntagaren söka ersättning hos Försäkringskassan? Eller hur ska jag göra?

  Svar:
  Karensavdraget slopas genom att staten betalar ut sjukpenning för första dagen i sjukperioden. Slopandet gäller från och med 11 mars till och med 31 december. Slopandet innebär inte att arbetsgivare ska låta bli att göra karensavdrag, utan det är Försäkringskassan som kommer att betala ut en dags sjukpenning direkt till den som är sjuk. Den anställde ska göra en retroaktiv ansökan till Försäkringskassan.
• Informera om smitta?

  Får arbetsgivaren informera personalen om någon av de anställda blivit smittad av coronavirus?
  

  Svar:
  Arbetsgivaren bör endast i undantagsfall informera anställda om att en viss medarbetare har smittats av coronaviruset. Det bör i regel räcka att arbetsgivaren informerar om att ett fall har konstaterats på arbetsplatsen. Utomstående som t ex kunder och leverantörer behöver inte alls få ta del av dessa uppgifter.
• Coronaviruset och personuppgifter?

  Med anledning av coronaviruset får vi frågor om behandling av personuppgifter och GDPR. Vad är det som gäller?

  Svar:
  Du kan läsa mer om detta ämne i vår artikel Coronaviruset och personuppgifter –  vad gäller?
• Deltidsanställda vid korttidsarbete?

  Hur hanterar man deltidsanställda vid korttidsarbete? Vi har ett antal med olika tjänstgöringsgrad.

  Svar:
  Även deltidsanställda omfattas om de skriver under avtalet (eller om ni har kollektivavtal där detta regleras). Deras tjänstgöringsgrad minskas också i procent på samma sätt som en heltidsanställd, dvs minskning med 20%, 40% eller 60% utifrån den tjänstgöringsgrad de har.
• Ersättning för sjuklönekostnader och slopande av sjukintyg?

  Slipper arbetsgivaren betala sjuklön för dag 2–14 i och med corona och de nya bestämmelserna? Hur hanterar vi detta när vi ska betala ut lönerna?
  Vad gäller kring slopandet av sjukintyget?

  Svar:
  Arbetsgivaren ska betala ut sjuklön som vanligt till den anställde. Arbetsgivaren rapporterar sedan sjuklönen i arbetsgivardeklarationen till Skatteverket precis som vanligt (ruta 499). Ersättningen kommer att tillgodoföras på skattekontot.

  De förändringar som sker innebär alltså att arbetsgivaren får ersättning för hela sjuklönekostnaden under april, maj, juni och juli 2020. Med sjuklönekostnader menas förutom sjuklönen även kostnader för arbetsgivaravgifter. Det finns alltså inte något tak för ersättningen. Normalt har arbetsgivare rätt till ersättning för sjuklönekostnaderna som överstiger en viss fastställd andel av lönekostnaderna. Den högsta ersättningen som en arbetsgivare kan få är 250 000 kr för ett år, men detta är slopat under perioden april till juli. För redovisningsperioderna augusti–december 2020 (deklarationsdatumen 12 september–17 januari) lämnas ersättning för sjuklönekostnader till den del sjuklönekostnaderna överstiger ett visst belopp.

  Riksdagen har också beslutat att kravet på läkarintyg från och med den åttonde kalenderdagen i sjuklöneperioden tas bort från 13 mars till 31 december 2020. Det innebär att en anställd inte behöver styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare under sjuklöneperioden.

  Försäkringskassan har också beslutat att läkarintyg inte behövs förrän tidigast dag 22 för personer som ansöker om sjukpenning. Beslutet gäller från och med 27 mars fram till 1 november 2020. Slopandet av läkarintyg gäller alla sjukdomar, inte bara vid insjuknande av just covid-19.
• Korttidsarbete – de som inte godkänner avtalet?

  Om 70% av de anställda på företaget säger ja till korttidsarbete, betyder det då att alla på företaget ska ingå i permitteringen?
  Måste alla man har anställt de senaste tre månaderna sägas upp innan stöd för korttidsarbete kan bli aktuellt på företaget? Eller kan den personen vara kvar till 100% och sedan ingå i permitteringen när tre månader har gått?

  Svar:
  Nej, den/de som inte omfattas ligger utanför och kör vidare på sina vanliga anställningsvillkor (såvida ni inte förhandlar fram något annat med den/dem). De nyanställda behöver inte sägas upp utan är kvar och kan komma in i systemet när de varit anställda i tre månader. Minst 70% ska godkänna och delta i arbetstidsförkortningen säger reglerna. Däremot säger inte reglerna något om resterande andel av personalen (de som av någon anledning inte godkänner avtalet).
• Anstånd med helårsmoms?

  Även årsmoms ska omfattas av anståndet med inbetalning av moms. Stämmer det? För vilken period gäller det?

  Svar:
  Ja, reglerna om anstånd utökas och innebär att det även blir möjligt att få anstånd med helårsmoms som redovisas från och med 27 december 2019 till och med 17 januari 2021. Anståndstiden för helårsmoms får bestämmas till längst ett år från beslutsdagen om anstånd, vilket betyder att anståndstiden kan vara som längst till och med 17 januari 2022.

  Om inbetalning av momsen som redovisas 27 december 2019 till mars 2020 redan har skett när anståndet beviljas, kommer motsvarande belopp att krediteras som en inbetalning på skattekontot.

  Ansökan om tillfälligt anstånd görs i Skatteverkets e-tjänst Mina sidor från den 30 mars. Både företagare och företagets ombud kan ansöka om anståndet. Man kan även ansöka om anståndet på Skatteverkets blankett SKV4839, men det går snabbare att få beslutet om man använder tjänsten i Mina sidor. 
• Anstånd med betalning av skatt och moms?

  Jag vill ansöka om anstånd med betalning av moms samt arbetsgivaravgifter och källskatt som jag redan har betalat in (perioden jan–mars). Är det möjligt?

  Svar:
  Ja, du kan ansöka om anstånd retroaktivt. Om inbetalning för redovisningsperioderna januari–mars redan har skett när anståndet beviljas kommer skatten och avgiften att återbetalas av Skatteverket.

  
  Ansökan om tillfälligt anstånd görs i Skatteverkets e-tjänst Mina sidor. Både företagare och företagets ombud kan ansöka om anståndet. Man kan även ansöka om anståndet på Skatteverkets blankett SKV4839, men det går snabbare att få beslutet om man använder tjänsten i Mina sidor.
• Nyanställd och korttidsarbete?

   Vi har anställt en person 15 februari. Skulle då följande fungera:

  – Anställda på platsen skriver under avtal om korttidsarbete på driftsenheten, som gäller från och med slutet av mars.

  – Ansökan skickas in i maj efter att den anställde jobbat i tre månader (varav hälften med korttidsarbete). På så sätt kommer godkännandet tre månader efter att han började jobba.

  – Ansökan kan fortfarande gälla för mars eftersom man har två månader på sig efter periodens utgång att söka stödet.

  Fungerar det så tekniskt eller måste personen ha jobbat tre ”normala” månader innan stöd för korttidsarbete blir aktuellt?

  Svar:
  Enligt vår tolkning fungerar det. Personen behöver inte ha jobbat en full månad under jämförelsemånaden, och tar Tillväxtverket beslutet tre månader efter jämförelsemånaden ska personen få räknas med i full omfattning. Tas beslutet i maj är det alltså februari som är jämförelsemånad. Och det stämmer att ansökan ska ha kommit in till Tillväxtverket inom två kalendermånader från utgången av stödmånaden. Observera att om sysselsättningsgraden har ökat från jämförelsemånaden, t ex från deltid (under jämförelsemånaden) till heltid (under stödmånaden) får den anställde över huvud taget inte räknas med.
• Sänkning av arbetsgivaravgifterna?

  Jag har hört att det kommer att bli en tillfällig sänkning av arbetsgivaravgifterna med anledning av Corona-situationen. Hur ska jag hantera detta på arbetsgivardeklarationerna? Och hur ser reglerna ut gällande det här? Gäller nedsättningen av arbetsgivaravgiften alla företag oavsett bransch?

  Svar:
  För att gynna små växande företag gäller att arbetsgivaravgifterna ska sänkas till 10,21% under fyra månader, dvs under mars–juni. Nedsättningen gäller högst 30 anställda per företag, och beräknas på lön upp till 25 000 kr per anställd/månad. Totalt innebär det en skattelättnad på upp till
  5 300 kr per anställd och företag. Alla företag omfattas oavsett bransch.

  Ett kryss ska sättas i ruta 062 på individuppgiften för de anställda som arbetsgivaren begär nedsättning för.
• Karensavdraget – ersättning från Försäkringskassan?

  Enligt reglerna om slopandet av karensavdraget gör arbetsgivaren karensavdraget som vanligt och att den anställde själv ansöker hos Försäkringskassan för att få ersättning för karensavdraget. Kommer ersättningen att motsvara det belopp som dragits på lönen eller vilket belopp kommer den anställde att få från Försäkringskassan?

   

  Svar:
  Ja, arbetsgivaren gör avdraget som vanligt vid lönekörningen. Den anställde ansöker sedan retroaktivt om ersättning hos Försäkringskassan. Det finns en e-tjänst på Mina Sidor hos Försäkringskassan där man kan ansöka om ersättning för karens. Ansökan om ersättning för karens kan göras från och med den 7 april. Enligt Försäkringskassan betalas ersättningen ut inom 3–5 arbetsdagar. Slopandet av karensdagen gäller från den 11 mars och framåt.

  Det är beslutat att den anställde ska få 700 kr (804 kr från 1 juni) i ersättning oavsett karensavdragets storlek. Om den anställde har fått flera karensavdrag från olika arbetsgivare, går det bara att få ersättning för ett enda karensavdrag. Får den anställde ett eller flera karensavdrag på grund av nya sjuklöneperioder inom fem dagar från första dagen i den första sjuklöneperioden lämnas alltså inte någon ersättning för de andra karensavdragen.

  Försäkringskassan ska inte behöva bedöma i vilken omfattning arbetsförmågan har varit nedsatt. Den bedömningen får arbetsgivaren anses ha gjort i och med att ett karensavdrag gjorts på sjuklönen.
•  Provisionslön vid korttidsarbete?

  Vi ska ansöka om stöd vid korttidsarbete men undrar hur ordinarie lön ska beräknas för de som har ob-tillägg och provisionsbaserad lön?

  Svar:
  Ordinarie lön är den regelmässigt utgående kontanta lön som den anställde skulle ha haft under stödmånaden om han eller hon inte hade deltagit i korttidsarbete. Med regelmässigt utgående lön avses all ersättning som normalt ingår i den månatliga lönen. Det kan t ex vara normalt förekommande ersättningar för obekväm arbetstid och skifttillägg, i den mån de verkligen skulle ha tjänats in under den aktuella månaden. Provision som regelmässigt utgår varje månad ska räknas med i den ordinarie lönen. Tillväxtverket har dock inte redogjort för vad som menas med regelmässigt i det här sammanhanget.
• Kan fåmansägare få stöd vid korttidsarbete?

  Jag har ett litet fåmansföretag utan anställda förutom mig själv. Kan jag korttidspermittera mig själv och få bidrag från Tillväxtverket?

  Svar:
  Ja, om du uppfyller villkoren för stöd kan du som anställd (och ägare) till ditt fåmansföretag få stöd för korttidsarbete. Här kan du läsa mer om de villkor som behöver vara uppfyllda.
• Bokföring av nedsatta arbetsgivaravgifter?

  Hur bokförs nedsättningen av arbetsgivaravgifter?

  Svar:
  Arbetsgivaravgiften bokförs som vanligt på kontot för arbetsgivaravgifter men till ett lägre belopp. Nedsättningen är ju inte någon form av bidrag som ska bokföras på något särskilt sätt utan det är endast fråga om just en nedsättning av arbetsgivaravgifterna.
• Föräldraledighet under jämförelsemånaden?

  Om en person kommit tillbaka från mammaledighet 1 april, kan företaget söka korttidpermittering för den personen? Blir jämförelsemånaden då den månad som var före mammaledigheten?

  Svar:
  Jämförelsemånaden är tre månader före den månad stödet beslutas, så för april gäller januari som jämförelsemånad. Och den mammalediges ordinarie lön för januari (om denne inte varit mammaledig) gäller då som underlag för stödet.

  För jämförelsemånaden bortser man alltså ifrån att den anställde varit frånvarande pga exempelvis föräldraledighet, semester, vab eller egen sjukdom. Det avgörande är att man varit anställd hela eller delar av jämförelsemånaden i samma eller högre sysselsättningsgrad än under stödmånaden.
• Korttidsarbete – max stöd per anställd? 

  Hur stort är det högsta stödet man kan få per anställd och månad vid korttidsarbete?

  Svar:
  Stöd vid korttidsarbete (korttidspermittering) får beräknas på en ordinarie lön på högst 44 000 kr i månaden och en arbetstidsminskning på högst 60%. Det innebär att det högsta stödet som går att få är 98,6% x 60% x 44 000 kr = 26 030 kr per månad och anställd (vid en arbetstidsminskning på 60% och en närvarokvot på 100%). Observera att maxstödet kan bli högre för månaderna maj, juni och juli 2020 då det var möjligt med 80% arbetstidsminskning.
• Handelsbolag och korttidsarbete?

  Kan egenföretagare med handelsbolag söka stöd för korttidsarbete?

  Svar:
  Tillväxtverket har bytt fot när det gäller handelsbolag och korttidsarbete. Tidigare meddelade man att det enbart är enskilda näringsidkare som inte kan omfattas av reglerna, men att egenföretagare med handelsbolag skulle kunna få stödet. Nu skriver Tillväxtverket att delägare i handelsbolag och kommanditbolag inte heller kan omfattas av stödet, eftersom de inte räknas som anställda i sitt bolag.

  För att kunna få stödet som ägare måste man alltså ha en företagsform där man själv kan vara anställd.
• Avstämning av korttidsarbete?

  Vi har ansökt om stöd för korttidsarbete under perioden 1 april–31 juli. När ska vi lämna in avstämningen till Tillväxtverket?

  Svar:
  Enligt de nya utökade reglerna om korttidsarbete är avstämningstidpunkten för korttidsarbetet tre månader efter den tidpunkt en stödperiod inletts, och därefter var tredje månad. Det innebär att den första avstämningstidpunkten i ert fall blir 30 juni (dvs 3 månader efter 1 april).

  Anmälan om avstämning ska ha kommit in till Tillväxtverket inom två veckor från avstämningstidpunkten. I ert fall måste utfallet för den första avstämningen (för april–juni) alltså vara anmält till Tillväxtverket senast 14 juli. Avstämningen för den sista stödmånaden juli ska anmälas senast 14 oktober.
• SGI, PGI och korttidsarbete?

  Stämmer det att den sjukpenninggrundande inkomsten inte sänks vid korttidsarbete? Gäller i så fall samma sak för pensionsgrundande inkomst?

  Svar:
  Det stämmer att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) är skyddad under korttidsarbete. Även om den anställdes lön minskas ska sjukpenning alltså beräknas utan hänsyn till löneavdraget som görs på grund av korttidsarbete. Observera dock att SGI-skyddet endast gäller om arbetsgivaren har rätt till stöd för korttidsarbetet.

  Den pensionsgrundande inkomsten (PGI) beräknas dock på faktiskt utbetald lön, dvs efter löneavdraget som görs pga korttidsarbete.
• Sjuklön vid korttidsarbete?

  Hur beräknas sjukavdrag och sjuklön för en anställd som har korttidsarbete med en arbetstidsminskning på 60% och en löneminskning på 7,5%?

  Svar:
  Det är lönen efter löneminskningen som ligger till grund för beräkning av sjuklön.

  Exempel:

  Eva har 32 000 kr i lön. Under april och maj har hon korttidsarbete med en arbetstidsminskning på 60% och ett löneavdrag på 7,5%. Under april är Eva sjuk en vecka. Så här kan löneberäkningen göras:

  Månadslön 32 000 kr

  Löneavdrag pga korttidsarbete – 7,5% x 32 000 = 2 400 kr

  Lön efter avdrag = 29 600 kr

  Sjukavdrag: 29 600 x 12/52 = –6 830 kr

  Sjuklön: 80% x 6 830 = 5 464 kr

  Karensavdrag: 20% x 5 464 = – 1 092 kr

  Summa lön: 27 142 kr

  Om företaget har kollektivavtal måste bestämmelserna om beräkning av sjuklön i avtalet följas. Beräkningen kan då avvika från exemplet ovan.

  Observera dock att den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) inte sänks pga korttidsarbetet.
• Korttidsarbete och timanställda?

  Vi har timanställda som jobbar i varierande omfattning. Kan vi ansöka om stöd för korttidsarbete för dem?

  Svar:
  Enligt Tillväxtverket kan timanställda omfattas av stöd för korttidsarbete om anställningsavtalet innehåller en uppgift om förväntad arbetstid. Tiden kan anges i antal timmar per månad eller vecka, eller som en andel av en månads totala arbetstimmar. Finns ingen förväntad arbetstid omfattas de inte av stödet.
• Löneavdrag vid korttidsarbete?

  Vi ska ansöka om stöd för korttidsarbete med en arbetstidsminskning på 60% och undrar om löneavdraget på 7,5% måste göras på hela lönen eller om kravet gäller lön upp till lönetaket på 44 000 kr?

  Svar:
  Kravet på löneavdrag gäller den ordinarie lönen (dvs upp till lönetaket på 44 000 kr. För belopp som överstiger lönetaket är det upp till parterna att komma överens om – och i så fall hur stort – löneavdrag som ska göras.
• Sjukpenning för egenföretagare?

  Vet ni något om sjukpenning för mig som är ägare till enskild firma? Vad händer om jag blir sjuk nu i dessa tider med coronasmittan?

  Svar:
  Även egenföretagare med F-skatt (enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag) ska kompenseras vid sjukdom och få en schabloniserad sjukpenning för upp till 14 karensdagar i sjukperioden från och med 11 mars.

  Egenföretagare ansöker om ersättning hos Försäkringskassan för sjukperiodens första 14 dagar oavsett val av karensdagar (huvudregeln är 7 dagars karens, men 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karens finns också). Från och med den 7 april finns en e-tjänst på Mina Sidor där man ansöker om att få ersättning. Ersättningen är 804 kronor per dag. Det beloppet motsvarar det högsta belopp som man kan få i sjukpenning. Och det får alltså alla som har ”inkomst av annat förvärvsarbete”, dvs näringsverksamhet.
• Vilka omfattas av reglerna om korttidsarbete?

  Kan jag som anställd i min mans aktiebolag söka stöd för korttidsarbete?

  Svar:
  Ja, familje- och ägarundantaget är numera slopat efter en lagändring. Så du kan få stöd – liksom din man som ägare.
• Varsel under korttidsarbete?

  Om vi ansöker om korttidsarbete och under tiden kommer fram till att vi ändå måste varsla, kan vi göra det då?

  Svar:
  Det finns inte något hinder att varsla under pågående korttidsarbete. Även uppsägningslön får ingå i underlaget för stöd från Tillväxtverket (om det skulle bli fråga om uppsägningar). För anställda som är arbetsbefriade under uppsägningstiden ska dock inte något löneavdrag göras pga regler i lagen om anställningsskydd.