Aktieägartillskott – så fungerar det

Newsroom - Aktieägartillskott – så fungerar det - ctl00_cph1_approvedImg

Genom ett aktieägartillskott satsar aktieägarna mer pengar i aktiebolaget. Ett aktieägartillskott är ett sätt att öka bolagets egna kapital och kan vara ett alternativ till nyemission av aktier. Det är ­kanske vanligast med aktieägartillskott när ett företag kommit på ­obestånd, eller riskerar att komma på obestånd. Ett aktieägartill­skott kan vara ovillkorat eller villkorat.

Här hittar du en lättanvänd mall för aktieägartillskott i pdf-format. Den fungerar både för villkorade och för ovillkorade aktieägartillskott.

Aktieägaravtal

Aktieägartillskott till bolag med flera aktieägare regleras i ett separat aktieägaravtal. Ett aktieägar­avtal om aktieägartillskott kan innehålla bestämmelser om exempelvis när och hur stora aktieägartillskott som aktieägarna ska lämna till bolaget aktieägartillskotten ska vara villkorade eller ovillkorade vilka villkor som ska vara uppfyllda för en återbetalning av aktieägartillskotten.

Vilka aktieägare lämnar aktieägartillskottet

En eller flera aktieägare i bolaget kan lämna aktieägartillskott. I regel lämnas aktieägartillskott av samtliga aktieägare.

Ovillkorat aktieägartillskott

Gör du ett ovillkorat aktieägartillskott har du ingen rätt att få tillbaka pengarna. Det kan t ex vara så att aktieägarna avtalar om att alla aktieägare ska vara skyldiga att ge ett beloppsbestämt ovillkorat aktieägartillskott om bolaget ger sig in i ett ekonomiskt riskfyllt projekt. Ett sådant avtal gör man dock oftast upp först när det blir aktuellt att bestämma sig för om bolaget ska ge sig in i projektet.

Ett ovillkorat aktieägartillskott kan inte återbetalas utan höjer istället aktieägarens omkostnadsbelopp för aktierna. Detta har han har nytta av skattemässigt, dels vid beräkning av skattefri och låg­beskattad utdelning och dels vid en framtida kapitalvinstberäkning.

Villkorat aktieägartillskott

Gör du ett villkorat aktieägartillskott ställer du kravet gentemot bolagets aktieägare att de på bolagsstämman rösta för att bolaget ska betala tillbaka pengarna om vissa förutsättningar uppfylls, ­vanligtvis när bolaget återigen har en god och stabil ekonomi. Det handlar alltså inte om något krav gentemot själva bolaget för i så fall blir det en skuld för bolaget vilket inte alls stärker bolagets egna kapital.

Pengar eller annat

Ett aktieägartillskott görs genom att pengar eller andra tillgångar förs in i bolaget. Det som tillförs måste ha ett värde för bolaget. Ett sätt att skjuta till egendom är att efterskänka en fordran på bolaget, t ex en fordran på utlägg som bokförts som skuld till aktieägaren.
Storlek

Tillskottets storlek brukar stå i relation till hur stort aktieinnehav var och en har. Det finns dock inget som hindrar att aktieägarna, oavsett storleken på deras innehav, avtalar om en annan fördelning, t ex att alla ska lämna ett lika stort aktieägartillskott.

Oåterkalleligt

För att ett aktieägartillskott ska öka bolagets egna kapital måste tillskottet gentemot bolaget vara oåterkalleligt, dvs inte vara något lån. Annars räknas tillskottet som en skuld, vilket inte alls stärker bolagets totala ekonomiska ställning. En skriftlig förklaring bör lämnas till bolaget om att det är ett tillskott och inte ett lån.

Återbetalning av aktieägartillskott

Den som gör ett villkorat aktieägartillskott kan avtala med de andra aktieägarna om att de under vissa förutsättningar ska rösta för en återbetalning på bolagsstämman. I förhållande till aktiebolaget måste det dock framgå att det inte handlar om något lån utan om ett kapitaltill­skott.

Motpart

Villkoret om återbetalning får inte rikta sig mot bolaget eftersom det då inte räknas som något egentligt aktieägartillskott. Bolaget har då kvar en förpliktelse (skuld) och tillskottet påverkar därmed inte bolagets egna kapital.
Det är de övriga aktieägarna som ska vara skyldiga att rösta för att aktieägartillskottet ska betalas tillbaka. Återbetalningen ses aktie­bolagsrättsligt som utdelning. Detta innebär att först när det finns utdelningsbara vinstmedel kan de aktieägare som gjort ett villkorat aktieägartillskott få återbetalning.

Tidpunkt

Det är vanligast att aktieägarna gör aktieägartillskott när bolaget är på obestånd. Därför dröjer ofta återbetalningen.

I aktieägaravtalet bör man bestämma när aktieägarna ska rösta för att aktieägartillskottet ska betalas tillbaka. Återbetalningen ska göras vid en lämplig tidpunkt när det finns tillräcklig utdelningsbara vinstmedel. Vanligast är att man bestämmer att en återbetalning ska göras när det finns utdelningsbara vinstmedel enligt en fastställd balansräkning.

Eftersom en återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott civilrättsligt jämställs med utdelning får en återbetalning inte göras under det år då vinstmedlen skapas. Först när det finns utdelningsbara vinstmedel, dvs när ett fastställt årsbokslut med utdelningsbara vinstmedel är upp­rättat, får en återbetalning göras. Det krävs också ett giltigt bolagsstämmobeslut innan en återbetalning kan göras.

Återbetalning av ett villkorat aktieägartillskott betraktas skattemässigt som återbetalning av lån. Detta innebär att det normalt inte blir någon inkomstbeskattning hos tillskottsgivaren.

Aktieägaravtal om villkorat aktieägartillskott

Ett aktieägaravtal om villkorade aktieägartill­skott och återbetalning av tillskotten kan se ut på följande sätt:

Till Fridas Matvaror AB, Skellefteå
Undertecknade, Frida och Folke Bergstroem, Broträsk, ­ägare till 1 000 st ­aktier i Fridas Matvaror AB, 556123-4567, ­Skellefteå, lämnar härmed som aktie­ägartillskott till Fridas ­Matvaror AB ett belopp uppgående till vardera 75 000 kr.

Vi har dock rätt att få vårt tillskott återbetalat av disponibla vinstmedel enligt fastställd balansräkning ­enligt reglerna i ABL 12 kap under förutsättning att en sådan betalning inte står i strid mot god affärssed. Detta villkor om återbetalning uppställs dock inte i ­förhållande till Fridas Mat­varor AB utan endast gentemot bolagets aktie­ägare.

Denna förbindelse är oåterkallelig och ska vara under­kastad svensk lag.
Skellefteå den 1 oktober 2019
___________________ ___________________
Frida Bergstroem            Folke Bergstroem

Görs inbetalningen till bolaget vid ett senare tillfälle än när förbindelsen undertecknas byts orden ett belopp ut mot en oåterkallelig betalningsutfästelse.

Här hittar du en lättanvänd mall för aktieägartillskott i pdf-format. Den fungerar både för villkorade och för ovillkorade aktieägartillskott.

Avdrag för förluster

Det har genom åren blivit ett stort antal rättsliga prövningar om avdragsrätten för förluster på inlåning, aktieägartillskott, mm. Dessutom har Skatteverket kommit med ett rättsligt ställningstagande som sammanfattar deras syn på gällande rättspraxis. Här nedan går vi igenom de regler som gäller.

Fordringar

Ett grundläggande krav för att en fordran ska kunna anses som ett av bolaget utgivet värdepapper är enligt rättspraxis att fordringen finns dokumenterad och konkretiserad genom en utfärdad handling eller på annat sätt.

Regressfordringar

Om en delägare gått i borgen för bolagets lån och tvingats infria borgensåtagandet uppkommer en regressfordran gentemot bolaget. Själva infriandet (betalningen) ger inte rätt till förlustavdrag på denna regressfordran utan avdragsrätten inträder vid en avyttring, t ex om bolaget försätts i konkurs eller regressfordran säljs.

Villkorade aktieägartillskott

Enligt Skatteverket får förluster på villkorade aktieägartillskott dras av oavsett om tillskottet säljs tillsammans med aktierna eller separat. Det har inte heller någon betydelse om tillskottet säljs till en aktieägare eller till någon annan. Eller om tillskottet säljs efter att konkursen avslutats, förlusten är ändå avdragsgill om tillskottet faktiskt sålts.

Förlusten redovisas på blankett K4 avsnitt D och kvoteras vid skatteberäkningen till 70%.

Fordran omvandlas till aktieägartillskott

Enligt rättspraxis står det klart att en omvandling av en fordring till ett ovillkorat aktieägartillskott räknas som en avyttring och att förlusten på fordringen är avdragsgill. Enligt Skatteverket gäller detta även när en fordran omvandlas till ett villkorat aktieägar­tillskott. Detta är inte rättsligt prövat, men vi delar Skatteverkets tolkning.

Villkorat aktieägartillskott omvandlas till ovillkorat

Om ett villkorat aktieägartillskott omvandlas till ett ovillkorat är det enligt Skatteverket i princip en avyttring vilket innebär att förlusten är avdragsgill. Detta är ännu inte rättsligt prövat, men även här delar vi Skatteverkets tolkning.

Vid konkurs

Ett värdepapper som är utgivet av ett företag anses avyttrat vid ­konkurs. För svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar samt motsvarande företag inom EES-området gäller att ett värdepapper anses avyttrat när företaget försätts i konkurs. För andra företag gäller att ett värdepapper anses avyttrat när företaget upp­löses genom konkurs.

Eftersom ett villkorat aktieägartillskott inte kan anses utgivet av bolaget kan man enligt Skatteverket inte heller få avdrag för en ­förlust på grund av konkurs. En avyttring, t ex en försäljning, krävs alltså för avdrag.

Däremot kan man få avdrag för en förlust på en fordran vid konkurs, detta under förutsättning att det finns en revers eller liknande som kan anses utgiven av företaget.

Enligt Skatteverket kan dokumentation av en regressfordran godtas om detta sker före konkursinträdet. Om ett borgensåtagande infrias efter konkursinträdet måste den regressfordran som då uppstår ­säljas eller omvandlas för att man ska kunna få avdrag för förlusten.

Enligt Skatteverket görs samma bedömning av omvandlingar även efter konkursinträdet. Om en omvandling görs efter det att bolaget försatts i konkurs bör en förlust alltså även då vara avdragsgill.

Efter att bolaget upplösts

Enligt rättspraxis är det möjligt att få förlustavdrag vid försäljning av en fordran, t ex en regressfordran, även om den säljs efter avslutad konkurs. Även försäljning av villkorade aktieägartillskott med förlust kan dras av enligt Skatteverket.

Enligt Skatteverket kan omvandlingar i praktiken inte göras när en konkurs väl är avslutad och bolaget upphört att existera och därmed kan inte en förlust uppkomma i ett sådant skede genom omvandling.

Fållan

Villkorade aktieägartillskott och fordringar räknas inte som del­ägarrätter. Förluster på aktieägartillskott och fordringar som uppkommer i ett aktiebolag omfattas därmed inte av den så kallade aktiefållan utan får dras av mot samtliga inkomster i bolaget. Observera dock att förluster på fordringar mm mellan företag som är i intresse­gemenskap inte är avdragsgilla.

Inte avyttring?

Reglerna om kapitalvinst och kapitalförlust återfinns i 44 kap. 2 § IL och där sägs att tillgången normalt måste avyttras för att kapitalvinsten alternativt kapitalförlusten ska uppkomma. Det är inte ovanligt att Skatteverket i olika överväganden och beslut hänvisar till att tillgången inte avyttrats och därmed har exempelvis en kapitalförlust inte uppkommit.

Utlåning till närståendes bolag

Ett lån till en närståendes bolag har ett sådant samband med den personliga relationen att en eventuell förlust får karaktären av en icke avdragsgill personlig levnadskostnad, om inte den skattskyldige kan bevisa motsatsen.

Tips för dig som vill veta mer

Vill du fördjupa dig ytterligare i ämnet rekommenderar vi vår onlinekurs Aktieägartillskott

 

Det har genom åren blivit ett stort antal rättsliga prövningar om avdragsrätten för förluster på inlåning, aktieägartillskott, mm. ­Dessutom har Skatteverket kommit med ett rättsligt ställnings­tagande som sammanfattar Skatteverkets syn på gällande rättspraxis.
Skatteverkets ställningstagande, Dnr 131 424735-09/111
Här nedan följer en genomgång av gällande regler och praxis.
Fordringar
Ett grundläggande krav för att en fordran ska kunna anses som ett av bolaget utgivet värdepapper är enligt rättspraxis att fordringen finns dokumenterad och konkretiserad genom en utfärdad handling eller på annat sätt.
RÅ 2002 ref 105
Vad som menas med dokumenterad och konkretiserad på annat sätt än genom en utfärdag handling (revers) är inte helt klarlagt. 
I ovanstående regeringsrättsfall fanns en revers upprättad men enligt en senare kammarrättsdom krävs inte att en revers upp­rättats. Det räckte istället med att fordran bokförts på ett avräkningskonto samt e-post mellan bolagets vd och långivaren om bolagets penningbehov samt bankkontoutdrag som visade över­föringarna från långivaren till bolaget i anslutning till detta.
Kammarrätten i Göteborg mål nr 3350–09
Det finns inte någon begränsning av begreppet värdepapper till sådana värdepapper som är avsedda att omsättas på kapitalmark­naden utan även inlåning från ägaren kan räknas som ett värde­papper.
Med att värdepapperet ska vara utgivet av företaget menas att bolaget på ett eller annat sätt ska ha spelat en aktiv roll vid transaktionen.
Regressfordringar
Om en delägare gått i borgen för bolagets lån och tvingats infria borgensåtagandet uppkommer en regressfordran gentemot bolaget. Själva infriandet (betalningen) ger inte rätt till förlustavdrag på denna regressfordran utan avdragsrätten inträder vid en avyttring, t ex om bolaget försätts i konkurs eller regressfordran säljs.
Villkorade aktieägartillskott
Ett aktieägartillskott kännetecknas av att det ges till bolaget i syfte att öka kapitalet utan att öka skulderna. Tillskottet får inte ha karaktären av skuldebrev för då anses inget tillskott ha gjorts. 
Normalt ingår tillskottsgivaren och bolaget ett avtal om själva över­föringen av pengarna, medan tillskottsgivaren och övriga aktie­ägare avtalar om att aktieägarna på en framtida bolagsstämma ska rösta för en återbetalning av pengarna om tillskottet är villkorat. Först när bolagsstämman har tagit beslut om återbetalning räknas tillskottet som en fordran. Bolaget har i detta förfarande en relativt passiv roll och kan inte anses ha utgivit något värdepapper.
RÅ 2002 ref 106
Ett villkorat aktieägartillskott är inte ett av företaget utgivet värdepapper. Därför anses det inte avyttrat i och med att företaget försätts i konkurs eller träder i likvidation. En faktisk försäljning krävs.
Ett villkorat aktieägartillskott kan enligt Skatteverket säljas antingen tillsammans med aktierna eller separat till den som är aktieägare. Återbetalningar av aktieägartillskotten ska betraktas som amortering av lån och beskattas separat från eventuell vinst på aktierna.
Enligt Skatteverket får förluster på villkorade aktieägartillskott dras av oavsett om tillskottet säljs tillsammans med aktierna eller separat. Det har inte heller någon betydelse om tillskottet säljs till en aktieägare eller till någon annan. Eller om tillskottet säljs efter att konkursen avslutats, förlusten är ändå avdragsgill om tillskottet faktiskt sålts. 
Förlusten redovisas på blankett K4 avsnitt D och kvoteras vid skatteberäkningen till 70%.
Kammarrätten i Göteborg 6396-06
Fordran omvandlas till aktieägartillskott
Enligt rättspraxis står det klart att en omvandling av en fordring till ett ovillkorat aktieägartillskott räknas som en avyttring och att förlusten på fordringen är avdragsgill. Enligt Skatteverket gäller detta även när en fordran omvandlas till ett villkorat aktieägar­tillskott. Detta är inte rättsligt prövat, men vi delar Skatteverkets tolkning.
Värdet på fordringen vid tidpunkten för omvandlingen (ofta noll kr) räknas som anskaffningsutgift för det erhållna aktieägartillskottet.
Högsta förvaltningsdomstolen 4338-07 och 4730-4731-06
RÅ 2002 not 216
RÅ 2002 ref 107
HFD 7604-1999
Villkorat aktieägartillskott omvandlas till ovillkorat
Om ett villkorat aktieägartillskott omvandlas till ett ovillkorat är det enligt Skatteverket i princip en avyttring vilket innebär att förlusten är avdragsgill. Detta är ännu inte rättsligt prövat, men även här delar vi Skatteverkets tolkning.
Värdet på det villkorade aktieägartillskottet vid tidpunkten för omvandlingen räknas som anskaffningsutgift för det ovillkorade tillskottet.
Om en fordran eller ett villkorat aktieägartillskott på nominellt 100 000 kr omvandlas till ett ovillkorat och värdet vid omvandlingen är 10 000 kr anses anskaffningsvärdet på aktierna öka med 10 000 kr. Eftersom omvandlingen räknas som en avyttring är den avdragsgilla förlusten 100 000 – 10 000 = 90 000 kr.

RÅ 2002 not 216
RÅ 2002 ref 107
HFD 7604–1999
Vid konkurs
Ett värdepapper som är utgivet av ett företag anses avyttrat vid ­konkurs. För svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar samt motsvarande företag inom EES-området gäller att ett värdepapper anses avyttrat när företaget försätts i konkurs. För andra företag gäller att ett värdepapper anses avyttrat när företaget upp­löses genom konkurs.
Eftersom ett villkorat aktieägartillskott inte kan anses utgivet av bolaget kan man enligt Skatteverket inte heller få avdrag för en ­förlust på grund av konkurs. En avyttring, t ex en försäljning, krävs alltså för avdrag.
Däremot kan man få avdrag för en förlust på en fordran vid konkurs, detta under förutsättning att det finns en revers eller liknande som kan anses utgiven av företaget.
Enligt Skatteverket kan dokumentation av en regressfordran godtas om detta sker före konkursinträdet. Om ett borgensåtagande infrias efter konkursinträdet måste den regressfordran som då uppstår ­säljas eller omvandlas för att man ska kunna få avdrag för förlusten.
Enligt Skatteverket görs samma bedömning av omvandlingar även efter konkursinträdet. Om en omvandling görs efter det att bolaget försatts i konkurs bör en förlust alltså även då vara avdragsgill.
Kammarrätten i Jönköping, 2764-11
Efter att bolaget upplösts
Enligt rättspraxis är det möjligt att få förlustavdrag vid försäljning av en fordran, t ex en regressfordran, även om den säljs efter avslutad konkurs. Även försäljning av villkorade aktieägartillskott med förlust kan dras av enligt Skatteverket.
Enligt Skatteverket kan omvandlingar i praktiken inte göras när en konkurs väl är avslutad och bolaget upphört att existera och därmed kan inte en förlust uppkomma i ett sådant skede genom omvandling.
RÅ 2008 ref 46
Skatteverkets ställningstagande 131 424735-09/111
Fållan
Villkorade aktieägartillskott och fordringar räknas inte som del­ägarrätter. Förluster på aktieägartillskott och fordringar som uppkommer i ett aktiebolag omfattas därmed inte av den så kallade aktiefållan utan får dras av mot samtliga inkomster i bolaget. Observera dock att förluster på fordringar mm mellan företag som är i intresse­gemenskap inte är avdragsgilla.
Inte avyttring?
Reglerna om kapitalvinst och kapitalförlust återfinns i 44 kap. 2 § IL och där sägs att tillgången normalt måste avyttras för att kapitalvinsten alternativt kapitalförlusten ska uppkomma. Det är inte ovanligt att Skatteverket i olika överväganden och beslut hänvisar till att tillgången inte avyttrats och därmed har exempelvis en kapitalförlust inte uppkommit.
Ett exempel kan vara att du som privatperson lånar ut pengar till en annan privatperson eller till något företag. Den andra personen eller företaget ska sedan placera pengarna i värdepapper och värdet på fordran beror på hur lyckade affärerna blir. Låt oss anta att värde­utvecklingen blir negativ och att värdet så småningom hamnar på 0 kronor och att värdet på fordran därmed också blir 0 kronor enligt gällande villkor.
Den förlust som då uppkommer är med all sannolikhet inte avdragsgill, då fordran inte har avyttrats. En nedskrivning av en fordran är inte att se som en avyttring.
Om du i stället hade sålt fordran till någon annan för exempelvis 1 krona blir situationen en annan, då har du ju avyttrat din fordran och därmed uppkommer en avdragsgill kapitalförlust.
Utlåning till närståendes bolag
Ett lån till en närståendes bolag har ett sådant samband med den personliga relationen att en eventuell förlust får karaktären av en icke avdragsgill personlig levnadskostnad, om inte den skattskyldige kan bevisa motsatsen.
Kammarrätten i Stockholm 3002-12

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.

För information om hur vi behandlar dina personuppgifter »