Bodelning under äktenskapet

Newsroom - Bodelning under äktenskapet - ctl00_cph1_approvedImg

Vid skilsmässa och dödsfall är en bodelning oftast obligatorisk. Makarna kan också göra en frivillig bodelning under bestående äktenskap. Vi går här ­igenom vilka orsaker man kan ha till detta.

Då makarna skiljs ska deras egendom delas upp mellan dem genom bodelning. Makarna måste göra bodelning utom i de fall makarna endast har enskild egendom och ingen av dem begär att få överta bostad eller bohag från den andra maken. En bodelning ska också göras vid den ena makens död om den efterlevande maken inte motsätter sig detta.

Äktenskapsbodelning

Bodelning under bestående äktenskap kallas också äktenskapsbodelning. En make kan aldrig tvingas att göra äktenskapsbodelning. En sådan är en helt frivillig uppgörelse mellan makarna.

Makarna ska vara överens om

  • att en bodelning ska göras och
  • hur egendomen ska fördelas mellan dem.

Det innebär att om endast en av makarna vill bodela under äktenskapet, eller om makarna inte kan komma överens om fördelningen av tillgångarna, kan bodelningen inte genomföras. Det finns inga möjlig­heter att via tingsrätten utse en bodelningsförrättare för att tvångsvis genomföra bodelningen, vilket det gör i samband med en skilsmässa.

Anmälan om äktenskapsbodelning

Innan makarna gör en bodelning under bestående äktenskap måste de anmäla detta till Skatteverket. Makarna behöver dock inte ange något skäl i sin anmälan. Huvudsaken är att makarna är överens om bodelningen. Anmälan kostar 275 kr och till den ska personbevis för makarna bifogas.

Här hittar du en lättanvänd mall (49 kr) för bodelningsavtal vid skilsmässa »

Innan skilsmässoansökan

Makarna är fortfarande gifta efter att de lämnat in en ansökan om skilsmässa. Det är först när domstolens dom på skilsmässa har vunnit laga kraft som äktenskapet är upplöst. Men trots att de faktiskt fortfarande är gifta kan makarna inte göra en bodelning under bestående äktenskap sedan skilsmässoansökan lämnats in.

Enligt ett rättsfall är det inte ens möjligt att göra en bodelning under bestående äktenskap efter skilsmässoansökan även om makarna kommit överens om detta innan skilsmässoansökan lämnades in. Även om bodelningsavtalet har upprättats innan skilsmässoansökan lämnades in, pågår ett mål om äktenskaps­skillnad då makarna ansökt om skilsmässa. Skatteverket ska då registrera handlingen som ett föravtal om bodelning på grund av äktenskapsskillnad.

Makarna kan dock sannolikt återta sin ansökan om skilsmässa och därefter lämna in sin bodelning under bestående äktenskap. Sedan detta gjorts kan makarna lämna in en ny skilsmässoansökan. Då makarna återtar ansökan avskrivs skilsmässoärendet hos tings­rätten, dvs något mål om äktenskapsskillnad pågår inte efter att ansökan återtagits.

Äktenskapsbalken 9 kap 1 §
NJA 1997 s 201

Varför bodela under äktenskapet?

Makar kan ha olika skäl till att genomföra bodelning under bestående äktenskap. Det kan vara

  • för att reda ut vem som äger vad
  • för att göra makarna ekonomiskt jämställda
  • för att hindra att en skuldsatt makes borgenärer kommer åt hans tillgångar
  • ett alternativ till gåva mellan makarna.

Många gånger finns en koppling mellan reglerna om giftorätt och makarnas motiv att göra bodelning under bestående äktenskap. ­Därför måste man förstå reglerna om giftorätt innan man kan ­bestämma sig för om det finns skäl att göra äktenskapsbodelning. Det är också vanligt att makarna behöver upprätta ett äktenskaps­förord för att äktenskapsbodelningen ska ge avsedd effekt.

Giftorätt

Giftorätten saknar normalt betydelse så länge makarna är gifta. ­Giftorätten innebär inte att makarna har samäganderätt till ­tillgångarna. Giftorätten hindrar inte heller ägarmakens borge­närer från att ta en tillgång i anspråk för att få betalt för en skuld, t ex genom utmätning.

Genom en bodelning under bestående äktenskap kan makarna utlösa giftorätten, dvs den fattigare makens anspråk på halva värdet av allt giftorättsgods omvandlas till en äganderätt. Genom bodelningen överförs värdet av tillgångarna i enlighet med giftorätts­anspråket.

Äktenskapsbodelning är det enda sättet för makarna att omvandla anspråket på giftorätt till en äganderätt utan att upplösa äktenskapet.

Äktenskapsförord

Ett äktenskapsförord är en form av avtal där makarna kan bestämma att saker de äger ska vara enskild egendom istället för giftorättsgods. Äktenskapsförordet kan inte användas för att överföra äganderätten till egendom mellan makarna. Förordet kan endast reglera vilken ­status en viss tillgång ska ha, giftorättsgods eller enskild egendom. Överföringen av äganderätten görs genom bodelning (eller försäljning eller gåva) mellan makarna.

Gåva istället

Efter slopandet av gåvoskatten (17 december 2004) är gåva det enklaste sättet att föra över tillgångar till den andra maken utan beskattning. Därför har betydelsen av bodelning under bestående äktenskap minskat. Vi kommer ändå att gå igenom bodelning under bestående äktenskap eftersom makarna har den möjligheten.

Ägarutredning

Då makarna varit gifta under lång tid är det ofta oklart vem av makarna som äger vad. Vid en bodelning måste makarna sätta sig ned och anteckna vilka tillgångar som finns och vem av makarna som har betalat för de olika sakerna. Först därefter kan man göra upp om vem som ska ha vad.

Efter makens död

Om äktenskapet upphör för att ena maken avlider gäller särskilda ­regler för bodelningen, bl a har den efterlevande maken rätt att bestäm­ma att vardera maken ska behålla sitt giftorättsgods. Om det är den make med mest giftorättsgods som lever längst kan det finnas skäl att bestämma att bodelningen ska gå till på detta sätt.

Då bodelningen ska göras med anledning av ena makens död, är det den efterlevande maken och dödsbodelägarna efter den avlidne maken som ska komma överens. Efterlevande make kan också vara dödsbo­del­ägare. Det kan förstås vara besvärligare än att göra upp med maken medan denne fortfarande är i livet. Dessutom är det ­lättare att ha det hela klart och slippa ta itu med frågan om vem som ägde vad när maken nyss avlidit. Den avlidne makens arvingar kan t ex vägra att godta den efterlevande makens påståenden om att hon är ensam ägare till merparten av tillgångarna.

Lättare när båda är i livet

Därför kan det vara vettigt om äldre makar gör en bodelning under bestående äktenskap medan båda är i livet. Detta gäller också yngre par där den ena maken är allvarligt sjuk, och i samtliga fall där makarna har varit gifta under lång tid. Det kan vara svårt att skaka fram kvitton på saker som köpts för länge sedan. Mellan makarna spelar det inte heller någon roll vem som ska anses vara ägare till vilka saker. Makarna kommer sannolikt ändå att leva tillsammans tills den ena avlider.
Kvitton behövs inte

Efter det att makarna gjort äktenskapsbodelningen spelar det inte längre någon roll om det finns kvitton på de saker som fördelats genom bodelningen. Äganderätten till de olika tillgångarna framgår nämligen av bodelningsavtalet.

Ekonomisk utjämning

Makarna kan vilja bodela under bestående äktenskap trots att man har relativt klart för sig vem som äger vad. Ett syfte kan då vara att överföra tillgångar till den av makarna som har minst värdefulla tillgångar. Bodelningen kan då göras med eller utan äktenskaps­förord. Kom ihåg att gåva oftast är ett enklare alternativ till att bodela under bestående äktenskap.

Utan äktenskapsförord

Om makarna bodelar utan att upprätta ett äktenskapsförord ska ­värdet av båda makarnas giftorättsgods läggas samman och delas lika. Makarnas skulder ska dock minska värdet av giftorättsgodset innan man delar. Det är endast nettot som ska delas. Om det inte finns någon enskild egendom kommer makarna efter bodelningen att äga lika mycket.

Mannen äger tillgångar som efter skuldtäckning har ett värde på 900 000 kr. Kvinnans tillgångar är värda 100 000 kr. De gör bodelning under bestående äktenskap utan att använda äktenskapsförord. Det finns ingen enskild egendom sedan tidigare. Bodelningen innebär att 400 000 kr överförs från mannen till kvinnan.

Med äktenskapsförord

Ibland kanske den rikare maken vill överföra pengar till den andra maken, men inte så mycket som en fullständig likadelning leder till. Det kan också vara att den rikare maken vill överföra mer än vad en likadelning leder till. I båda dessa fall ska makarna upprätta ett äktenskapsförord innan äktenskapsbodelningen.

Mannen äger tillgångar som efter skuldtäckning har ett värde på 900 000 kr. Kvinnans tillgångar är värda 100 000 kr. Det finns ingen enskild egendom sedan tidigare. Mannen vill att 200 000 kr ska överföras på hustrun. Därför upprättas ett äktenskapsförord där tillgångar värda 500 000 kr görs till mannens enskilda egendom. Alla saker kvinnan äger görs också till enskild egendom. Därefter görs en äktenskapsbodelning.

Den enskilda egendomen ingår inte i bodelningen. Därför är det endast de saker värda 400 000 kr som tillhör mannen som kommer att delas lika ­mellan makarna.

Om mannen vill överföra mer egendom än vad en likadelning innebär kan makarna upprätta ett äktenskapsförord där endast makans egendom blir enskild egendom. Då ingår endast mannens egendom i likadelningen. Vid en bodelning efter ett sådant äktenskapsförord skulle kvinnan i exemplet sammanlagt ha 550 000 kr efter bodelningen medan mannen skulle ha tillgångar värda 450 000 kr. Vill mannen överföra ännu mer kan paret bodela ytterligare en eller flera gånger med nya äktenskapsförord emellan.

Om makarna använder ett äktenskapsförord för att hålla tillgångar utanför äktenskapsbodelningen, är det viktigt att känna till att för­ordet gäller tills makarna upphävt det genom ett nytt förord. Förordet kan alltså inte skrivas så att det endast gäller för en enda bodelning.

Begränsad bodelning utan äktenskapsförord

En bodelning mellan makar som endast har giftorättsgods omfattar i princip alla tillgångar makarna äger. När makarna vill hålla någon viss tillgång utanför bodelningen kan de göra den till enskild egendom genom ett äktenskapsförord. Makarna kan t ex upprätta ett äktenskapsförord där ena makens företag görs till hans enskilda egendom. Bodelningen innebär då att makarna delar på allt utom just företaget.

När makarna endast vill att bodelningen ska gälla någon viss egendom kan man upprätta ett äktenskapsförord som gör att alla andra tillgångar är respektive makes enskilda. Detta är dock omständligt. Därför får makarna komma överens om att göra en partiell bodelning – dvs en bodelning som endast omfattar någon eller några av de tillgångar som makarna äger.

Om makarna har kommit överens om att göra flera bodelningar efter den första begränsade delningen, kan det uppstå problem om de senare delningarna inte genomförs. Det beror på att en bodelning under äktenskapet endast kan genomföras om båda makarna är överens om att dela. Den make som vill bodela under äktenskapet har inga möjligheter att tvinga den motvilliga maken att medverka i delningen. En make kan däremot få en begränsad bodelning ogiltigförklarad om paret hade gjort upp om att göra flera delningar senare och den andre maken vägrar att gå med de fortsatta delningarna.

NJA 1991 s 284

Dold samäganderätt – insättandeförklaring

Makar kan bodela över egendom som en make har dold samäganderätt till. Men då makarna endast vill att båda ska bli ägare till en ­fastighet som ena maken ensam står som lagfaren ägare till, behöver makarna inte bodela över fastigheten. De kan uppnå samma effekt genom att helt enkelt upprätta ett avtal där det framgår att halva ­fastigheten överlåts till makan. Makan kan då få lagfart på sin halva av fastigheten genom att visa upp ett överlåtelsebrev.

Möjligheten att använda en insättandeförklaring för att överföra egendom med dold samäganderätt fungerar endast som alternativ till bodelning med äktenskapsförord när egendomen är en fastighet. Det är nämligen inte genom själva insättandeförklaringen som makan blir fullvärdig ägare till fastigheten. Hennes äganderätt ­gäller mot den öppne ägarens borgenärer först när inskrivningsmyndigheten ger henne lagfart. När en make har dold samäganderätt i t ex en bil kan man inte registrera någon insättandeförklaring. Överlåtelsen av bilen gäller därför inte mot den öppne ägarens borge­närer. För detta krävs bodelning.

Skuldsatt make

Undvika utmätning

Makarna kan vilja använda möjligheten till äktenskapsbodelning för att undvika att borgenärerna ska kunna beslagta tillgångar för att få betalt för en skuld. Makarna kan vilja föra över tillgångar från den skuldsatte maken till den utan skulder. Man kan också vilja låta den skuldsatte maken få sådant på sin lott som inte kan utmätas, så kallat beneficium.

Det finns dock särskilda regler som skyddar borgenärerna från att bodelningen används på ett illojalt sätt. Borgenärerna kan kräva att den make som fått överta tillgångar genom bodelning, ska betala den andre makens skulder. Därför fungerar bodelningen endast som ett skydd mot utmätning om den genomförs innan ägarmaken blivit skuldsatt. 

Mannen är registrerad som ägare till familjens bil och har en större summa pengar på sitt bankkonto efter ett arv. Mannen har bestämt sig för att ­starta företag. Makarna är oroliga för att borgenärerna ska ha rätt att mäta ut bilen och pengarna om företaget skulle gå i konkurs. Därför gör man en bodelning under bestående äktenskap före företagsstarten där bilen och bankkontot bodelas över till kvinnan.

Detta innebär att de blivande leverantörerna och övriga fordringsägare inte kan mäta ut bilen och bankkontot om företaget skulle gå omkull.

Ett bättre alternativ till bodelning under bestående äktenskap är många gånger att ge bort egendom genom gåva, vilket också är skattefritt men betydligt enklare. Observera dock att den make som tagit emot gåvan kan, precis som vid bodelning, bli ersättningsskyldig om den andra maken inte kan betala sina skulder.

Skulle givarmaken gå i konkurs kan både gåvan och bodelningen återvinnas, dvs gå åter. När det gäller gåvor och bodelningar strax före en konkurs är dock risken större att en gåva återvinns än att bodelad egendom återvinns.

Äktenskapsbalken 8 kap 3 §, 13 kap 1 §

Konkurs

I de fall en make redan var skuldsatt när bodelningen genomfördes kan borgenärerna kräva att bodelningen ska återvinnas, dvs återgå. Detta gäller om makarna har sett till att den skuldsatte maken fick väldigt mycket mindre egendom än han hade rätt till, eller om man visserligen har gjort en hälftendelning men fört över tillgångar som är utmätningsfria på den skuldtyngde maken.
Det krävs dock att den skuldsatte maken blir försatt i konkurs innan borgenärerna kan kräva att bodelningen ska återgå. Dessutom måste de bevisa att den make som senare försattes i konkurs inte hade tillräckligt med tillgångar efter bodelningen för att betala sina skulder.

Borgenärerna kan endast kräva att bodelningen ska återgå om den make som gjort eftergiften har begärts i konkurs senast tre år efter det att bodelningshandlingen lämnades in till Skatteverket.
Om bodelningen medfört att en make i avsevärd mån har eftergivit sin rätt eller avstått från egendom (en så kallad otillbörlig bodelning) gäller dock ingen tidsfrist.

Konkurslagen (1987:672) 4 kap 2, 5, 7 §§

Här hittar du en lättanvänd mall (49 kr) för bodelningsavtal vid skilsmässa »

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.

För information om hur vi behandlar dina personuppgifter »

Lyssna och lär med vår podcast!

– få tips på hur du framgångsrikt driver företag!