Ersättning för karensavdrag och sjuklönekostnader

Newsroom - Ersättning för karensavdrag och sjuklönekostnader - ctl00_cph1_approvedImg

Riksdagen har beslutat att anställda ska kompenseras för ett karensavdrag som arbetsgivaren gjort och att staten tar över hela sjuklöneansvaret för arbetsgivare. Kravet på läkarintyg vid sjukdom tas också bort. Regeringen har även beslutat om en ny förordning, vilket möjliggör dessa förändringar.

Ersättning för sjuklönekostnader

Arbetsgivare ska ersättas fullt ut för sina sjuklönekostnader för april till juli 2020. Ersättningen bygger på de sjuklönekostnader som arbetsgivaren rapporterar i arbetsgivardeklarationen till Skatteverket, dvs utifrån sjuklöner som betalats ut under april till juli . Ersättningen beslutas av Försäkringskassan och hanteras i form av kreditering på skattekontot, som bör ske skyndsamt.

Med sjuklönekostnader menas förutom sjuklönen även kostnader för arbetsgivaravgifter.

Ersättning för sjuklönekostnader hanteras alltså inom det befintliga systemet – ersättning för höga sjuklönekostnader – vilket innebär att arbetsgivaren rapporterar sjuklönekostnaderna i ruta 499 på arbetsgivardeklarationen (precis som vanligt).

De förändringar som sker innebär alltså att arbetsgivaren får ersättning för hela sjuklönekostnaden under april till juli 2020.

Det finns inte något tak för ersättningen, vilket kan tyckas vara tämligen anmärkningsvärt. Det finns ju anställda med löner på många hundra tusen per månad. Regeringen har pratat om full kompensation, och detta är precis vad detta innebär.

Normalt har arbetsgivare rätt till ersättning för sjuklönekostnaderna som överstiger en viss fastställd andel av lönekostnaderna. Taket – den högsta ersättningen som en arbetsgivare kan få – är 250 000 kr för ett år, men denna begränsning är alltså slopad under april till juli.

Dessutom gäller ett stöd även för sjuklönekostnader under augusti och september, men som inte ger full kompensation.

Karensavdrag för anställda

För att kompensera för karensavdrag som arbetsgivaren har gjort, ska den anställde efter ansökan till Försäkringskassan få sjukpenning för en dag. Detta gäller från 11 april fram till 30 september 2020.

Den anställde ska få 804 kr i sjukpenning oavsett karensavdragets storlek (höjt från 700 kr som gällde från början). Ansökan kan göras hos Försäkringskassan via en e-tjänst.

Om den anställde har fått flera karensavdrag från olika arbetsgivare, går det bara att få sjukpenning för ett enda karensavdrag. Det går inte att få sjukpenning för andra karensavdrag inom fem dagar från den dag det första karensavdraget avser, vilket kan bli aktuellt om man har flera olika arbetsgivare och således flera olika sjuklöneperioder.

Försäkringskassan ska inte behöva bedöma i vilken omfattning arbetsförmågan har varit nedsatt. Den bedömningen får arbetsgivaren anses ha gjort i och med att ett karensavdrag gjorts på sjuklönen.

Karens och sjukpenning för näringsidkare

Enskilda näringsidkare och delägare (människor) i handelsbolag har som huvudregel 7 dagars karens, men 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karens finns också som alternativ.

Efter ansökan till Försäkringskassan får man nu sjukpenning med 804 kr/dag för sjukperiodens första 14 dagar oavsett val av antal karensdagar. Schablonbeloppet motsvarar det högsta belopp som man kan få i sjukpenning. Och det får alltså alla som har ”inkomst av annat förvärvsarbete”, dvs näringsverksamhet.

Detta gäller från 11 mars till 30 september och ansökan kan göras hos Försäkringskassan via en e-tjänst.

Både anställd och näringdsidkare

Om sjukpenning har beviljats med schablonbeloppet ska det inte vara möjligt att få sjukpenning baserad enligt sjukpenninggrundande inkomst (t ex vid både anställning och näringsverksamhet) för samma tid. Samma sak gäller vid ersättning för karensavdrag.

Läkarintyg och sjuklön

Regeringen har även förlängt den läkarintygsfria tiden till 14 dagar för alla sjukskrivna. Det slopade kravet på läkarintyg under de första 14 dagarna gäller retroaktivt från och med den 13 mars.

Det innebär alltså att en anställd inte behöver styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare under sjuklöneperioden.

Försäkringskassan har också beslutat att i nuvarande situation inte kräva läkarintyg till och med dag 21. Det innebär att den som är sjuk – vare sig anställda eller näringsidkare – behöver lämna ett läkarintyg de första tre veckorna.

Regeringen har rätt att bestämma när regelverket ska upphöra att gälla och de tidigare bestämmelserna om intyg åter träda i kraft.

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.

För information om hur vi behandlar dina personuppgifter »

Lyssna och lär med vår podcast!

– få tips på hur du framgångsrikt driver företag!