Ersättning för sjuklönekostnader
Arbetsgivare ska ersättas fullt ut för sina sjuklönekostnader under april–juli 2020. Ersättningen bygger på de sjuklönekostnader som arbetsgivaren rapporterar i arbetsgivardeklarationen till Skatteverket, dvs utifrån sjuklöner som betalats ut under april–juli. Ersättningen beslutas av Försäkringskassan och hanteras i form av kreditering på skattekontot, som bör ske skyndsamt.
Med sjuklönekostnader menas förutom sjuklönen även kostnader för arbetsgivaravgifter.
Ersättning för sjuklönekostnader hanteras alltså inom det befintliga systemet – ersättning för höga sjuklönekostnader – vilket innebär att arbetsgivaren rapporterar sjuklönekostnaderna i ruta 499 på arbetsgivardeklarationen (precis som vanligt).
De förändringar som sker innebär alltså att arbetsgivaren får ersättning för hela sjuklönekostnaden under april och maj 2020.
Det finns inte något tak för ersättningen, vilket kan tyckas vara tämligen anmärkningsvärt.
För redovisningsperioderna augusti–december 2020 (deklarationsdatumen 12 september–17 januari) lämnas ersättning för sjuklönekostnader till den del sjuklönekostnaderna överstiger ett visst belopp.
Karensavdrag för anställda
För att kompensera för karensavdrag som arbetsgivaren har gjort, ska den anställde efter ansökan till Försäkringskassan få sjukpenning för en dag. Detta gäller för perioden 11 mars–31 december 2020.
För tiden 11 mars–31 maj får den anställde 700 kr i sjukpenning oavsett karensavdragets storlek. Detta gäller retroaktivt från och med 11 mars och ansökan kan göras hos Försäkringskassan via en e-tjänst som öppnar 7 april. För tiden 1 juni–31 december är schablonersättningen 804 kr.
Om den anställde har fått flera karensavdrag från olika arbetsgivare, går det bara att få sjukpenning för ett enda karensavdrag. Det går inte att få sjukpenning för andra karensavdrag inom fem dagar från den dag det första karensavdraget avser, vilket kan bli aktuellt om man har flera olika arbetsgivare och således flera olika sjuklöneperioder.
Försäkringskassan ska inte behöva bedöma i vilken omfattning arbetsförmågan har varit nedsatt. Den bedömningen får arbetsgivaren anses ha gjort i och med att ett karensavdrag gjorts på sjuklönen.
Karens och sjukpenning för näringsidkare
Enskilda näringsidkare och delägare (människor) i handelsbolag har som huvudregel 7 dagars karens, men 1, 14, 30, 60 eller 90 dagars karens finns också som alternativ.
Efter ansökan till Försäkringskassan får man nu sjukpenning med 804 kr/dag för sjukperiodens första 14 dagar oavsett val av antal karensdagar. Schablonbeloppet motsvarar det högsta belopp som man kan få i sjukpenning. Och det får alltså alla som har ”inkomst av annat förvärvsarbete”, dvs näringsverksamhet.
Detta gäller från och med 11 mars–31 december 2020 och ansökan kan göras hos Försäkringskassan via en e-tjänst.
Både anställd och näringdsidkare
Om sjukpenning har beviljats med schablonbeloppet ska det inte vara möjligt att få sjukpenning baserad enligt sjukpenninggrundande inkomst (t ex vid både anställning och näringsverksamhet) för samma tid. Samma sak gäller vid ersättning för karensavdrag.
Läkarintyg och sjuklön
Regeringen har även förlängt den läkarintygsfria tiden till 14 dagar för alla sjukskrivna. Det slopade kravet på läkarintyg under de första 14 dagarna gäller retroaktivt från och med den 13 mars. Reglerna har förlängts till att gälla t om 31 december 2020.
Det innebär alltså att en anställd inte behöver styrka nedsättningen av arbetsförmågan genom intyg av läkare eller tandläkare under sjuklöneperioden.
Försäkringskassan har också beslutat att i nuvarande situation inte kräva läkarintyg till och med dag 21. Det innebär att den som är sjuk – vare sig anställda eller näringsidkare – behöver lämna ett läkarintyg de första tre veckorna.
Regeringen har rätt att bestämma när regelverket ska upphöra att gälla och de tidigare bestämmelserna om intyg åter träda i kraft.