Gåvoskatt

Newsroom - Gåvoskatt – slopad men det kan bli skatt ändå - ctl00_cph1_approvedImg

Arvs-och gåvoskatten avskaffades 17 december 2004 vilket inneburit en stor lättnad och förenkling vid t ex generationsskiften.

Reglerna om gåvoskatt avskaffades utan några övergångsbestämmelser. Alltså kan gamla vederlagsreverser efterskänkas utan konsekvenser och framskjutna förvärv blir aldrig beskattade.

Observera dock att gåvor i vissa fall kan medföra inkomstskattekonsekvenser för i första hand givaren.

Ren gåva – inga skattekonsekvenser

En ren gåva (dvs en gåva utan betalning) utlöser ingen kapitalvinstbeskattning hos givaren. Enligt kontinuitetsprincipen inträder gåvotagaren i givarens skattemässiga situation. Det innebär att gåvotagaren övertar givarens anskaffningsvärde, dvs det han betalade för gåvan när han köpte den. Läs dock om de speciella skattereglerna vid gåva av enskild näringsverksamhet längre fram. Även gåva av en andel i handelsbolag kan medföra skattekonsekvenser för givaren. 

Gåva mot ersättning kan utlösa kapitalvinstbeskattning!

Ibland överlåts en gåva mot en ersättning som understiger gåvans marknadsvärde. En sådan överlåtelse som har karaktär av både köp och gåva kallas blandat fång.

Vid blandade fång räknas en del av gåvan (eller eventuellt hela gåvan om det är gåva av fastighet) som köp och en del som gåva. En gåva mot vederlag kan alltså kapitalvinstbeskattas.

Gåva av lös egendom

Vid gåva av lös egendom räknas skillnaden mellan betalningen och marknadsvärdet som gåva och den resterande delen som köp. Gåvotagaren övertar i detta fall givarens anskaffningsvärde i den del som avser gåva. För den del som avser köp utgör betalningen gåvotagarens anskaffningsvärde. Den del som överlåts genom köp utlöser också en kapitalvinstbeskattning hos givaren. 

Karins omkostnadsbelopp för ett antal aktier är 400 kr. Aktierna avyttras för 150 kr till hennes son Lasse. Marknadsvärdet är vid denna tidpunkt 250 kr. Av omkostnadsbeloppet hör 150/250 x 400 till försäljningen, dvs 240 kr.

Den avdragsgilla förlusten uppgår alltså till 90 kr (240 – 150). Återstående omkostnadsbelopp på 160 kr övergår till gåvotagaren.

Gåva av fast egendom

För fast egendom gäller enligt rättspraxis huvudsaklighetsprincipen. Det innebär att en transaktion bedöms som antingen en gåva (benefikt fång) eller ett köp (oneröst fång) – detta oavsett om överföringen benämns köp eller gåva (vad överföringen kallas har alltså ingen betydelse rent skattemässigt).

Är beloppet lägre än årets taxeringsvärde räknas övergången som en gåva och då övertar gåvotagaren givarens anskaffningsvärde. Anses överföringen vara ett köp kapitalvinstbeskattas givaren för överlåtelsen och gåvotagarens anskaffningsvärde blir alltså den ersättning han eller hon betalat för gåvan. Ska man ge bort en fastighet mot vederlag måste man alltså känna till vilka skattemässiga konsekvenser storleken på ersättningen har.

Storleken på vederlaget påverkar också frågan om stämpelskatt. Gåvotagaren betalar bara stämpelskatt på förvärvet om betalningen är minst 85% av taxeringsvärdet året före det att lagfarten beviljas.

En annan sak man bör känna till när det gäller gåva av fastighet är att gåvotagaren inte kan överta uppskov som givaren har på fastigheten. Räknas överlåtelsen som gåva måste givaren alltså återföra eventuella uppskov. 

Gåva av näringsfastighet

Vid gåva av näringsfastighet tillämpas samma regler som vid gåva av privatbostadsfastighet, se avsnittet ovan. Vid gåva av näringsfastighet mot vederlag där vederlaget är så stort att överlåtelsen
betraktas som ett köp, brukar man försöka se till att vederlaget åtminstone är så stort att man når upp till givarens omkostnadsbelopp (men under taxeringsvärdet). Givaren undgår då kapitalskatt
och gåvotagaren maximerar sitt avskrivningunderlag. 

Gåva av näringsverksamhet

Vid gåva av näringsverksamhet finns det särskilda regler att ta hänsyn till. Näringsidkaren kan inte ta ut enstaka tillgångar från näringsverksamheten utan att undgå beskattning. Uttag som görs
under marknadsvärdet ska uttagsbeskattas. Detta innebär att beskattningen sker som om tillgången sålts för marknadsvärdet.

Om hela näringsverksamheten, en verksamhetsgren eller en ideell andel överförs genom gåva kan dock uttagsbeskattning undvikas enligt underprisreglerna. För att dessa ska gälla måste dock vissa
förutsättningar vara uppfyllda.

Gåva till och från aktiebolag

För ett aktiebolag som får en gåva gäller samma principer som för en fysisk person. Detta innebär att kontinuitetsprincipen gäller, dvs gåvotagaren tar över givarens anskaffningsvärde, osv. I bolaget blir en gåva en skattefri intäkt och ökar därmed det fria egna kapitalet i bolaget.

Om givaren samtidigt är ägare av aktiebolaget räknas inte överlåtelsen som gåva utan som aktieägartillskott – givaren berikar ju inte någon annan utan bara sig själv, dvs det blir ingen förmögenhetsöverföring. Om däremot aktiebolaget ägs, helt eller till tillräckligt stor del, av andra (t ex barn) kan överlåtelsen räknas som gåva.

För aktiebolag finns det ett gåvoförbud. Bolaget får därför endast lämna gåvor om samtliga aktieägare är överens eftersom ett beslut om en gåva strider mot bolagets syfte. Ett undantag från huvudregeln om förbud mot att lämna gåvor gäller gåvor som anses behjärtansvärda, dvs gåvor till allmännyttiga eller därmed jämförbara ändamål. Gåvor som ett aktiebolag ger är inte avdragsgilla.

I vissa fall anses inte aktiebolaget vara givare utan delägaren anses ha tagit ut tillgången för att därefter privat ge gåvan. Detta leder till skattekonsekvenser för både bolaget och delägaren.

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.

För information om hur vi behandlar dina personuppgifter »