Kapitalbehov – så räknar du

Du måste alltså redan i detta läge känna till storleken på de långfristiga lån som företaget kan få. Om du är osäker på lånemöjlig­heterna i företaget bör du kontakta några olika kredit­givare. De lämnar ganska snabbt besked om ungefärliga villkor.

Normalt kan den större delen av anläggningstillgångarna låne­finansieras, förutsatt att kreditgivaren tror på affärsidén. Det kan dock vara svårt att lånefinansiera samtliga anläggnings­tillgångar fullt ut. Detta är ur risksynpunkt heller inte lämpligt.

Anläggningskapital, dvs den i detta läge ofinansierade delen av anläggningstillgångarna, bör så långt det är möjligt finansieras med eget kapital. Att tvingas använda andra krediter, som t ex konto­krediter, för finansiering av detta långsiktiga kapital riskerar att bli mycket kostsamt.

Rörelsekapital

Behovet av rörelsekapital beräknas med utgångspunkt i omsätt­nings­tillgångarna, som är den andra delen i driftskapitalet. I jämfö­relse med anläggningstillgångar är omsättningstillgångar normalt fler till antalet och mer varierande över tiden. Det är därför ganska svårt att planera behovet av omsättningstillgångar.

Bland omsättningstillgångarna i ett företag kan det finnas en mängd olika poster. Till de viktigaste posterna hör kundford­ringar, varu­lager och övriga kortfristiga fordringar. På samma sätt kan det finnas en mängd delposter bland de kortfristiga ­skulderna. Till de viktig­aste hör leverantörsskulder, moms-, skatte-, och uppbörds­skulder samt kortfristiga delar av lång­fristiga lån.

Mot bakgrund av detta är det mycket svårt, för att inte säga omöjligt, att närmare beräkna behovet av rörelsekapital enligt ovanstående formel.

Istället kan man beräkna rörelsekapitalbehov utifrån den budge­te­rade omsättningen. Rörelsekapitalet brukar nämligen hålla sig någorlunda stabilt i förhållande till omsättningen. Rörelsekapitalet kan alltså mätas som ett nyckeltal.

Behovet av rörelsekapital varierar mellan olika företag och olika branscher. Det enklaste sättet att uppskatta rörelsekapitalbehovet kan därför vara att inhämta branschstatistik med uppgifter om genomsnittsvärdet på rörelsekapital i förhållande till omsättning i den aktuella branschen. 

Den tryggaste finansieringen för rörelsekapitalet är det egna kapi­talet. För nya företag är det emellertid ovanligt att det finns något större eget kapital. Ofta finansieras därför rörelsekapital genom kontokredit eller liknande. Med tanke på att rörelse­kapital­behovet kan variera kraftigt över tiden är det heller inte lämpligt med finansiering via långfristiga lån. Man riskerar då att drabbas av ­onödiga räntekostnader.

Finansiering av kapitalbehov

Kapitalbehovet beräknas som summan av anläggnings- och rörelse­kapital. Kapitalbehovet ska i mesta möjliga mån finansieras genom eget kapital. I andra hand måste man ta till ränte­bärande kortfris­tiga lösningar, som kontokredit eller liknande.

Om det egna kapitalet inte räcker till att finansiera en tillräckligt stor andel av kapitalbehovet, måste företaget iaktta för­siktighet. Även om det finns möjlighet att genom krediter finansiera det kapitalbehov som inte täcks av den egna insatsen, är detta en kost­sam och riskabel finansiering. Möjligen bör man i ett sådant fall fundera på att avvakta med den tilltänkta satsningen, alternativt minska kapitalbehovet om det är möjligt. Leasing eller hyra av tillgångar kan också vara en lösning i ett sådant här fall.