Kompanjonförsäkring aktiebolag

Newsroom - Kompanjonförsäkring aktiebolag - ctl00_cph1_approvedImg

Vid kompanjonskap krävs det nästan alltid någon eller några typer av försäkringar. Delägarna och bolaget skulle i annat fall sällan ha ekonomiska möjligheter att fullfölja sina rättigheter och åtaganden enligt bolagsordningen och aktieägaravtalet.

De situationer som främst kan behöva täckas av en kompanjonförsäkring är följande:

  • lösen av en avliden delägares aktier
  • lösen av en långtidssjuk eller invalidiserad delägares aktier
  • medel för att kunna skaffa en ersättare för en avliden eller långtidssjuk delägare
  • sjukvårdsförsäkringar för att delägarna snabbt ska få tillgång till ­operationer och annan vård
  • ersättningar till en delägare vid sjukdom och olycksfall.

Dessutom kan bolaget teckna tjänstepensionsförsäkringar åt ­delägarna, men detta bör inte regleras i aktieägaravtalet utan i del­ägarnas anställningsavtal.

Olika lösningar i olika bolag

Tänk på att försäkringslösningarna ser olika ut, dels i olika bolag, dels beroende på delägarnas ekonomi, ålder, hälsa osv och dels beroende på bolagets ekonomi, verksamhetstyp osv. I ett nystartat bolag utan tillgångar och med unga delägare kanske det inte behövs någon avancerad försäkringslösning till en början. Om bolaget däremot är välbeställt och vinstgenererande och någon eller några av delägarna har kommit upp i åren, ja då kan det krävas rätt mycket försäkringsskydd.

Hur göra?

Det finns en uppsjö av olika försäkringar, sannolikt kan man försäkra sig mot det mesta här i livet. Men kostnaden blir också där­efter och sannolikheten för att just du drabbas av all världens olyckor och miss­öden är ju inte heller särskilt stor. Lagom försäkringsskydd, och framför allt rätt försäkringsskydd, är alltså bäst. Men vad är då lagom och rätt?

För att komma fram till vilka försäkringar som behövs tycker vi att den här metoden är lämplig att använda.

  1. Skriv ned vilka möjliga ”problemområden” som gäller i just detta ­kompanjonförhållande (dödsfall, sjukdom osv).
  2. Prioritera, dvs bestäm vilket problemområde som är det viktigaste att hitta en försäkringslösning för, vilket problemområde som är näst ­viktigast osv.
  3. Teckna den eller de viktigaste försäkringarna direkt. På så sätt har ni i alla fall ett visst skydd om något skulle hända.
  4. Se över försäkringsskyddet och teckna nya försäkringar så snart som möjligt, alltså så fort ni kommit överens om hur resterande problem­områden ska lösas.
  5. Gå igenom försäkringsskyddet med jämna mellanrum, lämpligen en gång om året, t ex i samband med bolagsstämman.

Den sista punkten brukar nog många hoppa över. Det är dumt. När det väl uppstår en situation kanske försäkringslösningen är inaktuell och inte alls överensstämmande med verkligheten.

Ta hjälp

Man kan behöva hjälp med att få svar på om det är möjligt att hitta en vettig försäkringslösning för en viss situation. Den hjälpen finns hos försäkringsbolag, försäkringsmäklare och banker där det finns försäkringsrådgivare och jurister som kan konstruera en bra försäkringslösning. Visst ligger det i sakens natur att dessa aktörer kan vara lite väl intresserade av att sälja många och dyra försäkringar, men det finns också många som är seriösa och mer långsiktiga i sitt agerande.

Livförsäkring (kapitalförsäkring)

För att kunna lösa en avliden delägares aktier krävs ofta en livförsäkring, särskilt i bolag som är välbeställda eller rejält vinstgene­rerande.

Den vanligaste lösningen är att varje aktieägare tecknar livförsäkringar på var och en av de övriga aktieägarnas liv. Ofta fungerar en grupplivförsäkring bra för detta ändamål. En stor fördel med grupp­livförsäkringar är att de är billiga.

Är det inte möjligt med grupplivförsäkring, exempelvis på grund av delägarnas hälsa eller ålder, måste man teckna en individuell livförsäkring (kapitalförsäkring). De flesta kapitalförsäkringar är konstruerade så att det byggs upp ett kapital som betalas ut antingen vid dödsfall eller efter en viss tid (om den försäkrade fortfarande är i livet då).

På försäkringen ska det inte göras något förmånstagar­förordnande. Det innebär att om en delägare avlider får de övriga delägarna de utfallande försäkringsbeloppen i egenskap av ägare till försäkring­arna, vilket innebär att beloppen är helt skattefria. Premierna betalas personligen av delägarna eftersom det handlar om en privat kostnad för dem (betalar bolaget räknas det som skattepliktig lön för delägarna).

§ För att försäkra sig om att aktieägarna har medel till att lösa in en avliden aktieägares aktier har aktieägarna tecknat livförsäkringar på varandras liv.

En kortfattad bestämmelse om kompanjonförsäkringar som nog skulle behöva fyllas på med exempelvis bestämmelser om vad som händer om avtalet upphör och vid dödsfall.

§ För att säkerställa medel till inlösen av avliden parts aktier ska parterna teckna livförsäkring på övriga parters liv. Sådan försäkring ska vara tecknad inom två (2) månader från tillträdet till detta avtal.

Part får inte förfoga över försäkring genom förmånstagarförordnande och inte heller ändra, överlåta, pantsätta eller återköpa försäkring utan övriga parters skriftliga medgivande. Part förbinder sig att betala föreskrivna försäkringspremier senast på förfallodagen och att, vid anfordran, tillhanda­hålla övriga parter ­kopior av försäkringsbrev och kvitto på premiebetalningar.

Försäkringsbeloppen ska fortlöpande anpassas till Bolagets värde såsom detta fastställts enligt bestämmelsen om värdering av aktier.

Upphör avtalet att gälla eller upphör part att vara aktieägare i Bolaget har övriga parter rätt att förvärva den försäkring som utträdande part tecknat i förhållande till deras aktieinnehav. Vid parts dödsfall har efterlevande parter rätt att från dödsboet förvärva den försäkring som den avlidne tecknat på de efterlevandes liv.

Vid förvärv enligt föregående stycke av försäkring som har ett återköps­värde ska priset motsvara gällande återköpsvärde.

Om utfallande försäkringsbelopp inte täcker lösenvärdet av den avlidnes aktier får resterande lösenbelopp erläggas mot revers med en jämn årligt amorteringstid av fem (5) år. Ränta ska utgå enligt ränte­lagen. Utfallande försäkrings­belopp jämte revers ska överlämnas utan dröjsmål och senast inom en (1) ­månad efter det att begäran om lösen framställts, eller, om lösen­beloppet är oklart, vid den senare tidpunkt då detta fastställts.

Här ovan är en betydligt utförligare försäkringsklausul där man nog täckt upp de flesta tänkbara situationer.

Företagsägd kapitalförsäkring

I vissa fall, särskilt om premierna blir höga, kan det vara bättre att företaget står som ägare till försäkringar på delägarnas liv. Premierna är i och för sig inte avdragsgilla i bolaget men å andra sidan skulle det bli betydligt mer kostsamt om delägarna först skulle ta ut lön från bolaget och därefter betala premierna med sin beskattade lön. Försäkringsbeloppet kommer i detta fall att betalas ut till bolaget och dessa pengar ska sedan användas för att lösa ut den avlidnes aktier.

Bolaget kan emellertid inte äga sina egna aktier så det krävs en lite komplicerad konstruktion. De kvarvarande delägarna bildar ett nytt bolag som köper den avlidnes aktier (normalt mot revers) och de kvarvarande del­ägarnas aktier. Det nya bolaget blir därmed blir moderbolag. Därefter gör dotterbolaget en utdelning till moderbolaget med ett belopp som mot­svarar det försäkringsbelopp som betalats ut. Därmed har moder­bolaget pengar till att betala för den avlidnes aktier (dvs reversen kan betalas). När väl dessa transaktioner har gjorts ska livförsäkringarna för de kvarvarande delägarna föras över till moderbolaget. Dessutom kanske försäkringsbeloppen måste höjas och ett nytt kompanjonavtal skrivas.

En företagsägd kapitalförsäkring kan också användas för att skapa likviditet i bolaget så att bolaget ska ha råd att anställa en person som ersättare för en avliden eller långtidssjuk delägare. Försäkringspremierna är inte avdragsgilla men å andra sidan är det utfallande beloppet skattefritt.

Om det inte blir aktuellt att använda försäkringen till det tänkta ändamålen kommer det utfallande beloppet att förstärka bolagets kassa. Ett tänkbart sätt att använda det utfallande beloppet är till direktpension till aktieägarna. Bolaget får då avdrag för det utbetalade pensionsbeloppet medan pensionen är skattepliktig för mottagaren.

Sjukdom och invaliditet

Kortare sjukdomar och arbetsnedsättningar, kanske upp till några månader, brukar inte påverka delägarskapet. Men för att inte del­ägarens och/eller bolagets ekonomi ska påverkas alltför negativt kan bolaget teckna en försäkring. T ex kan delägaren få en viss tids sjuk­ersättning eller bolaget få en avbrottsersättning.

Man kan också teckna sjuk- och olycksfallsförsäkringar för att kunna lösa ut en långtidssjuk eller invalidiserad delägare. Aktie­ägar­avtalet kan innehålla en bestämmelse om att en delägare ska lämna företaget i sådana situationer och att övriga delägare har rätt att lösa delägarens aktier. För att kunna göra detta behövs ofta en försäkringslösning.

§ För att säkerställa medel till inlösen av invalidiserad eller långtidssjuk parts ­aktier har bolaget på var och en av parterna tecknat en sjuk- och olycksfalls­försäkring, se bilaga 3.

Det kan vara praktiskt att i en bilaga till aktieägaravtalet specificera vilka försäkringar som har tecknats. Vid förändringar behöver då bara bilagan bytas ut (om samtliga delägare godkänner det, t ex genom att signera den nya bilagan).

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.

För information om hur vi behandlar dina personuppgifter »

Lyssna och lär med vår podcast!

– få tips på hur du framgångsrikt driver företag!