Koncernbidrag – vad innebär det?

Civilrättslig prövning

Skattemässigt måste du pröva om koncernbidrag kan ­lämnas avdrags­gillt eller inte (se nedan). Civilrättsligt måste du pröva om koncern­bidrag kan lämnas med hänsyn till reglerna om vinst­utdelning. När det rör sig om koncernbidrag som motsvarar avdragsgilla driftskostnader är det normalt inga problem. Då rör det sig ju om affärsmässiga rörelsekostnader och inte om skattemässiga koncern­bidrag.

Koncernbidrag som däremot är vederlagsfria överföringar måste du pröva mot reglerna om utdelning.

När koncernbidrag lämnas nedåt i en koncern är det normalt inga problem eftersom värdet av aktierna i dotterbolaget ökar med samma belopp som koncernbidraget. Är dotterbolaget på obestånd ­(­konkurs­mässigt) kan bidraget dock ifrågasättas eftersom det i ett sådant läge knappast har något värde för givaren.

När koncernbidrag lämnas uppåt i en koncern måste du pröva om utdelningen är förenlig med utdelningsreglerna. Koncernbidraget får då inte överstiga vad som får utdelas enligt bestämmelserna om maximal vinstutdelning.

Normalt fattar den ordinarie bolagsstämman beslut om vinstutdelning, men något särskilt beslut om koncernbidrag fattas ­sällan av själva bolagsstämman. Istället brukar koncernbidrag redovisas som en skuld respektive tillgång i bokslutet. Man brukar därför säga att beslutet om ­koncernbidrag sanktioneras (anteciperas) av bolagsstämman i och med att bolagsstämman fastställer bolagets resultat- och balansräkning.

Skattereglerna

Sverige har förmånliga skatteregler när det gäller att utjämna vinsten mot förlusten inom en koncern genom koncernbidrag. ­Reglerna är inte speciellt komplicerade men det är ändå lätt att göra fel. Uppfylls inte alla nödvändiga kriterier underkänns förlust­utjäm­ningen och det lämnade koncernbidraget blir inte avdragsgillt för givaren.

Bestämmelserna om koncernbidrag regleras uteslutande i skatte­lagstiftningen. Syftet med reglerna om koncernbidrag är att skatte­belastningen för en koncern varken bör vara större eller mindre än om verksamheten hade bedrivits i ett enda bolag.

Det finns inga skattemässiga begränsningar av bidragets storlek, det får till och med vara så stort att det uppkommer en förlust hos givaren. Enligt rättspraxis har dock koncernbidrag som lett till underskott – om dessa lämnats inför en förestående försäljning – betraktats som skatteflykt.

Det finns inte något hinder mot att ett företag under samma beskatt­ningsår både tar emot och ger koncernbidrag.

För avdrag krävs att det skett en värdeöverföring. Det finns dock inte något krav på att koncernbidrag utbetalas kontant när det lämnas. Det är tillräckligt att bidraget bokförs som en skuld hos givaren och en fordran hos mottagaren. Bokföringsåtgärden görs normalt i samband med bokslutsarbetet.

Reglerna omfattar inte bara aktiebolag och ekonomiska föreningar utan även skattepliktiga stiftelser och ideella föreningar. Givande och mottagande företag måste vara svenska. Som svenskt företag räknas också utländska bolag hemmahörande inom EES (dvs EU-länderna samt Norge, Lichtenstein och Island). En förutsättning är dock att den slutliga mottagaren av koncernbidraget är skatt­skyldig i Sverige. Detta innebär att två svenska företag som ägs av t ex ett norskt bolag, har möjlighet att slussa koncernbidrag ­mellan sig trots att moderbolaget inte är svenskt.

Du kan läsa mer om redovisning av koncernbidrag mm i boken Bokslut & årsredovisning i mindre aktiebolag – K2.

Förutsättningar för koncernbidrag

Det ställs upp ett antal förutsättningar, som samtliga måste vara uppfyllda, för att koncernbidragsreglerna ska gälla:

• Koncernförhållandet måste vara kvalificerat vilket innebär att moderföretaget ska äga mer än 90% av andelarna i dotterföre­taget. Om så är fallet benämns dotterföretaget som helägt. Observera att det är antalet aktier som är avgörande och inte röstetalet.