Utgångspunkten är att alla borgenärer ska behandlas lika vid utmätning eller konkurs, men det finns undantag från denna princip. I förmånsrättslagen finns det två olika slags förmånsrätter som innebär att en borgenär har rätt till betalning före andra borgenärer. Förmånsrätterna delas in i särskild och allmän förmånsrätt. Sist i kedjan kommer de så kallade oprioriterade fordringarna.
Den särskilda förmånsrätten gäller i en viss speciell egendom och gäller både vid konkurs och utmätning. Särskilda förmånsrätter är bland annat retentionsrätt och fastighetsinteckning
Allmän förmånsrätt gäller enbart vid konkurs, inte vid utmätning, och är bland annat en redovisningsbyrås eller revisors fordran på arvode för att räkenskapsskyldigheten fullgörs. Det är dock bara ersättning för arbete som krävs enligt lag (t ex löpande bokföring och årsredovisning) och som utförts under de senaste sex månaderna innan konkursansökan inkom till tingsrätten som omfattas av förmånsrätten.
Huvudregeln är att de borgenärer som har särskild förmånsrätt får betalt före de som har allmän förmånsrätt. Allmän förmånsrätt går alltid före de oprioriterade fordringarna. För kostnader för konkursförvaltningen och andra kostnader som uppkommit i konkursboet samt kostnader för revision och arvode för att räkenskapsskyldigheten fullgörs finns dock ett undantag som innebär att de har företräde framför företagshypotek och utmätning.