Det här är en genomtänkt mall för dig som behöver upprätta en korrekt bouppteckning. Tydlig och lättanvänd genom användande av flikar och med kommentarsfält inlagda som förklarar vad du ska ange i de olika rutorna i blanketten. En lämplig mall både för dig som gör en bouppteckning första gången och för dig som återkommande upprättar bouppteckningar.
I den fil du laddar hem finns även mall för kallelse till bouppteckning och mall för bekräftelse på mottagen kallelse samt vårdnadsintyg.
Med bouppteckning menas den genomgång som dödsbodelägarna gör av den avlidnes och den efterlevandes tillgångar och skulder. Även det dokument man upprättar kallas bouppteckning.
Bouppteckningens funktion
En registrerad bouppteckning har följande funktion:
-
Legitimationshandling för dödsboet. Eftersom det står på bouppteckningen vilka som är dödsbodelägare kan de avsluta bankkonton och sälja fastigheter, bostadsrätter och värdepapper. Innan bouppteckningen registrerats kan inga sådana transaktioner göras. Läs mer om detta längre fram i avsnittet om skulder. Bouppteckningen behövs också tillsammans med arvskiftet för att den som har fått en fastighet ska kunna få lagfart eller för att den som har fått aktier ska kunna få dem överförda till sig.
-
Underlag för arvskifte. Bouppteckningen innehåller en förteckning över vilka tillgångar som kommer att kunna skiftas. Detta gör också bouppteckningen till ett skydd för arvtagare och legatarier. Dessutom förebygger en korrekt bouppteckning onödiga arvsprocesser.
-
Underlätta för fordringsägare att bevaka sina fordringar på dödsboet.
Bouppteckningen kan också behövas i framtiden, till exempel för att bedöma efterarvingarnas rätt.
Skatteverket registrerar
Bouppteckningshandlingen ska lämnas in till Skatteverket. Det är skattekontoren i Härnösand, Visby och Kalmar som handlägger bouppteckningar.
Bouppteckningen ska egentligen lämnas in till rätt skattekontor men du kan lämna in den till närmaste skattekontor. Skattekontoret vidarebefordrar bouppteckningen till rätt kontor.
Det är den dödsbodelägare som har hand om den egendom som finns – ofta änkan, änklingen eller en nära släkting som bor i närheten – som har ansvar för att bouppteckningen blir gjord.
Dödsbodelägare är i första hand legala arvingar och universella testamentstagare. Dessutom är efterlevande make eller sambo i de allra flesta fall också dödsbodelägare. Du kan läsa mer om detta längre fram.
Om det inte finns någon dödsbodelägare som har hand om sakerna är det någon annan som har egendomen i sin vård och som då ska se till att boet tas om hand och att en bouppteckning görs. En hyresvärd t ex kan bli skyldig att åtminstone vända sig till socialnämnden för att berätta att det inte finns någon som tar hand om boutredningen. Han kan också vända sig till Skatteverket, som kan utse en särskild bouppteckningsförrättare.
Den som är ansvarig för att bouppteckningen görs ska
-
bestämma när bouppteckningen ska hållas,
-
kontakta förrättningsmän,
-
om inte någon av förrättningsmännen gör det – se till att de andra dödsbodelägarna och efterarvingarna kallas till bouppteckningen samt att värdeintyg och kontoutdrag skaffas fram. Detta torde dock vara mycket ovanligt eftersom förrättningsmännen normalt gör detta.