Efterarv – så här fungerar reglerna

Då man vet vilka av den först avlidne makens arvingar som levde vid den efterlevande makans död ska man bestämma vem av dem som har bäst rätt till arvet. Turordningen mellan arvingarna bestäms på samma sätt som vid vanliga arv. Om det finns arvingar i arvsklass I får dessa dela på efterarvet. Arvingarna i andra arvsklassen har då ingen rätt till arv. Om däremot samtliga arvingar i arvsklass I gått bort vid den efterlevandes död får arvingarna i arvsklass II del av arvet. 

Observera att om exempelvis ett syskon till den först avlidne maken var i livet när den efterlevande maken dog, ärver detta syskon även om han hunnit avlida när arvet ska fördelas. Tillgångarna tillfaller då syskonets dödsbo och fördelas därefter mellan syskonets arvingar. 
Ärvdabalken 3 kap 2 §

Samtliga efterarvingar avlidna

Om samtliga möjliga efterarvingar i arvsklass I och II avlidit när den efterlevande maken avlider är hela boet den efterlevande makens kvarlåtenskap, som dennes arvingar får dela på.

Storleken på efterarvet

För att avgöra storleken på efterarvet måste man titta på hur stor del av boet som den efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt och hur mycket denne fick genom bodelning.

Efterarvingarna har rätt till samma andel som den efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt. Eftersom man tittar på andelar av boet så innebär detta att efterarvet kan komma att minska eller öka beroende på hur tillgångsmassan ser ut när den efterlevande maken avlider.

Hade makarna enbart gifto­rättsgods fick den efterlevande maken hälften av boet med fri förfoganderätt. När den efterlevande maken avlider har alltså efterarvingarna till den först avlidne maken rätt till hälften av boet. 

Om en eller båda makarna hade enskild egendom varierar storleken på andelarna som den efterlevande fick vid bodelningen respektive ärver. Detsamma gäller om efterlevande maken bestämt att ingen bodelning ska göras.

När den först avlidne maken har testamenterat bort en del av sin kvarlåtenskap vid sin bortgång förskjuts andelarna eftersom den efterlevande makens arv minskar på grund av testamentstagarens rätt.

Storleken på efterarvet kan också påverkas av att efterarvingen redan fått ut en del av sitt arv vid den först avlidne makens död.

Inget efterarv? 

Den först avlidne makens släktingar har bara rätt till efterarv om den efterlevande maken ärvde något efter sin make. Det blir alltså inte något efterarv vid den efterlevande makens död om den make som dog först ägde så lite att det inte täckte hans skulder.

Det blir inte heller något efterarv om den efterlevande maken avstod från sitt arv efter maken, eller om hon löste ut hans arvingar. Då en arvinge efter den först avlidne maken redan har fått ut en del av sitt arv efter honom ska efterarvet minskas i motsvarande grad.

Särkullbarn som efterarvingar

Särkullbarnen till den först avlidne maken behöver inte vänta tills den efterlevande maken avlider. De har rätt att omedelbart vid sin för­älders död få ut sin arvslott. Och om särkullbarnen redan fått ut sitt arv vid förälderns död, blir de inte efterarvingar vid den efter­levande makens död. 

I följande fall blir särkullbarnen efterarvingar vid den efterlevande makens död:

• Ett särkullbarn kan göra ett särskilt avstående till förmån för den efterlevande maken, och blir då istället efterarvinge.
• Den särskilda skyddsregeln för den efterlevande maken (prisbasbeloppsregeln) kan leda till att särkullbarnet blir efterarvinge.
• När särkullbarnet visserligen får ut sitt arv när hans förälder avlider, men att han sedan får rätt till mer. Det kan han få genom att något av de gemensamma barnen, alltså något av hans halvsyskon, avlider utan egna barn. Då ökar särkullbarnets lott efter föräldern.

Efterlevande make har gift om sig

Gifter den efterlevande maken om sig måste den andel som efter­arvet består i avskiljas innan bodelningen görs mellan makarna i det nya äktenskapet.

Minskning av efterarvet

Har den efterlevande maken genom gåvor sett till att egendomen minskat väsentligt, kan den först avlidne makens efterarvingar kräva kompensation när den efterlevande maken avlider.

Finns inte tillräckligt kvar i boet så det räcker till kompensation ska den som fått gåvan lämna tillbaka den, under förutsättning att den som tog emot gåvan insåg eller borde ha inse, att den först avlidnes arving­ar skulle missgynnas. Man räknar bara med gåvor som lämnats under de senaste fem åren före den sist avlidna makans död.

Förkovran

Överstiger boets värde vid den efterlevande makens död värdet vid den först avlidnes död, ska denna så kallade förkovran gå till den efter­levandes arvingar. Detta gäller under förutsättning att förkovran beror på egendom som den efterlevande fått i arv, gåva eller testamente, eller kommer från förvärvsarbete, som den efterlevande maken bedrivit efter den först avlidne makens död. Hit räknas alltså inte pension eller avkastning på kapital.

Ärvdabalken 3 kap 3 och 4 §§

Läsa mer?

Du kan läsa mer om familjejuridiken i praktiken i våra böcker

• Testamentshandboken
• Bouppteckning och arvskifte