Ideell förening – vad är det?

Grundidén med en ideell förening 

Av ordet ideell kan man tro att verksamheten måste bedrivas ideellt i ordets betydelse av idealistisk, dvs med ett högtstående syfte. Så är det dock inte. En ideell förening kan bedriva helt kommersiell näringsverksamhet, ha avlönad personal eller ha till syfte att syssla med något väldigt lågtstående.
En viss sorts ideella föreningar, allmännyttiga ideella föreningar, har alltid ett högtstående syfte och är därför skattemässigt gynnade. 
En allmännyttig ideell förening ska alltid ha demokratiska principer.

Merparten av de ideella föreningarna är allmännyttiga. Dessa är i princip befriade från inkomstskatt och moms. 

Ingen lag

I brist på en lag om ideella föreningar, brukar man snegla på lagen om ekonomiska föreningar, men du ska ha klart för dig att den inte gäller för ideella föreningar.

Situationen utan lagstiftning har medfört att ideella föreningar reg­leras enbart av generella principer och rättspraxis. Följande frågor är alltså inte hundraprocentigt säkra när det gäller ideella föreningar:

• Minimiantal medlemmar?
• Minimiålder för stiftare och styrelseledamöter? En del jurister anser att man ska vara myndig, men vår uppfattning är att man kan vara yngre. Kanske 15 år är en minimigräns för att få teckna firma. Eller 12 år? Bedriver föreningen näringsverksamhet är minimiåldern normalt 18 år, men om näringsverksamheten omfattar mindre belopp, kan den nedre åldersgränsen vara 16 år.

• Demokratiskt styrelseskick. Normalt har en ideell förening detta, men är det nödvändigt. En del hemliga sällskap har det inte. Kan dessa vara ideella föreningar?
• Ideellt ändamål? Vår uppfattning är att ändamålet inte behöver vara högtstående.
• Stadgarnas omfattning?
• Revisorskrav.
• Räkenskapsår.

Enligt vår uppfattning vore det på tiden att det skapas åtminstone en ramlag för ideella föreningar, något som ingen regering hittills har velat ta tag i.

Olika typer av ideella föreningar

Det går inte att räkna upp alla de olika typer av ideella föreningar som finns. Floran av verksamheter i landets föreningar är enorm. Här är några av de vanligaste typerna.

Oftast allmännyttiga

• idrottsföreningar och idrottsförbund
• frikyrkor och andra trossamfund
• nykterhetssällskap
• välgörenhetsföreningar
• studieförbund
• ungdomsorganisationer
• pensionärsföreningar
• handikappföreningar
• politiska föreningar
• kulturföreningar.

Sällan allmännyttiga

• arbetstagarorganisationer såsom fackföreningar
• arbetsgivarorganisationer
• ordenssällskap
• släktföreningar
• sällskapsföreningar
• samlarföreningar
• näringsdrivande ideella föreningar.

Juridisk person 

En ideell förening är en juridisk person, vilket betyder att föreningen kan skriva på avtal, ansvara för skulder, vara arbetsgivare mm. De enskilda medlemmarna går normalt helt fria från personligt ansvar. Detsamma gäller för ledamöterna i styrelsen, med vissa undantag. 

Enligt praxis börjar en ideell förening existera och är en juridisk person när den har

• antagit stadgar
• antagit ett särskiljande namn
• valt styrelse.

Några ytterligare krav finns inte. En juridisk person har så kallad rättskapacitet, vilket betyder att

• föreningen kan äga tillgångar, exempelvis fastigheter och fordon
• föreningen ansvarar med sina tillgångar för sina skulder och andra förpliktelser (alltså normalt inget ansvar för styrelse­ledamöter och medlemmar)
• föreningen kan vara arbetsgivare
• föreningen kan vara part inför domstol och myndigheter. 

Sektioner

I en del föreningar har man sektioner eller kommittéer. Ibland kallas dessa för avdelningar, underföreningar eller klubbar. De kan vara på olika nivåer, så att en underförening i sin tur kan ha sektioner. Sektionerna kan ha egna styrelser och ibland också egna stadgar.
Sektionerna är normalt inte egna juridiska personer, så ”huvud­styrelsen” är ansvarig även för sektionernas verksamhet, även om sektionerna har egna sektionsstyrelser. Det finns dock organisa­tioner som är uppbyggda så att sektionerna är självständiga före­ningar som i sin tur är medlemmar i centralorganisationen, som också är en ideell förening. Denna har då enbart juridiska personer som medlemmar. 

Allianser och andra samarbeten

Många föreningar samarbetar med andra föreningar i form av allianser och liknande samarbetsformer. I vissa fall antar dessa sam­arbeten så pass fast form att det uppkommer en ny förening, dvs alliansen blir en förening genom att man antar stadgar, väljer styrelse och antar ett namn. I dessa fall är alliansen en egen juridisk person som svarar för sina egna skulder och förpliktelser.

I många andra fall är samarbetet lösare. Ibland kan också syftet vara att bedriva verksamhet i alliansen för ren ekonomisk vinning för dem som deltar/är medlemmar i alliansen. Alliansen kan då komma att betraktas som ett enkelt bolag eller en oregistrerad ekonomisk förening. Därmed uppkommer en risk för personligt ansvar för de inblandade personerna, dvs de som ingår avtal och liknande för alliansens räkning. Dessutom kan man riskera att tappa de skatteför­delar som gäller för idrottsföreningar.

Det finns några rättsfall om gränsdragningen, varav de kanske mest intressanta är följande:

• Kammarrätten i Stockholm ansåg i en dom (25 april 2000, mål nr 6305-6306-1999) om Föreningen Stadionklubbarna, ­att det verk­ligen handlade om en ideell förening trots att man delade ut överskottet av verksamheten till de anslutna medlemmarna (föreningarna).
• Högsta Domstolen ansåg i en dom (NJA 2000 s 365) om Täby ­Centrum Företagareförening, att det rörde sig om en ideell före­ning trots den ekonomiska verksamheten.

Fortfarande är dock mycket oklart när det gäller allianser och liknande, så tänk till ordentligt hur ni vill ha det om föreningen ska samarbeta med andra föreningar. Det kan t ex gälla långtgående samarbeten om bingoverksamhet eller danser eller tillfälliga sam­arbeten om idrottsevenemang eller konserter. Är det önskvärt att en ny förening bildas och får rättskapacitet? Eller är det mer praktiskt att var och en ingår de avtal som behövs och står för eventuella förpliktelser på egen hand?

Ekonomisk verksamhet

Begreppet ekonomisk verksamhet är svårt att definiera. Ett sätt att avgöra är att se om marknadsföringslagen gäller för verksamheten. Ett annat är att titta på den skattemässiga eller bokföringsmässiga bedömningen av vad som är näringsverksamhet. Föreningen kan mycket väl bedriva ekonomisk verksamhet, trots att den inte har vinst­syfte, varken för föreningen själv eller dess medlemmar. En ideell förening som bedriver näringsverksamhet behöver inte alltid skatta för den inkomsten.

Samfälligheter

En speciell typ av föreningar är samfällighetsföreningar. En sam­fäll­ig­hetsförening är en förening som har till uppgift att förvalta en sam­fällighet. Läs om dessa i vår bok Samfälligheter.

Stiftelser

Det finns föreningar som kallar sig stiftelser, fastän de i själva verket är ideella föreningar. En stiftelse har inga medlemmar och ingen ägare. Den leds av en styrelse eller en förvaltare. Du kan läsa utförligt om denna verksamhetsform i vår bok Stiftelser.

Ibland kan det vara svårt att avgöra om en organisation är en stiftelse eller en ideell förening. Den viktigaste skillnaden är att stiftelsen inte har några medlemmar.

Ekonomiska föreningar

En ekonomisk förening är en förening som bedriver ekonomisk verk­samhet och där verksamheten främjar medlemmarnas ekonomiska intressen. Det är inget som hindrar att en ekonomisk förening vid sidan om sin ekonomiska verksamhet dessutom bedriver en helt ideell verksamhet. Om en ekonomisk förening glider över till att främja andra än medlemmarna eller enbart bedriver en ideell verksamhet måste föreningen likvideras. Man måste då starta en ny ideell före­ning. Observera att det inte går att ombilda en ekonomisk förening till en ideell förening, eller vice versa.
I vår bok Ekonomiska föreningar kan du läsa om denna företags­form. Under senare tid har det diskuterats om en ideell förening som egentligen borde vara en ekonomisk förening, men som inte har registrerats som en sådan, verkligen är en juridisk person. 

Verksamhet i aktiebolagsform

Vissa elitidrottsföreningar bedriver delar av sin verksamhet i aktie­­bolagsform. Orsaken kan vara att man vill särskilja en ekonom­iskt riskfylld verksamhet eller för att kunna notera ­aktierna på börsen för att få in kapital.
Skattemässigt är det sällan intressant att lägga viss verksamhet i ett bolag (handelsbolag eller aktiebolag) och sedan genom royalty­ersättningar till föreningen betala för spelarrättigheter mm. Dessa ersättningar räknas nämligen som skattepliktig inkomst för för­eningen, något som klarlagts genom rättsfall i Regeringsrätten (de så kallade Helsingborgs IF-domarna). 

I vår bok Aktiebolag kan du läsa om vad som gäller för denna före­tagsform.

Allmännyttiga ideella föreningar 

Begreppet allmännyttig förening (allmännyttig ideell förening är samma sak) förekommer i flera sammanhang. Här är några exempel:

Allmännyttiga föreningar behandlas förmånligt i skattesamman­hang. 

Allmännyttiga föreningar behöver enligt ordningslagen normalt inte betala för polismyndighetens kostnader för att hålla ordning i samband med offentliga tillställningar eller allmänna samman­komster som föreningen anordnar. Andra arrangörer måste oftast betala polisens kostnader. Givetvis får föreningen inte vara bulvan åt någon annan som egentligen är arrangör.

Ordningslag (1993:1617) 2 kap 26 §

Registrerat trossamfund 

Religiös verksamhet
Registrerat trossamfund är en speciell associationsform. Formen påminner i stora delar om en ideell förening och samfundet är en egen juridisk person. Ett trossamfund är en gemenskap för religiös verksamhet, där det ingår att anordna gudstjänster. En gudstjänst kan vara en sammankomst för gemensam bön och meditation.

Ett registrerat trossamfund kan även bedriva ekonomisk verksam­het.

Registrering
Det är kammarkollegiet som är registreringsmyndighet för tros­samfund. För att trossamfundet ska få registreras ska det ha

• stadgar, där det finns bestämmelser om trossamfundets ändamål och om hur det fattas beslut i trossamfundets angelägenheter
• en styrelse eller motsvarande organ.

Redovisning
Trossamfund omfattas av bokföringslagen och årsredovisningslagen på samma sätt som ideella föreningar.

Beskattning
Beskattningen av registrerade trossamfund överensstämmer i princip med ideella föreningar. Dock finns det några specialbestämmelser om kyrkliga fastigheter mm.