Allmänt om terminer
Ett terminskontrakt, eller kort uttryckt en termin, är ett avtal i vilket parterna förbundit sig att vid en viss framtida tidpunkt sälja respektive köpa en tillgång till ett förutbestämt pris.
Skyldighet för båda parter
Ett terminskontrakt innefattar – till skillnad mot ett optionskontrakt – en skyldighet för både köpare och säljare att fullgöra sina åtaganden enligt avtalet. Någon betalning görs inte vid avtalets ingång, däremot krävs som regel att båda parterna ställer någon säkerhet. Storleken på säkerheten beror på hur stora riskerna för prisförändring är, och i förlängningen av hur stor den potentiella förlustrisken är på terminskontraktet.
Derivatinstrument
Gemensamt för derivatinstrumenten är att det finns en eller flera underliggande produkter, som genom ett kontrakt kopplats till en specifik framtida tidpunkt eller tidsperiod. Den ena parten ingår normalt avtalet för att den vill ta en risk för en potentiell avkastning och den andra för att skydda sig mot en risk (likt en försäkring).
Historik
Terminskontrakten tillkom ursprungligen för att garantera råvaruproducenter ett visst pris för deras produkter. För t ex en veteodlande bonde kan det vara nära nog omöjligt att förutse vad han kommer att få för pris på sitt vete från det att han sår till det att han skördar. En hel rad okända faktorer kommer att påverka priset, t ex utbud och efterfrågan. Genom att sälja skörden redan när han sår vetet är han försäkrad om en viss intäkt.
Terminskontrakten fick liksom optionerna, sin moderna form på råvarumarknaderna i USA. Idag fungerar terminsmarknaden som ett sätt att hantera prisrisker, men också som ett sätt att öka avkastningen, utnyttja ränteskillnader mellan lång och kort ränta, utnyttja felprissättningar, mm.
Standardiserade eller individuellt utformade
Terminer kan vara standardiserade eller individuellt utformade. Standardiserade terminer har tillkommit för att få till en mer likvid marknad. Standardiseringen avser den underliggande egendomen och dess kvantitet samt kontraktets förfallodag. Det som återstår att förhandla om när det gäller de standardiserade terminskontrakten är priset på egendomen.
För de individuellt utformade terminskontrakten bestäms kvantiteten på den underliggande egendomen samt likvid- och leveransdag individuellt vid varje enskild affär.
Handel med terminer
Marknadsplatser för terminer finns över hela världen men är uppbyggda på olika sätt. Ibland handlas varan såväl som derivatkontrakten på samma börs, som t ex vid Chicago Board of Trade. Vid andra marknadsplatser specialiserar man sig på derivatinstrument vilket vid exempelvis Nasdaq OMXS marknadsplats (Stockholmsbörsen). Här sker handeln uteslutande med derivatinstrument, t ex i form av terminskontrakt på aktier, aktieindex och räntor. Den underliggande varan handlas alltså inte på samma börs.
Handeln på dessa marknadsplatser görs med standardiserade villkor. Handel med icke-standardiserade terminskontrakt sker i regel endast mellan banker, finansföretag och liknande, genom så kallad interbankhandel.
Aktörerna
Aktörerna på marknadsplatserna är antingen traders, hedgers eller arbitragörer.
Traders (spekulanter, risktagare) tar positioner på marknaden för att få avkastning på en framtida marknadsuppfattning. En trader använder ofta kombinationer av optioner och terminer för att på så sätt få en så hög avkastning som möjligt. En trader värderar sina risker mot den potentiella avkastning som instrumentet kan ge. Traders saknar oftast intresse av den underliggande varan. Denne spekulerar endast i den avkastning en viss prisrörlighet kan ge.
En hedge (försäkring) syftar till att skydda en position mot risker. Verksamheten kallas för hedging (t ex i valutasammanhang) eftersom en hedger tar positioner på marknaden i syfte att eliminera eller fördela sin risk. En hedger använder marknaden även för att låsa fast ett visst pris. Genom att ingå ett terminskontrakt är den som hedgar skyddad mot prisförändringar på den underliggande varan fram till leveransdagen.
På marknaden finns också arbitragörer som utnyttjar felprissättningar mellan bland annat terminspriset och avistapriset på den underliggande varan. Skulle terminspriset vara högre än avistapriset med tillägg för den riskfria räntan, kommer en arbitragör omedelbart att köpa avista för att sedan sälja på termin.
Terminspriset
Frigör kapital
Att köpa en egendom med leverans och betalning vid en framtida tidpunkt är ett alternativ till att köpa den underliggande egendomen idag (avistaköp). I motsats till avistaköparen behöver terminsköparen inte betala några pengar vid avtalets ingång. Betalningen görs först då kontraktet fullföljs. Under tiden är kapitalet tillgängligt, exempelvis för andra investeringar.
Riskfria räntan påverkar priset
För att avistaköpare ska vilja sälja på termin, alltså få utbetalningen vid ett framtida skede, så är priset på terminen högre än värdet på underliggande produkten. Räntetillägget som ofta benämns terminsränta eller terminspremie, täcker alltså upp för den alternativkostnad som en terminsförsäljning innebär.
Terminspriset fastställs normalt utifrån avistapriset plus den riskfria räntan för tiden fram till leverans- och likviddag av den underliggande egendomen. Storleken av räntan påverkas i sin tur av den korta räntan, dvs ränteläget har en viss effekt på avkastningen på en termin, både för köpare och säljare.
Andra faktorer
Det finns andra faktorer man måste titta på när terminspriset bestäms. För t ex aktieterminer måste man ta hänsyn till aktieutdelningar, eftersom finansieringskostnaden för ett aktieköp hade minskat med den aktieutdelning man skulle ha fått som ägare till aktierna.
Forwards och futures
Terminskontrakt delas normalt in i två olika typer av kontrakt, forwards och futures. Futurekontrakt handlas i grunden på en börs och värdet på kontraktet beräknas om och betalas ut dagligen. I ett forwardkontrakt är priset oförändrat fram till leveranstidpunkten av den underliggande tillgången; resultatet regleras med andra ord först på slutdagen.
Ett futurekontrakt kan också avslutas före löptidens slut medan ett forwardkontrakt endast kan regleras på slutdagen.
Handeln
Ett forwardkontrakt kan vara antingen standardiserat eller individuellt utformat. Futurekontrakten är däremot alltid standardiserade. Handeln med futurekontrakt görs därför i grunden på börsen, medan handel med forwardkontrakt även sker på andra sätt (t ex interbank).
Svenska terminer
De svenska terminskontrakt som Stockholmsbörsen omsätter har traditionellt uppvisat större likheter med forwardkontrakt än med futurekontrakt. Detta beror i första hand på att de i avtalet reglerade skyldigheterna om leverans av underliggande egendom och betalning, civilrättsligt inte kan överlåtas på en tredje part utan medgivande från motparten.
Inom den svenska civilrätten anses det att en part i ett köp inte ska behöva ingå avtal med en annan part än den ursprungliga motparten. Denna civilrättsliga regel har medfört att den standardiserade handeln inte medger vidareförsäljning av terminskontrakt.
Handlingsalternativ för köpare och säljare
Den som köpt eller sålt på termin har tre handlingsalternativ:
- leverans (aktie- och ränteterminer) eller stängning för aktieindex
- nettning
- vidareförsäljning (endast futurekontrakt)
Leverans
Leverans innebär att köparen av en termin på likviddagen köper den underliggande egendomen till avtalat pris. Säljaren säljer följaktligen samma egendom. Om marknadsvärdet på likviddagen överstiger terminspriset gör köparen en vinst. Om marknadsvärdet på likviddagen understiger terminspriset gör säljaren en vinst.
Stängning
Stängning används vid terminsaffärer som avser aktieindex. Eftersom det inte finns någon underliggande vara att leverera görs i stället en kontantreglering, en så kallad stängning, på slutdagen.
Om slutindex (index på slutdagen) överstiger lösenindex (terminspriset) är mellanskillnaden köparens vinst. Vid det motsatta förhållandet, när slutindex understiger terminspriset, ska köparen betala mellanskillnaden till säljaren.
För säljaren gäller det omvända. Det vill säga att om slutindex överstiger lösenindex ska säljaren betala mellanskillnaden och om slutindex understiger lösenindex får säljaren mellanskillnaden. Mellanskillnaden uttryckt i index räknas om till kronor med en viss multiplikator.
Nettning
Som nämnts ovan kan den som köpt eller sålt på termin inte återförsälja eller återköpa rättigheten/skyldigheten enligt terminsavtalet under löptiden. Parterna är bundna av sitt åtagande enligt avtalet. Parterna kan dock uppnå samma effekt genom att genomföra en så kallad nettningstransaktion (nettning).
Nettning innebär att den som tidigare köpt en viss termin, säljer motsvarande termin till rådande marknadspris. På motsvarande sätt kan den som tidigare sålt en termin i stället köpa en termin i samma serie. På detta sätt åstadkommer man en rätt att såväl köpa (köptermin) som sälja (säljtermin) samma egendom, men till olika kurser. Man kan på detta sätt låsa en vinst eller förlust vid en viss nivå. Vinsten respektive förlusten består i detta fall av de pris som man fått betala vid köpet, respektive den ersättning man fått vid försäljningen.
Vidareförsäljning
Ett annat sätt att avsluta en terminsaffär kan vara att göra en formell vidareförsäljning av rättigheten och skyldigheten. Detta alternativ är möjligt endast med futurekontrakt.
Nedan kommer vi att visa de så kallade grundpositionerna i handeln och vilka skäl som kan finnas till att handla med terminer. För tydlighets skull behandlar vi enbart aktieterminer.
En person som vill handla med terminer har två alternativ – att köpa på termin eller att sälja på termin.