Just nu får du 30 % rabatt på alla onlinekurser! Erbjudandet gäller t o m 31 oktober.

Skatt / Budgetpropositionen 2022

Budgetpropositionen 2022

– de viktigaste förslagen för företagen och ägarna 
Skatt - Få grepp på företagets skatt med Björn Lundén - Budgetpropositionen 2022 - ctl00_cph1_faktagranskadImg

Regeringen har nu presenterat budgetpropositionen för 2022. I år handlar det om en rejäl godispåse som innehåller något för alla. Totalt ryms reformer för 74 miljarder kr i årets budgetproposition. 

Här är en genomgång av de viktigaste företagsrelaterade förslagen i statsbudgeten för 2022.

Publicerad:
Osäkerheten är stor

När vi nu rapporterar om årets budgetproposition, måste man också ha med sig att osäkerheten är stor om regeringen finner det stöd den behöver för att nå en majoritet i riksdagen. Det beror helt enkelt på om det i budgeten finns tillräckligt mycket godis för både Vänsterpartiet och Centerpartiet.

En del förslag kan man ana kommer att uppskattas av Vänstern, andra förslag känns mera som Centern och vissa förslag uppskattas nog av både Vänstern och Centern. Men om de är så pass nöjda att regeringen får deras röster, ja, det är inte lätt att veta.

10,21% för 19–23-åringar även 2022

För 19–23-åringar fanns under juni–augusti 2021 en förstärkt nedsättning av arbetsgivaravgiften, vilket innebar att arbetsgivaravgiften för denna grupp endast var 10,21% (ålderspensionsavgiften).

För att ytterligare stödja återhämtningen samt stötta företag med många unga anställda föreslår regeringen att denna sommarrabatt även kommer att ges under juniaugusti 2022. Nedsättningen föreslås utformas på samma sätt som under 2021.

Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag som bör träda i kraft 1 juni 2022 och tillämpas på ersättning som utges efter 31 maj 2022.

Höjd omsättningsgräns för moms till 80 000 kr

För de företag som har en liten omsättning innebär momsen en avsevärd administrativ börda. Beskattningsbara personer vars omsättning beräknas vara högst 30 000 kr per år kan idag välja om man vill redovisa moms eller inte.

Den som väljer att vara momsbefriad behöver i så fall inte lämna några momsdeklarationer eller periodiska sammanställningar. Någon moms får inte anges i fakturorna som man skickar, och man får heller inte lyfta moms på sina kostnader. Skatteverket behöver då inte administrera deklarationer och betalningar för dessa företag.

Regeringen anser att det är viktigt att förenkla för de minsta företagen och ett sätt är att höja omsättningsgränsen för moms från 30 000 kr till 80 000 kr per år.

De nya reglerna bör träda i kraft 1 juli 2022 och regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett skarpt förslag.

Ytterligare sänkt moms på reparationer

Regeringen anser att det är viktigt att varor används på ett effektivt och hållbart sätt. Att reparera och återanvända varor är allmänt sett bättre ur miljösynpunkt än att köpa nytt. Regeringen vill därför få fler att laga eller ändra redan tillverkade varor.

2017 sänktes momsen för reparationer av cyklar, skor, lädervaror, kläder och hushållslinne från 25 till 12 procent.

För att förstärka viljan att reparera sina varor anser regeringen att momsen bör sänkas ytterligare från 12 till 6 procent på tillhandahållandet av dessa tjänster.

Regeringen avser att återkomma till riksdagen med ett färdigt förslag som bör träda i kraft 1 juli 2022.

Avbetalningsplan på anstånden

Med anledning av pandemin återinfördes möjligheten för Skatteverket att bevilja så kallade tillfälliga anstånd med inbetalning av skatt och avgifter 30 mars 2020.

Syftet med anstånden är att dämpa tillfälliga likviditetsproblem för i grunden sunda och livskraftiga företag. Ett stort antal tillfälliga anstånd kommer att upphöra under våren 2022, med början i månadsskiftet mars–april 2022. För att i ännu högre grad underlätta för företagen anser regeringen att företagen ska få ytterligare tid för att återfå en mer normal lönsamhet innan de skatter och avgifter som anstånden avser ska betalas.

Regeringen har som avsikt att under 2021 återkomma med ett förslag som bör träda i kraft före månadsskiftet mars–april 2022.

Höjd fordonsskatt, mer klimatbonus och skattefria cyklar

I årets budgetproposition återfinns flera satsningar på klimatomställningen. Förslagen innefattar höjd fordonsskatt och fortsatt klimatbonus inom nuvarande system för bonus-malus, ändrad nedsättning av förmånsvärdet för miljöbilar samt skattefria förmånscyklar.

Personaloptioner – generösare regler

Sedan 2018 gäller att förmån av personaloption inte ska tas upp till beskattning i inkomstslaget tjänst om vissa villkor är uppfyllda. Arbetsgivaren behöver därför inte heller betala arbetsgivaravgifter. I stället sker beskattningen först när den skattskyldige avyttrar den andel som har förvärvats genom utnyttjande av personaloptionen.

Regeringen anser att reglerna om personaloptioner bör utvidgas och förenklas för att särskilt hjälpa unga företag som vill växa, att rekrytera och behålla kvalificerad personal.

I praktiken innebär förslaget att reglerna utvidgas genom att två gränser höjs när det gäller vilka företag som får nyttja dessa regler:

  • Gränsen för antalet anställda höjs från 50 till 150, räknat som medelantalet anställda och delägare som arbetar i företaget.
  • Gränsen för nettoomsättning eller balansomslutning höjs från 80 till 280 miljoner kr per år.

Det kommande förslaget väntas träda i kraft 1 januari 2022 och tillämpas första gången på personaloptioner som förvärvas efter 31 december 2021.

Tillfälliga uppdrag – traktamentesregler mm

Skatteverket lämnade tidigare i år ett förslag till regeringen om enklare regler för skattefria traktamenten. Förslaget innebär att arbetsgivare kan bekosta resor och logi och betala ut traktamente utan att det beskattas. Förutsättningarna är att arbetet eller uppdraget är avsett att pågå i högst en månad och att avståndet mellan den anställdes bostad och tillfälliga arbetsplats är längre än 5 mil. Förslaget gäller även för anställda som anställs eller lånas av myndigheter, kommuner och regioner i samband med krissituationer, för dessa personer finns inte någon tidsgräns.

Finansdepartementet har remitterat förslaget och regeringen avser att under 2021 återkomma till riksdagen med ett förslag som bör träda i kraft 1 januari 2022.

Reklamskatten avskaffas

Flera successiva steg har vidtagits för att på sikt avskaffa reklamskatten. Detta har främst skett genom att skattesatsen har sänkts och att gränsen för redovisningsskyldigheten har höjts. Senaste förändringen trädde i kraft 2020.

Pandemin har haft betydande ekonomiska konsekvenser, inte minst för idrottsföreningar som gått miste om avsevärda belopp i bland annat biljettintäkter. I dag finns det ca 1600 ideella föreningar som är skattskyldiga till reklamskatt. Eftersom dessa föreningar i dag utgör en stor andel av de som är skattskyldiga anser regeringen att avskaffandet av reklamskatten är en reform som särskilt skulle gynna denna sektor.

Ett avskaffande skulle också minska föreningarnas administrativa börda. Det har, enligt regeringen, inte funnits tillräckligt ekonomiskt utrymme att helt ta bort reklamskatten men den aktuella situationen har nu ökat angelägenheten för ett avskaffande.

Regeringen gör nu bedömningen att reklamskatten bör avskaffas 1 januari 2022 och avser att under hösten 2021 återkomma till riksdagen med ett förlag.

Källskatt på utdelningar till utländska personer

Kupongskatt är en definitiv källskatt som tas ut på utdelning till utländska personer. Reglerna är föråldrade och i stort behov av översyn. Regeringen föreslår därför att kupongskattelagen bör upphävas och ersättas med en ny lag om källskatt på utdelningar. Liksom kupongskatten ska skattesatsen som utgångspunkt vara 30% på utdelningen.

Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag som föreslås träda i kraft 1 januari 2024.

Begränsning av avdragsrätten för tidigare års underskott

Regeringen har med anledning av en dom från Högsta förvaltningsdomstolen kommit med en promemoria om att stoppa handel med underskottsföretag i vissa situationer.

Regeringen vill införa en särskild begränsningsregel som innebär att möjligheten att utnyttja tidigare års underskott efter en ägarförändring upphör om underskotten med hänsyn till omständigheterna kan antas ha utgjort det övervägande skälet till att ägarförändringen har skett.

Regeringen avser att under 2022 återkomma till riksdagen med ett förslag som bör tillämpas från och med 11 juni 2021.