Bokföring / Är en häst en lagertillgång eller ett inventarium?

Är en häst en lagertillgång eller ett inventarium?

Faktagranskad artikel

Huruvida en häst är en omsättnings- eller anläggningstillgång kanske inte är en fråga som engagerar mänskligheten i någon större utsträckning, men för hästägare och redovisningskonsulter kan det kanske smaka med en genomgång av hur det förhåller sig. 

Publicerad: 2019-03-10

Precis som med andra tillgångar är det avsikten med innehavet som är avgörande. En anläggningstillgång är anskaffad för stadigvarande bruk. Alla andra tillgångar är omsättningstillgångar. Det kan bli aktuellt att omklassificera en tillgång om avsikten med den förändras.

Tävlingshästar

Alltid inventarier

En travhäst som används i en tävlingsverksamhet är alltid ett inventarium. En sådan häst anses anskaffad för stadigvarande bruk till skillnad från exempelvis unghästar i uppfödningsverksamhet.

Årliga avskrivningar

Inventarier kostnadsförs inte direkt, utan skrivs av på så många år som motsvarar den ekonomiska livslängden. Lämplig avskrivningstid på en travhäst är fem år, vilket innebär en årlig avskrivning på 20 % av anskaffningsutgiften. Skattemässigt kan du däremot skriva av hästen med 20–30 % per år. Man kan mycket väl tänka sig en längre avskrivningstid på kallblod, eftersom de normalt tävlar under fler säsonger än varmblod gör.

Anskaffningsutgift

Anskaffningsutgiften för tillgångar som köpts in är det pris du betalat för t ex hästen plus utgifter i samband med köpet. I anskaffningsutgiften ska du också – när det gäller hästar som är tre år eller yngre – räkna in utgifter för värdehöjande förbättringar som gjorts under året, så kallade förbättringsutgifter (se nedan).

Köp av tävlingshäst

Om du köper in en färdig tävlingshäst, dvs en häst som gjort sin första tävlingsstart, beräknas anskaffningsutgiften till det pris du betalat för hästen plus utgifter i samband med köpet. Du ska inte lägga några förbättringsutgifter till avskrivningsunderlaget (anskaffningsutgiften), eftersom hästen har debuterat och därmed anses färdigutbildad. Alla träningskostnader utgör istället löpande kostnader som du drar av direkt.

Köp av unghäst

Till unghästar brukar man räkna hästar som är ett till tre år gamla. Även unghästar är i en tävlingsverksamhet inventarier, eftersom syftet är att de ska starta så småningom. Under den här tiden utbildas hästen till tävlingshäst. En del av träningskostnaderna, de som har med utbildningen av hästen att göra, är så kallade förbättringsutgifter. Dessa kostnader får du inte dra av direkt, utan de ska läggas till anskaffningsutgiften. Därmed ökar avskrivningsunderlaget.

Förbättringsutgifter

I en dom i regeringsrätten fastslogs att ca en tredjedel av träningsutgifterna (då hästen lämnats till professionell travtränare) var att betrakta som förbättringsutgift. Rätten menade att enbart den delen av träningsutgifterna som kan hänföras till direkt instruktion/utbildning kan anses värdehöjande och därmed läggas till anskaffningsutgiften.

Inga avskrivningar i början

Fram till dess att hästen gör sin första start redovisar du den som en anläggningstillgång (inventarium) men gör inga bokföringsmässiga avskrivningar, eftersom den inte genererar några intäkter och heller inte minskar i värde, utan snarast tvärtom. Du börjar alltså göra avskrivningar det år hästen debuterar på tävlingsbanorna, dock allra senast under fyraårssäsongen.

Hästar i uppfödningsverksamhet

Avelsston

Avelsston är avsedda för stadigvarande bruk och är därför inventarier. Om du själv haft stoet i många år, förmodligen som tävlingshäst, har du förmodligen redan skrivit av hästen tillräckligt. Om du däremot köper in ett sto för avel ska du bokföringsmässigt lämpligen skriva av detta på sex till sju år, ungefär 15 % per år alltså. Skattemässigt kan du däremot skriva av hästen med 20–30 % per år. Ditt avskrivningsunderlag är den ursprungliga anskaffningsutgiften.

Löpande utgifter för avelsstoet bör du dra av direkt. Några förbättringsutgifter kan knappast bli aktuella. Det enda som kan göra att avelsstoet ökar i värde är framgångsrika avkommor och det tar många år innan man vet om det blir något av dem. Dessutom är det väldigt svårt att säga vilka kostnader som bidragit till värdeökningen.

Avelshingstar

Avelshingstar är även de inventarier och skrivs lämpligen av på fem år, dvs med 20 % årligen. Skattemässigt kan du skriva av avelshingsten med 20–30 % per år.

Föl och unghästar

Föl och unghästar i uppfödningsverksamhet är inte avsedda för stadigvarande bruk och är därför inte inventarier. Uppfödarens avsikt är ju att sälja hästarna, det är så han tjänar sina pengar. Fölen och unghästarna är därför omsättningstillgångar (omsättningsdjur) och redovisas som varulager.

En unghäst ska föras över från omsättningstillgång (lager) till anläggningstillgång (inventarium) när den gått ett godkänt kvallopp eller senast 31/12 det år hästen är tre år. Detta gäller oavsett om avsikten fortfarande är att hästen ska säljas.

Lagrets värde

Hästar i lager värderas utifrån lägsta värdets princip, vilket innebär att hästen ska tas upp till det lägsta av anskaffningsutgiften och marknadsvärdet (det verkliga värdet).

Anskaffningsutgiften grundar sig på de direkta tillverkningskostnaderna som hör till hästen. De indirekta kostnaderna, t ex veterinärkostnader och resor i samband med betäckningen och fölningen, bör du kunna dra av direkt och inte behöva lägga till anskaffningsutgiften.

Som anskaffningsutgift räknar du alltså de direkta kostnaderna för ”tillverkningen”. Till direkta kostnader i de här sammanhangen hör bland annat:

  • Bokningsavgift
  • Språngavgift (eller seminavgift)
  • Dräktighetsavgift
  • Fölavgift
  • En del av träningsavgiften (se avsnittet om förbättringsutgifter ovan).

Marknadsvärdet är lika med nettoförsäljningsvärdet, dvs det högsta pris du skulle få för hästen på den öppna marknaden minus direkta försäljningskostnader. Detta kan vara svårt att beräkna.

Vid beräkningen av marknadsvärdet på hästar i uppfödningsverksamhet torde framför allt hästens härstamning och hur hästens syskon lyckats, ha stor betydelse. Det finns ett antal experter man kan vända sig till, t ex Avelsföreningen, för att få hästen värderad. Den vanligaste orsaken till att man vill få hästen värderad är dock att man vill höja försäkringsbeloppet.

Skatteverkets rekommendationer om verkliga anskaffningsvärdet inte kan beräknas

Skatteverket har gett ut anvisningar för den skattemässiga värderingen av hästar i uppfödningsverksamhet. Om du inte kan visa den verkliga anskaffningsutgiften bör den beräknas som summan av boknings-, språng- och fölavgift samt kostnader för träning i den mån den ökat + övriga kostnader för uppfödningen. De övriga kostnaderna kan beräknas så här (belopp exklusive moms):

  • Årsföl – 30 000 kr
  • Ettåring – 45 000 kr
  • Tvååring och äldre – 60 000 kr

I beloppen ovan bör kostnaden för stoet anses ingå med 25 000 kr. 

97 % av anskaffningsutgiften

Det finns en alternativregel som säger att varulagrets värde (hela varulagret) får tas upp till lägst 97 % av den samlade anskaffningsutgiften för de hästar som ingår i varulagret.

Från lager till inventarium

En unghäst ska som nämnts ovan föras över från varulager till anläggningstillgång när den gått ett godkänt kvallopp eller senast 31/12 det år hästen är tre år.

På kontot för inventarier tas hästen upp till samma värde som den hade i det utgående lagret, dvs värdet förs över från kontot ”lager hästar” till kontot ”inventarier hästar”.

Faktagranskat innehåll du kan lita på

Den här artikeln är skriven och faktagranskad av medarbetare på Björn Lundén med lång erfarenhet av det aktuella ämnet.

Björn Lundén är ett kunskaps- och programvaruföretag som startades redan 1987 och som sedan dess förenklat företagarnas vardag genom smarta och lättanvända lösningar inom främst redovisning, lön och skatt.

Varsågod att ta del av vår samlade företagskunskap!