Enskild firma eller aktiebolag  

Valet mellan enskild firma och aktiebolag påverkas av flera faktorer

En intressant faktor är tidsfaktorn – när i tid passar respektive företagsform bäst? Då menar vi dels företagets livscykel, dvs vilken företagsform är bäst när verksamheten är nystartad, i full blom respektive i nedmonteringsfasen. Dels menar vi din ­ålder som företagare – det finns intressanta skatteregler som har med ålder att göra och som delvis är kopplade till pensionssystemet.

Vi vill också tipsa om möjligheten att samtidigt ha enskild firma och aktiebolag, i många fall faktiskt det bästa alternativet.

Den skattemässiga fördelen med aktiebolag är störst när du har inkomster över brytpunkten
(ca 600 000 kr inkomståret 2023). Då är det fördel­aktigt att ta lågbeskattad utdelning som ett komplement till löne­uttaget.

Har du ett resultat i den enskilda firman under brytpunkten är skatten och avgifterna så pass låga att det inte alltid är lönsamt att ombilda till aktiebolag. Tror du att resultatet i framtiden kommer att ligga över brytpunkten kan det vara fördelaktigt att starta ett aktiebolag parallellt med den enskilda firman bara för att samla gräns­belopp för lågbeskattad utdelning inför en framtida ombildning.

Både enskild firma och aktiebolag?

Ett tips till den som ska starta företag är att starta både enskild firma och aktiebolag.

Verksamheten bedriver du då huvudsakligen i den enskilda firman under den första tiden/första åren för att utnyttja de skattefördelar som detta ger. En viss verksamhet måste dock förläggas till aktie­bolaget – du måste nämligen vara aktiv i aktiebolaget så att aktierna räknas som kvalificerade och du därmed kan tillgodoräkna dig skattegynnat utdelningsutrymme.

Motsvarande tips får den som redan idag har enskild firma och planerar att gå över till aktiebolag om något eller några år. Då är det läge att starta aktiebolag redan nu för att komma åt utdelningsutrymmet.

För den som närmar sig 62-årsåldern blir det särskilt intressant att ha enskild firma med tanke på de lägre egenavgifterna som personer i åldrarna 62–65 år kan ha. Detta är en särskild möjlighet för just enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag. För den som redan har ett aktie­bolag men närmar sig 62-årsstrecket kan det, med tanke på dessa regler, vara intressant att komplettera med en enskild firma.

Personligt ansvar

I aktiebolaget har du som ägare i princip inget ansvar för bolagets skulder eller andra förpliktelser. Skulle aktiebolaget gå omkull blir aktierna i bolaget värdelösa. Det är den förlust du som aktieägare gör.

När det gäller mindre aktiebolag är det dock väldigt vanligt att ägaren går i borgen för företagets lån, leasingavtal, hyres­avtal, osv. Särskilt gäller detta om bolaget har ett lågt aktiekapital, t ex på minimi­nivån 25 000 kr.

Det finns också regler om ansvars­genombrott för skatter och avgifter. Om du som företrädare för ett aktiebolag inte ser till att aktie­bolagets skatter och avgifter blir betalda i tid, kan du bli personligt betalningsansvarig för dessa. Staten har alltså en rejäl hållhake även på dig som har aktiebolag, och därför försätts många aktiebolag i konkurs inför t ex förfallodagar för moms,
F-skatt och uppbörd.

För att undvika personligt betalningsansvar för uppkommande ­skulder måste bolaget likvideras vid kapitalbrist. Du har dock 8 månader på dig att se till att aktiekapitalet återställs till fullo (genom att bolaget börjar gå med vinst ­eller genom att du tillför medel genom aktieägartillskott).

Om du har enskild firma ansvarar du fullt ut för verksamhetens skulder. En enskild firma är ju ingen juridisk person utan verksamheten är helt sammankopplad med dig som fysisk person.

Administration och formalia

Aktiebolag är den mest reglerade företagsformen och reglerna kan i små bolag upplevas som ­ganska krångliga och överdrivna.

I ett litet aktiebolag är du antagligen enda aktie­ägare, sitter ensam i styrelsen och är själv den enda anställde. Ändå måste bland annat bolags­stämma och styrelsemöten hållas och protokollföras.

För en enskild firma gäller inte någon omfattande formalia och det finns ingen särskild lag om enskild näringsverksamhet.

Ett aktiebolag måste avsluta sina räkenskaper med en årsredovisning som ska registreras hos Bolagsverket. För en enskild firma behöver ­normalt bara ett årsbokslut upprättas (som inte regist­reras någonstans) och för de allra flesta ­enskilda firmor räcker det med ett förenklat ­årsbokslut.

Image och status

Det går inte att sticka under stol med att ett aktie­bolag ofta upplevs som mer seriöst än en enskild firma. Lite finare kanske, mer som ett riktigt företag. Med AB i firmanamnet och eventuellt vd på visit­kortet brukar statusen ­höjas.

Detta är egentligen lite märkligt eftersom en enskild näringsidkare tar större risker och kan sätta hela sin privatekonomi på spel om företaget går överstyr. Leverantörer och andra fordringsägare bör ju ha större möjlighet att få betalt för sina fordringar från en enskild näringsidkare, som i princip kan jagas livet ut.

20,6% skatt i företaget

Det är samma skattenivå för aktiebolag som för enskilda närings­idkare på vinster som behålls i företaget. Aktiebolag betalar 20,6% bolagsskatt på bolagets skattemässiga vinst medan enskilda näringsidkare betalar 20,6% expansionsfondsskatt på den del av vinsten som sätts av till ­expansionsfond. 

Fördelen med expansionsfond i enskild firma

Trots att det är samma skattenivå är det ändå fördel enskild firma vid en jämförelse mellan bolagsskatt och expansionsfondsskatt. Expansionsfondsskatten återbetalas nämligen när expan­sionsfonden återförs till beskattning.

Detta innebär att den slutliga skatteeffekten av expansionsfonds­avsättningen beror på hur stor din sammanlagda förvärvsinkomst är under återföringsåret. Återföringen ökar ju det skattemässiga resultatet.

Expansionsfonden ger alltså en bra möjlighet till marginalskatte­planering – avsättning när verksamheten har högt resultat och återföring när resultatet är lägre. Och skulle enskilda firman gå med underskott under återföringsåret blir det bara en återbetalning av expansionsfondsskatten.

Bolagsskatten är definitiv, dvs den återbetalas inte om bolaget senare skulle gå med underskott.

För dig som vill ha en fullständig genomgång av ombildning till aktiebolag rekommenderas vår bok Byte från enskild firma till aktiebolag.  

Socialavgifter

Arbetsgivaravgifter

Arbetsgivaravgifterna är normalt 31,42%. För +65-åringar gäller lägre nivåer.

En nackdel i aktiebolag är att du som ägare omfattas av systemet med sjuklön. Aktiebolaget måste alltså stå för din ersättning under de första 14 dagarna vid sjukdom, först från och med dag 15 kan du få ersättning (sjukpenning) från Försäkringskassan.

Enskilda näringsidkare får normalt sjukpenning redan från dag 8 (eller dag 2 om man väljer bara 1 karensdag).

Egenavgifterna lägre i enskild firma

En fördel med enskild firma är att socialavgiftsnivån är lägre – egenavgifterna är nämligen bara 28,97% (jämfört med arbets­givaravgifterna på 31,42%). Denna nivå gäller för den som har normalnivån (miniminivån) med 7 karensdagar i sjukförsäkringen, väljer man fler karensdagar gäller lägre egenavgifter.

Dessutom gäller en generell nedsättning av egenavgifterna med 7,5 procent­enheter på vinst upp till 200 000 kr, vilket ger egenavgifter på denna del av vinsten på bara 21,47% vid normalnivån 7 karensdagar.

För pensionärer gäller motsvarande lägre avgifts­nivåer som för arbetsgivar­avgifterna.

En särskild regel för just enskilda närings­idkare och delägare i handelsbolag gynnar den som har fyllt 62 år och tar ut full ålderspension hela året. Dvs hela pensionen från Pensionsmyndigheten, inklusive premiepensionen, måste tas ut från januari till december. Då blir det bara 10,21 egenavgifter på överskott i den ­enskilda firman. För den som redan har ett ­aktiebolag men närmar sig 62-årsstrecket kan det därför vara intressant att komplettera med en enskild firma.

Ägarens beskattning

Utdelningsreglerna väldigt gynnsamma

Som ägare till ett aktiebolag gäller väldigt generösa och gynnsamma skatteregler för utdelning. Är du eller någon närstående verksam i ditt bolag får du varje år tillgodoräkna dig ett stort utdelnings­utrymme. Detta gör du på deklarationsblankett K10.

Utdelningsutrymmet är minst 2,75 ­inkomstbasbelopp, detta enligt den så kallade schablonregeln (förenklings­regeln). Utdelningsutrymmet kan sparas och ­räknas upp med en ränta, så efter ett antal år kan det bli rejäla belopp. När ­bolaget beslutar om utdelning beskattas du som ­ägare med bara 20% kapitalskatt (2/3 x 30%).

Har du högre lönesummor i aktiebolaget, ca 450 000 kr eller mer per år, får du tillgodoräkna dig ännu högre utdelnings­utrymmen tack vare regeln om lönebaserad utdelning.

Utdelning är intressant att ta ut om du har sammanlagda förvärvsinkomster ­under året som ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt, se exempel på detta nedan. Detta är kanske inte alltid troligt om du har en nystartad verksamhet. Därför brukar rådet vara att driva verksamheten i enskild firma från början och sedan gå över till aktiebolag när verksamheten börjar bli riktigt lönsam.

Men vårt råd är att du kanske ska fundera över att driva både enskild firma och aktiebolag, detta för att du ska kunna samla på dig sparat utdelningsutrymme för gynnsam utdelningsbeskattning någon gång i framtiden.

Lön eller utdelning från ­aktiebolag?

Hur mycket får du som ägare till ett aktiebolag kvar i fickan för privat konsumtion efter att en intäkt på 100 kr har beskattats och vid löne­alternativet belagts med arbets­giva­r­avgifter?

Vi måste då dels räkna med effekten av att arbets­givaravgifterna är avdragsgilla i aktiebolaget samt att du får jobb­skatteavdrag och vanligt grund­avdrag.

Vid utdelningsalternativet ska vi räkna med att aktiebolaget betalat 20,6% bolags­skatt på 100-lappen och att det därmed finns 79,40 kr kvar att dela ut till aktie­ägaren (som då beskattas med 20% kapitalskatt).

Vi förutsätter att kommunalskatten är 32% (vilket är lite över genomsnittet i landet). Marginalskatteeffekten blir därmed som värst 32% vid inkomster ­under brytpunkten för statlig inkomstskatt (32% blir det på inkomster strax ­under brytpunkten). Men det intressanta är den genomsnittliga skatten som blir 25% på inkomster under brytpunkten. Brytpunkten går vid ca 550 000 kr.

På inkomster över brytpunkten är lönealternativet inte förmånligt utan då är det kapitalbeskattad utdelning som ger bästa skatteeffekt. Kapitalbeskattad utdelning beskattas nämligen med bara 20% skatt. På löneinkomster över brytpunkten blir ju marginalskatten 52% (med 20% statlig inkomstskatt).

Kvar efter skatt på en intjänad 100-lapp i aktiebolaget (obs, vid löneuttag är beloppen ungefärliga och genomsnittliga):

Löneuttag för personer upp till 65 år ger mellan 53 och 58 kr kvar i fickan på inkomster under brytpunkten (beroende på hur höga inkomsterna är – mer kvar i fickan vid lägre inkomster, mindre ju närmare brytpunkten man kommer).

Kapitalbeskattad utdelning ger 63,52 kr kvar i fickan.

Tjänstebeskattad utdelning ger ca 53 kr kvar i fickan.

För +65-åringar skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på lönenivå (utökat jobbskatteavdrag med 20 procentenheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i löneinkomst och 5 procentenheter nedsatt skatt mellan 100 och 300 000 kr i löneinkomst). Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ­ägaren vid löneuttag (lön upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg).

Åldersgruppen födda 1937 och tidigare är den kanske mest intressanta skattemässigt eftersom inga arbetsgivaravgifter då tas ut.

Räntefördelning eller vinst i enskild firma?

För enskilda näringsidkare finns regler om räntefördelning, dvs regler om fördelning av årets skattemässiga resultat i en del som anses höra till inkomstslaget kapital och i en del som hör till inkomstslaget näringsverksamhet. Positiv räntefördelning – när det skattemässiga egna ­kapitalet är positivt – är frivillig medan negativ räntefördelning – när det skattemässiga egna ­kapitalet är negativt – är obligatorisk.

Utnyttjar du positiv räntefördelning minskar inkomsten i näringsverksamheten och motsvarande belopp blir en kapitalinkomst med 30% kapitalskatt. Omvänt innebär negativ räntefördelning en ökad inkomst i näringsverksamheten medan motsvarande belopp ger en kapitalkostnad som ger en skattereduktion med 30%.

I och med jobbskatte­avdrag och lägre egen­avgifter anser vi att det i dagsläget inte är lämpligt att utnyttja reglerna om positiv räntefördelning på inkomster upp till brytpunkten. Visst ger det en mindre skattevinst för dig som inte är ungdom eller pensionär, men det är enligt vår uppfattning fördelaktigare att ha en hög sjukpenning- och pensionsgrundande inkomst.

Du bör däremot utnyttja möjligheten till ränte­fördelning om din sammanlagda inkomst under beskattningsåret ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt (523 200 kr år 2020). Med sammanlagd inkomst menar vi t ex löne­uttag från aktiebolaget plus överskottet från den enskilda firman, dvs den taxerade inkomsten.

Här är en sammanställning av hur mycket du som ägare till en enskild firma får kvar i fickan för privat konsumtion efter att en intäkt på 100 kr har beskattats och i vinstalternativet ­belagts med egenavgifter. Vi har räknat med effekten av att egenavgifterna är avdragsgilla i den enskilda firman samt att du får jobbskatteavdrag och vanligt grundavdrag.

Vi har räknat med 28,97% egenavgifter och 7 karens­dagar. Vi har också räknat med nedsättningen med 7,5 procentenheter av egenavgifterna på inkomster upp till 200 000 kr. Det blir betydligt mer kvar på den delen av ­inkomsten och något mindre kvar på inkomster över 200 000 kr.

Vi har förutsatt att kommunalskatten är 32% (vilket är lite över genomsnittet i landet). Marginal­skatteeffekten blir därmed som värst 32% vid inkomster under brytpunkten för statlig inkomstskatt (32% blir det på inkomster strax under brytpunkten). Men det intressanta är den genomsnittliga skatten som blir ca 25% på inkomster under brytpunkten. 

På inkomster över brytpunkten är vinstalternativet inte förmånligt utan då är det räntefördelning som ger bästa skatteeffekt. Positiv räntefördelning beskattas nämligen med 30% kapitalskatt. På vinster över brytpunkten blir ju marginalskatten 52% (med 20% statlig inkomst­skatt).

Kvar efter skatt på en intjänad 100-lapp i den enskilda firman:

Vinst för personer upp till 65 år ger mellan 62 och 69 kr kvar i fickan på inkomster upp till brytpunkten (mer kvar vid lägre inkomster och mindre kvar vid högre inkomster).

Positiv räntefördelning ger 70 kr kvar i fickan.

För den som tar fullt uttag av ålderspension hela året och är mellan 62 och 65 år gäller samma siffror som för gruppen +65 år. Läs mer under rubriken Socialavgifter ovan.

Som du ser blir det ett ganska stort intervall för personer upp till 65 år eftersom egenavgifterna sätts ned med 7,5 procentenheter på inkomster upp till 200 000 kr och eftersom jobbskatteavdrag och grundavdrag påverkar marginalskatten tydligt.

För +65-åringar skiljer sig utfallet vid löneuttag kraftigt beroende på vinstnivå (utökat jobbskatte­avdrag med 20 procentenheter nedsatt skatt upp till 100 000 kr i vinst och 5 procentenheter nedsatt skatt mellan 100 och 300 000 kr i vinst). Dessutom påverkas utfallet av nivån på övriga inkomster, t ex uttagen ålderspension under året. Som bäst kan det bli ca 75 kr kvar för ägaren (vinst upp till 100 000 kr samtidigt som pensionen är låg).

Åldersgruppen födda 1937 och tidigare är den kanske mest intressanta skattemässigt eftersom inga egenavgifter tas ut.

Lär dig mer 

För dig som vill lära dig mer rekommenderar vi vår bok Byte från enskild firma till aktiebolag.