Juridik / Arvsavstående

Arvsavstående – så går det till

Faktagranskad artikel

Ett arvsavstående görs när en arvtagare vill föra över hela eller en del av sitt arv till sina egna legala arvingar. Den här artikeln handlar om hur ett arvsavstående går till. 

Publicerad: 2023-04-10
Avstående eller avsägelse

Arvsavstående skiljer sig från arvsavsägelse, dvs när en arvtagare avsäger sig sitt arv. En arvsavsägelse görs medan arvlåtaren ännu är i livet. Det vanligaste exemplet på avsägelse är när en legal arvinge godkänner ett testamente där han utesluts från arv. Men det kan också vara någon annan form av skriftlig avsägelse, t ex på grund av ett familjebråk eller någon annan anledning. Den legala arvingen betraktas därefter inte som arvinge. Detta innebär att arvingen inte blir dödsbodelägare och inte behöver kallas till bouppteckningen.

En underårig kan dock inte avsäga sitt arv. Och en avsägelse av laglottsrätten gäller normalt endast om arvingen fått skäligt vederlag som kompensation (t ex genom förskott på arv).

Ärvdabalken 17 kap

Arvsavstående förr och nu

Tidigare, innan arvs- och gåvoskatten avskaffades, gjordes arvs­avstående ofta av skatteskäl för att arvet skulle fördelas på flera personer och därmed leda till sänkt arvsskatt totalt sett. Men eftersom arvsskatten och gåvoskatten är borta numera, kan man lika gärna ge bort arvet som gåva efter arvskiftet. Den enda anledningen till att man idag ska göra ett arvsavstående är om man av någon anledning (se längre fram) vill att andra, t ex gemensamma barn, ska vara dödsbodelägare.

Behålla dödsboet av t ex skatteskäl

Speciellt i ett enmansdödsbo kan det bli aktuellt att ”framkalla” ett dödsbo genom att en arvinge gör arvsavstående av hela eller en kvotdel av sitt arv till förmån för sina legala arvingar. Att man vill ha kvar dödsboet beror på att man av exempelvis skatteskäl vill få längre tid på sig för avvecklingen av dödsboet.

När efterlevande make ärver hela boet (när det inte finns särkullbarn eller testamente), anses boet skiftat i och med bouppteckningens registrering. Och det är ju inte alltid önskvärt, speciellt inte om den avlidne bedrivit näringsverksamhet eftersom den ju upphör i och med att dödsboet skiftas.
Periodiseringsfonder och expansionsfond kan normalt övertas av arvingarna, däremot återförs skogskonton till beskattning i och med att dödsboet skiftas. Det kan därför vara skattemässigt förmån­ligare att göra återföringarna under en följd av år istället för direkt. Dessutom kan inte ett ackumulerat underskott i näringsverksam­heten tas över av någon arvtagare utan kan gå helt förlorat.

För att bli av med efterarvingarna

Arvsavstående kan användas som ett sätt för den efterlevande maken att direkt göra upp med den avlidne makens efterarvingar. På detta sätt kan makens efterarvingar kopplas bort från bouppteckning och ­arvskifte när den efterlevande maken själv avlider.

Före bouppteckning

För att gåvotagarna ska bli dödsbodelägare är det viktigt att arvs­avståendet görs senast i samband med bouppteckningen och bifogas den vid registreringen.

Efter bouppteckningen men innan arvskiftet

Om arvsavståendet gjorts efter bouppteckningen finns två möjliga tolkningar av situationen:

  • Gåvotagarna blir inte kallade till bouppteckningen såsom döds­bo­delägare. Däremot kommer gåvotagarna att omfattas av arvskiftet och exempelvis kunna söka lagfart på en fastighet som tillskiftas dem med arvskiftet som fångeshandling (i original och en bestyrkt kopia) tillsammans med bouppteckningen (bestyrkt kopia av bouppteckningen) och arvs­avståendet.
  • En tilläggsbouppteckning måste göras och gåvotagarna blir kallade till denna som dödsbodelägare.

Den första tolkningen är den mest praktiska. Frågan är annars vilket bevisvärde bouppteckningen har som legitimationshandling. Man vet ju inte när man tittar på den om det finns en tilläggsbouppteckning. Frågan är oklar och rättspraxis saknas på området.

Mottagare

Arvsavstående kan göras till vem som helst. Detta innebär att en arvinge kan avstå till förmån för sina syskon istället för barn. Dessa blir då dödsbodelägare.

NJA 2001 s 59

Skriftligt

Ett arvsavstående måste vara skriftligt för att kunna åberopas vid exempelvis bouppteckningsregistreringen eller vid ansökan om ­lagfart. Den som gör arvsavståendet måste själv skriva under arvsav­ståendeförklaringen.

Om bouppgivaren i samband med bouppteckningen gör ett avstående är det tillräck­ligt att skriva det i bouppteckningen eftersom bouppgivaren sedan skriver under bouppteckningen och intygar att allt som står där är riktigt.

Också om någon annan dödsbodelägare gör ett avstående senast i samband med bouppteckningen (och som ska framgå av bouppteckningen, t ex för att ”framkalla” ett dödsbo, se tidigare i artikeln), ska bouppteckningen innehålla en uppgift om avståendet. ­Dessutom ska man då bifoga det skriftliga avståendet när bouppteckningen lämnas in för registrering.

Särkullbarns arvsavstående

Ett särkullbarn, som egentligen har rätt att få ut sitt arv direkt när hans förälder avlider, kan göra ett arvsavstående till förmån för den efterlevande maken. Observera att i detta fall gör särkullbarnet inte ett definitivt avstående utan avståendet innebär att han skjuter upp sitt uttag av arvet. Särkullbarnet ska då istället få ut sin del av arvet på samma sätt som de gemensamma barnen, när den efter­levande maken avlider.

Exempel:

Johan avlider och efterlämnar makan Anna, de gemensamma barnen Siv och Mikael, och särkullbarnet Erik. Behållningen i boet är 600 000 kr. All egendom är giftorättsgods.

Bodelningen ger Anna 300 000 kr. Resten är Johans kvar­låtenskap.

Erik, som har rätt att få ut sitt arv, gör ett arvsavstående ­enligt 3 kap 9 § ÄB till förmån för Anna. Han får alltså inte ut något vid ­Johans död.

När Anna avlider är egendomen värd 900 000 kr. Hälften är ­Annas med full äganderätt, hennes bodelningsandel. Den delas mellan hennes arvingar, Siv och Mikael. Den andra hälften har hon haft med fri för­foganderätt, det är arvet efter Johan. Den hälften delas mellan hans arvingar, Siv, Mikael och Erik.

Erik får alltså 150 000 kr när Anna dör. Det är hans arv efter Johan.

Siv och Mikael får 150 000 kr vardera efter Johan och dessutom 225 000 kr vardera efter Anna.

Ärvdabalken 3 kap 9 §

Barn avstår till efterlevande sambo

Frågan är vad som händer om ett barn avstår hela eller en del av sitt arv till en efterlevande sambo. Förlorar barnet då sin rätt till arvet eller har han rätt till resterande del av det när den efter­levande sambon avlider. Vad vi vet så är detta inte prövat i rättspraxis. Därför bör barn vara försiktiga med sådana arvsavståenden. Detta gäller speciellt för särkullbarn. Ett gemensamt barn får ut ett arv när den efterlevande sambon avlider. Observera dock att om arvet anses komma enbart från den efterlevande sambon kan det påverkas om den efterlevande sambon skriver ett testamente eller skaffar fler barn.

Testamentstagare avstår

En universell testamentstagare kan göra ett arvsavstående. Det finns dock ingen anledning till att en testamentstagare ska avstå från sin testamentslott. Åtminstone inte när det gäller att utöka antalet dödsbodelägare. I dessa fall är det normalt två eller fler dödsbodelägare. Vill testamentstagaren att hans arvingar ska ha en del av arvet kan han lika gärna ge bort arvet som gåva efter arv­skiftet.

Del eller andel?

Om någon av arvingarna inte vill ha någon del av sitt arv gör denne ett fullständigt arvsavstående. Då är han inte längre döds­bo­del­ägare. Det är kanske vanligare att den avstående avstår från en del eller andel av sitt arv, och gör ett partiellt avstående. Det är stor skillnad mellan att avstå från en del eller en andel.

Vill den avstående avstå från en del av sitt arv ska ett belopp anges i arvsavståendet. Då ses de som får pengarna som legatarier och det är fortfarande den avstående som är dödsbodelägare. I bouppteckningen antecknas då bara att arvsavståenden gjorts (dessutom ska avståendena bifogas när bouppteckningen lämnas in för registrering).

Vill han istället avstå från en andel, till exempel en tredjedel av sitt arv, skriver han det. De som får den tredjedelen ses då som en sorts universella testamentstagare och blir dödsbodelägare. I bouppteckningen tas gåvotagarna upp som dödsbodelägare och dessutom ska det antecknas att arvsavståenden gjorts (avståendena ska bifogas när bouppteckningen lämnas in för registrering).

Ibland kan det vara fördelaktigt att vara flera dödsbodelägare. Då kan man göra ett andelsavstående. Detta gäller t ex om man av skattemässiga skäl vill ”framkalla” ett dödsbo, se tidigare i den här artikeln.

Annars kan det vara klokt att tänka sig för. Ju fler dödsbodelägare det finns, desto fler är det ju som måste hålla sams. De som blir dödsbodelägare genom arvs­avståenden ska ju också kallas till bouppteckningen eller godkänna den (om avståendet gjorts före bouppteckningen) och måste skriva under arvskiftet längre fram.

Exempel:

Jag, Anna Andersson, avstår från 63 000 kr av mitt arv efter min­ ­farbror Erik Andersson.
Mina samtliga barn och bröstarvingar är ………………………………………

_______________________
Anna Andersson

eller:

Jag, Anna Andersson, avstår från tre fjärdedelar av mitt arv ­efter min farbror Erik Andersson.
Mina samtliga barn och bröstarvingar är ………………………………………

_______________________
Anna Andersson

eller:

Jag, Anna Andersson, avstår från hela mitt arv efter min farbror 
Erik Andersson.
Mina samtliga barn och bröstarvingar är ………………………………………

_______________________
Anna Andersson

I det första fallet avstår Anna från en del av sitt arv. Hon står kvar som dödsbodelägare. Hennes barn blir däremot inte döds­bodelägare i boet efter Erik Andersson.

I det andra fallet avstår hon från en andel av arvet. Både hon och hennes barn blir dödsbodelägare.

I det tredje fallet avstår hon från hela sitt arv. Då är hon inte längre dödsbodelägare. Hennes barn blir det i hennes ställe.

Faktagranskat innehåll du kan lita på

Den här artikeln är skriven och faktagranskad av medarbetare på Björn Lundén med lång erfarenhet av det aktuella ämnet.

Björn Lundén är ett kunskaps- och programvaruföretag som startades redan 1987 och som sedan dess förenklat företagarnas vardag genom smarta och lättanvända lösningar inom främst redovisning, lön och skatt.

Varsågod att ta del av vår samlade företagskunskap!