Planerad driftstörning på hemsidan idag 13 januari kl 17-18, vilket kan påverka inloggningen slut_demtill och nu går texten ända Mina sidor, nedladdning av filer mm. 

Korttidsarbete – så funkar det 

Juridik - Korttidsarbete (korttidspermittering) –  så funkar det - ctl00_cph1_faktagranskadImg

Riksdagen har beslutat om att utöka reglerna om korttidsarbete. Beslutet innebär att den anställde ska kunna behålla minst 92,5% av sin lön vid en arbetstidsförkortning och att arbetsgivaren ska kunna få stöd med upp till 75% av lönekostnaden för arbetstidsförkortningen. 

Publicerad: 2020-03-25
Korttidsarbete

Reglerna om korttidsarbete – även kallat korttidspermittering – innebär att en anställd tillfälligt går ned i arbetstid och lön, och att kostnaden delas av den anställde, arbetsgivaren och staten. Syftet är att drabbade företag inte ska behöva tvingas till uppsägningar. Stödet lämnas till arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket.

Vad finns det för villkor för godkännande?

Förutsättningen för att kunna få godkännande av Tillväxtverket är att följande villkor är uppfyllda:

  • arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter.
  • de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll.
  • de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas.
  • arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft (t ex uppsägning av ej verksamhetskritisk personal som inte har tillsvidareanställning – om det är möjligt).
  • arbetsgivaren ska ha ett avtal om korttidspermittering (se nedan).

I den situation som råder nu är förstås kopplingen till de ekonomiska svårigheterna normalt effekter av coronaviruset.

Företag som är på obestånd, har förfallna skatteskulder, är skyldigt att upprätta kontrollbalansräkning, har näringsförbud eller är under företagsrekonstruktion kan inte få godkännande.

Avtal med minst 70% av arbetstagarna

Ett krav för godkännande är också att det finns ett centralt eller lokalt avtal om korttidsarbetet. Finns inget centralt eller lokalt avtal ska det istället finnas ett skriftligt avtal som tecknats med minst 70% av arbetstagarna på driftsenheten. Avtalet ska innehålla vilken fast procentsats arbetstiden ska minska med och storleken på löneminskningen.

Med driftsenhet menas varje del av ett företag som är belägen inom en och samma byggnad eller inom ett och samma inhägnade område, dvs fabrik, butik, restaurang osv.

För att definiera om en arbetsplats är en egen driftsenhet ska man göra en bedömning av vilka samband olika arbetsplatser har till varandra. Det finns enligt Tillväxtverket tre kriterier att utgå från (LAS 22 §):

  • Är verksamheten organiserad på ett sammanhållet sätt?
  • Bedrivs arbetet gemensamt?
  • Är arbetsplatsen organisatoriskt självständig?

Det är enligt Tillväxtverket inte arbetsplatsens storlek, eller ifall arbetsplatsen har utbyggd administration, som avgör om en arbetsplats är en driftsenhet. Om det inte finns någon anknytning till en annan driftsenhet kan en enskild arbetstagare ses som en egen driftsenhet.

Arbetsgivaren bör göra en bedömning av vad som är en driftsenhet i den egna organisationen och dokumentera hur bedömningen gjorts.

Här hittar du en lättanvänd mall för avtal om korttidsarbete (99 kr) 

För vilka anställda kan stöd lämnas?

Om förutsättningarna för godkännande är uppfyllda kan stödet erhållas för arbetstagare som var anställda hos arbetsgivaren tre månader före den månad då Tillväxtverket beslutade om godkännande (jämförelsemånaden). Förutsättningen är att arbetsgivaren varit skyldig att betala arbetsgivaravgifter för den anställde under den månad stödet avser. 

Den anställde måste ha haft samma eller högre sysselsättningsgrad under jämförelsemånaden som under den månad stödet avser. Nyanställda omfattas alltså inte och inte heller anställda som ökat sin sysselsättningsgrad sedan jämförelsemånaden. 

Stöd ska kunna lämnas för alla anställda, oavsett anställningsform. Både tillsvidareanställda och anställda med olika slags tidsbegränsade anställningar omfattas alltså. Även anställda med anställningssubventioner från Arbetsförmedlingen kan omfattas av stödet.

Anställda som är uppsagda eller varslade omfattas också av stödet. För anställda som är arbetsbefriade under uppsägningstiden ska något löneavdrag dock inte göras pga regler i i lagen om anställningsskydd. 

I det ursprungliga förslaget omfattades inte arbetsgivare vars verksamhet huvudsakligen är finansierad av allmänna medel. Riksdagen beslutade dock att även dessa företag ska omfattas av stödet.

Riksdagen beslutade även att arbetsgivarens familj ska omfattas av stödet (till skillnad mot det ursprungliga förslaget). Endast enskilda näringsidkare samt delägare i handelsbolag och kommanditbolag undantas från möjligheten till stöd enligt Tillväxtverket.  

Tre fasta nivåer för arbetstidsminskning
Det finns tre fasta nivåer för arbetstidsminskning: 20, 40 eller 60%. Det är endast vid arbetstidsminskning på dessa nivåer som stöd för korttidsarbetet gäller. För att få rätt till stöd ska en anställds löneminskning uppgå till:

  • 4 % av lönen om arbetstidsminskningen är 20 %
  • 6 % av lönen om arbetstidsminskningen är 40 %
  • 7,5 % av lönen om arbetstidsminskningen är 60 %

De totala lönekostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter ska fördelas på följande sätt beroende på hur stor arbetstidsminskningen är:

NivåArbetstidsminskningLöneminskningArbetsgivareStat
120%4%1%15%
240%6%4%30%
360%7,5%7,5%45%

Reglerna innebär att arbetsgivaren får minskade arbetskraftskostnader med ca 19, 36 respektive 53%.

Förslag om en fjärde nivå för arbetstidsminskning

Regeringen föreslår nu att stöd ska lämnas även vid en arbetstidsminskning på 80% under tre månader. Det utökade stödet ska gälla från och med 1 maj 2020, och ska få tillämpas för stödmånaderna maj, juni och juli.

Stödet innebär att arbetsgivaren får sänkta kostnader med drygt 70%. Och tillsammans med nedsättningen av arbetsgivaravgifter blir det sammanlagt 86% i sänkt total lönekostnad.

Förslaget innebär alltså att en fjärde nivå för korttidsarbete införs. De totala lönekostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter ska fördelas på följande sätt beroende på hur stor arbetstidsminskningen är:  

Nivå

Arbetstidsminskning

Löneminskning

Arbetsgivare

Stat

1

20%

4%

1%

15%

2

40%

6%

4%

30%

3

60%

7,5%

7,5%

45%

4

80%

12%

8%

60%


Reglerna innebär att arbetsgivaren får minskade totala lönekostnader med ca 19, 36, 53% respektive 72%. 
Det är inte meningen att man ska göra vinst på grund av de olika stödåtgärderna och det är därför regeringen valt att det inte ska vara möjligt att få stöd vid 100% korttidspermittering. Detta skulle innebära negativa lönekostnader för arbetsgivaren med tanke på nedsättningen av arbetsgivaravgifterna.

Finns det ett lönetak?

Ersättning kan beviljas för lön upp till 44 000 kr. Lönetaket kan dock ändras genom en förordning från regeringen. 

När kan man börja ansöka?

Från och med 7 april är det möjligt att ansöka om godkännande hos Tillväxtverket. Ersättning kan dock beviljas för permitteringar från och med 16 mars. Ansökan ska ha lämnats till Tillväxtverket inom två månader från utgången av stödmånaden.

Stöd i sex månader

Arbetsgivare som fått godkännande från Tillväxtverket kan ansöka om stöd för högst sex månader i följd. Möjlighet finns till förlängning i tre månader om de ekonomiska svårigheterna kvarstår.

Det finns efter denna period en karenstid på 24 kalendermånader för att kunna beviljas stöd igen. Dessutom kan den sammanlagda tiden för stöd enligt de nya och gamla reglerna inte överstiga 24 kalendermånader under en period om 36 kalendermånader.

Utbetalning direkt från Tillväxtverket

Stödet kommer att erhållas genom en direkt utbetalning från Tillväxtverket. Det kommer inte att hanteras via skattekontot (vilket är fallet med de ursprungliga reglerna om korttidsarbete).

Avstämning var tredje månad

Var tredje månad ska en avstämning av stödet göras för att kontrollera att företaget fortfarande uppfyller villkoren för godkännande, och om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som har tillämpats under stödperioden motsvarar en och samma nivå som gäller enligt avtalet om korttidsarbetet (20, 40 eller 60%).

Observera att arbetsgivaren kan teckna ändrade avtal om korttidsarbetets omfattning under pågående stödperiod. Det kommer i så fall påverka hur stort det slutliga stödet blir. Det slutliga stödet påverkas även av närvarokvoten under stödmånaden.

Om det preliminära stödet har beräknats på en större arbetstids- och löneminskning än den som faktiskt tillämpats är arbetsgivaren skyldig att betala tillbaka skillnaden mellan preliminärt och slutligt stöd.

Har det preliminära stödet beräknats på en lägre arbetstids- och löneminskning än den som faktiskt tillämpats kan arbetsgivaren ha rätt till ytterligare stöd.

Tillväxtverket beräknar för närvarande det preliminära stödet utifrån en närvarokvot på 100% i alla ansökningar. Därför bör man vara medveten om att alla företag som vid avstämningen har en lägre närvarokvot för en eller flera anställda kommer att få krav på återbetalning av en del av stödet.

Anmälan om avstämning

En anmälan om avstämning ska göras av företaget inom två veckor från avstämningstidpunkten. Görs anmälan för sent blir företaget skyldigt att återbetala allt preliminärt stöd som betalats ut.

De totala lönekostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter ska fördelas på följande sätt beroende på hur stor arbetstidsminskningen är:

NivåArbetstidsminskningLöneminskningArbetsgivareStat
1 20% 4% 1% 15%
2 40% 6% 4% 30%
3 60% 7,5% 7,5% 45%

Faktagranskat innehåll du kan lita på

Den här artikeln är skriven och faktagranskad av medarbetare på Björn Lundén med lång erfarenhet av det aktuella ämnet.

Björn Lundén är ett kunskaps- och programvaruföretag som startades redan 1987 och som sedan dess förenklat företagarnas vardag genom smarta och lättanvända lösningar inom främst redovisning, lön och skatt.

Varsågod att ta del av vår samlade företagskunskap!