Ledningsrätt – vad är det?

Man ansöker om ledningsrätt hos Lantmäte­riet. Man kan även få ledningsrätt för mobil­telefonmaster. En starkströmsledning får inte byggas utan lednings­koncession från Energimarknadsinspektionen.

En form av nyttjanderätt

Rätten att dra en ledning över någon annans mark kan tryggas på olika sätt. Ett sätt är att ledningens ägare och fastighetens ägare gör ett nyttjanderättsavtal. Ett annat sätt är att inrätta ett servitut till förmån för ledningshavarens fastighet. Det finns också en särskild upplåtelseform som kallas ledningsrätt.

Bestämmelser om ledningsrätt finns i ledningsrättslagen. Ledningsrätt är ett mellanting mellan servitut och nyttjanderätt.

Allmännyttiga ledningar

Genom ledningsrätt kan ägare av allmännyttiga ledningar (elföretag, teleföretag mm) få rättighet att dra fram, använda och underhålla ledningar på någon annans mark. Vanligast är

• elledningar (kraftledningar)
• telefonledningar och mobiltelefonnät
• större vattenledningar
• gasledningar
• större avloppsledningar
• fjärrvärmeledningar
• bredbandsledningar.

Linbanor och liftar ingår inte i begreppet ledning.

Telemaster och andra anläggningar

Ledningsrätten omfattar också anläggningar som behövs för ledningen, exempelvis transformatorer, pumpstationer, nedstigningsbrunnar, stolpar och stag.

Även alla slag av anordningar som ingår i elektroniska kommunikationsnät, exempelvis mobiltelefonmaster omfattas. Den som har beviljats ledningsrätt för t ex en mobiltelefonmast måste dessutom ansöka om bygglov för masten.

Andrahandsupplåtelse

Lantmäteriet får i ett ledningsbeslut ta in en föreskrift om att ledningsrätts­havaren har rätt att låta någon annan installera och använda anordningar inom ledningsutrymmet. Fastighetsägaren ska samtidigt få ersättning för den skada och det intrång som framtida andrahands­upplåtelser kan innebära.

Lantmäteriet

Man ansöker om ledningsrätt hos Lantmäteriet, som genomför en lantmäteriförrättning. Lantmätaren börjar med att sammanträda med de berörda fastighetsägarna och med eventuellt inblandade myndigheter. Sedan utreds förutsättningarna för upplåtelsen och intrånget värderas i pengar. Ofta försöker den blivande lednings­ägaren komma överens med fastighetsägarna i förväg, så att processen går snabbare.

Protokollet från förrättningen utformas ungefär på samma sätt som ett servitut.

Ledningsrätt får upplåtas även om fastighetsägaren motsätter sig det.

Förtida tillträde

Tillträde innebär att ledningsägaren får möjlighet att ta marken i anspråk och påbörja arbetet. Det görs vanligen när Lantmäteriets beslut vunnit laga kraft och ersättning betalats till markägarna.
Det finns också möjlighet att besluta om så kallat förtida tillträde. Då tas marken i anspråk och arbetena kan påbörjas utan att ­ersättningsfrågorna är slutligt lösta. Ett sådant beslut kombineras van­ligen med ett beslut om förskott på ersättningen till mark­ägarna.

Ledningsbeslut

Ledningsrätten upplåts i ett så kallat ledningsbeslut, där mark­ägarnas och ledningshavarens rättigheter och skyldigheter regleras. I lednings­beslutet anges bland annat

• vilken typ av ledning det är
• vilket utrymme som upplåts för ledningen
• tillträdet till området vid byggande, tillsyn och drift
• hur marken ska återställas efter arbeten med ledningen
• andra restriktioner, t ex förbud mot att uppföra byggnader, plantera träd, schakta eller spränga
• den tid inom vilken ledningen ska vara uppförd.

I samband med ledningsbeslutet fastställs också ersättning till fastig­hetsägarna för upplåtelsen.

Ersättningen ska kompensera för skadan och intrånget som markägaren får lida.

En ledningsrätt är obegränsad i tiden, dvs den gäller för all framtid. Den kan ändras eller upphävas endast genom en ny förrättning.

Ledningen redovisas på en karta i förrättningshandlingarna.

Ersättning till fastighetsägarna

Fastighetsägarna som berörs av ledningen har rätt till ersättning för exempelvis:

• Stolpintrång på åkermark. Ersättningen blir störst om stolpen placeras centralt på åkern. Stolpar i åkerkant eller i vändtegen ersätts med mindre belopp.
• Ersättning för luftledning. Det är fråga om mindre belopp för att man exempelvis inte kan odla energiskog.
• Ersättning för underjordisk ledning. Den betalas med ett fast belopp plus grödskada, ogrässpridning, stenplockning. Ersättning för brunnar och liknande beräknas som för stolpar.

Överlåtelse av ledningsrätt

En ledningsrätt kan överlåtas. En överlåtelse är dock giltig endast om den ledning som ledningsrätten har upplåtits för överlåts tillsammans med ledningsrätten.

Belåning

En ledningsrätt är inte utan vidare anknuten till ledningsägarens fastighet (om han ens har någon). Men om ledningsägaren har en fastighet, kan han begära att ledningsrätten knyts till fastigheten, så att den blir tillbehör till fastigheten och därmed ingår i värdet när pantbrev tas ut. En sådan koppling kan också göras vid ett senare tillfälle än själva upplåtelsen. Ett meddelat förordnande kan ändras eller upphävas.

Ledningsrättslag (1973:1144)

Nätkoncession

En elektrisk starkströmsledning får inte byggas eller användas utan tillstånd av Energimarknadsinspektionen. Till byggandet av en ledning räknas även schaktning, skogsavverkning eller liknande åtgärder för att bereda plats för ledningen.

Det finns två slags nätkoncessioner:

• Nätkoncession för linje (40 års giltighetstid)
• Nätkoncession för område (25 års giltighetstid).

I ett beslut om nätkoncession för område ska en högsta tillåtna spänning för ledningsnätet anges.
En nätkoncession får ges endast om anläggningen är lämplig från allmän synpunkt. På så sätt ska samhällsekonomiskt onödiga anlägg­ningar förhindras. Anläggningen får inte strida mot kommunala planer för området. 

En miljökonsekvensbeskrivning ska ingå i ansökan.

I god tid innan nätkoncessionen går ut ska innehavaren ansöka om en förlängning. Då meddelas markägarna och de har möjlighet att yttra sig i ärendet. Det är dock svårt att få gehör för en enskild markägares synpunkter.

Ett beslut om nätkoncession kan överklagas till regeringen.

Ellag (1997:857) 2 kap