Reglerna innebär t ex att den make som har mest giftorättsgods inte kan ge kött till en make som är vegetarian. Däremot borde t ex inte en närsynt make kunna kräva att få något annat än den frimärkssamling som maken erbjuder. Även om han inte kan uppskatta frimärkena själv, är egendomen inte uppenbart olämplig om samlingen har ett marknadsvärde och kan säljas.
Alltid rätt att ge pengar
Den make som har mer giftorättsgods har alltid rätt att ge pengar istället för att lämna ifrån sig saker.
Makens rätt att lämna pengar istället för tillgångar gäller dock inte den gemensamma bostaden och bohaget. Den av makarna som behöver bostaden och bohaget bäst, behöver inte godta att få pengar istället.
Utlösen
Det vanliga är att den make som har mest nettogiftorättsgods delar med sig till den som har minst. Den med minst värdefulla tillgångar i bodelningen tar endast emot pengar eller saker av den andre. Då makarna kommer överens om att den fattigare maken ska få egendom som har ett högre värde än vad som är hennes andel i boet måste dock den fattigare maken lösa ut den andre. Det kan göras med pengar, eller med annan egendom. Makarna måste vara överens om detta.
Betalning, inte revers
Den make som har rätt till ersättning efter bodelningen måste acceptera att han får pengar istället för egendom i bodelningen. En make som ska dela med sig kan alltså av ren elakhet vägra att lämna ifrån sig saker som är viktiga för den andra maken och ge henne pengar istället. Maken är dock inte tvungen att godta en revers. Om makarna inte kan komma överens om när betalningen ska göras är maken i princip skyldig att hosta upp pengarna omedelbart.
Anstånd med betalningen
Om en make inte kan få fram pengarna för att lösa ut den andre maken, kan den make som vill ha anstånd vända sig till tingsrätten för att få ett beslut om anstånd med betalningen. Det innebär att domstolen kommer att slå fast en förfallodag för betalningen. Enligt förarbetena till äktenskapsbalken är sex månader ett slags riktmärke för hur lång respit en make kan få.
Maken kan dock inte kräva att få anstånd med betalningen. Dessutom måste han ställa betryggande säkerhet för att betalningen kommer att göras. Domstolen kommer bara att medge anstånd om maken kan erbjuda den andre maken en tillräcklig säkerhet för betalningen.
Det är inte möjligt att få anstånd om den betalningsskyldige maken har tillräckligt med pengar för attbetala eller utan problem kan låna beloppet på banken. Domstolen är inte ens skyldig att medge anstånd med betalningen bara för att maken t ex måste sälja aktier för att få fram pengarna.
Betryggande säkerhet
Vad som utgör tillräcklig säkerhet för betalningen får makarna komma överens om. Kan man inte enas ska domstolen bedöma om den säkerhet den betalningsskyldige maken erbjuder är tillräcklig. Det kan t ex vara att han kan få någon att gå i borgen för beloppet. Borgensmannen måste då ha tillräckligt god ekonomi för att kunna betala vad den andra maken har rätt till. Annars är borgensåtagandet inte en betryggande säkerhet.
Prop 1986/87:1 sid 181–182
Samäganderätt
Om båda makarna är ägare till en sak gäller samäganderättslagen. Då har inte någon av makarna större rätt att få egendomen än den andre. Makarna måste därför komma överens om vem av dem som ska lösa ut den andre. Kan de inte bestämma vem som ska ha egendomen kan varje make kräva att egendomen ska säljas. Makarna får då dela på köpeskillingen. När det gäller makarnas gemensamma bostad finns speciella regler om behovsprövning.
Låsningar
Ibland kan det låsa sig fullständigt mellan makarna och vara omöjligt att genomföra bodelningen. Det kan t ex vara att en make är ensam ägare till en bostad som är giftorättsgods utan att den andre har dold samäganderätt. Har båda makarna i ett sådant fall jämlika behov av bostaden och har ingen av dem pengar att lösa ut den andre med blir det problem.
Makarnas gemensamma bostad
Särskilda regler gäller för lottläggningen av makarnas gemensamma bostad. Den av makarna som har bäst behov av bostaden har rätt att få den på sin lott, oavsett vem som äger den. Detta gäller även då det är den make som inte är ägare till bostaden som har det största behovet. Det krävs dock att ett övertagande är rimligt med hänsyn till ägarmaken. Den make som ska ta över bostaden ska också ta över ansvaret för eventuella lån som är kopplade till den.
Enskild egendom
Den av makarna som har störst behov av bostaden har rätt att få den på sin lott även om bostaden är den andra makens enskilda egendom enligt ett äktenskapsförord. Men inte om den är enskild egendom enligt föreskrift i ett gåvobrev eller testamente.
Behovsprövningen
Den make som har störst behov av bostaden har rätt att få bostaden vid bodelningen. Vid behovsprövningen tar man särskilt hänsyn till vem av makarna som ska ha vårdnaden om gemensamma barn eller vem av makarna som faktiskt ska ha hand om barnen. Andra omständigheter som kan beaktas vid behovsprövningen är ålder, hälsa, annan tillgång till bostad och resväg till arbetsplatsen.
För att den make som bäst behöver bostaden ska ha rätt till den krävs dock att det är rimligt med hänsyn till övriga omständigheterna. Behovet är alltså inte ensamt avgörande. Makarna ska även ta hänsyn till exempelvis affektionsvärdet av bostaden och om fastigheten gjorts till enskild egendom i ett äktenskapsförord.
Endast byggnader
Reglerna om lottläggning av den gemensamma bostaden gäller lägenheter och hus. Bostäder som inte finns i byggnader räknas inte som parets permanentbostad enligt äktenskapsbalken. Därför gäller reglerna inte t ex husvagnar, husbilar husbåtar, tält, baracker och andra liknande bostäder.
Vilket slags byggnad det rör sig om har däremot inte någon betydelse. Skulle makarna hyra en kontorslokal för att bo där, räknas den som deras gemensamma bostad.
Inte fritidsbostäder
Makar har normalt endast en enda gemensam permanentbostad. Det är den bostad där makarna är folkbokförda. En fritidsbostad räknas därför inte som gemensam bostad även om paret skulle bo där under längre sammanhängande perioder.
Avsikt och användning
Enligt äktenskapsbalken gäller reglerna byggnader eller lägenheter som är avsedda att användas som makarnas gemensamma hem och som huvudsakligen innehas för detta ändamål.
Det innebär att en villa eller en lägenhet som makarna har köpt som bostad omfattas av reglerna om gemensam bostad även om paret ännu inte har hunnit flytta in.
Flera ändamål
Om en villa eller lägenhet förutom att vara makarnas bostad också används för andra ändamål, måste man avgöra vad som är det huvudsakliga syftet. Det kan vara att en del av lägenheten eller villan används som kontor för den ena makens näringsverksamhet. En fastighet betraktas normalt som gemensam bostad så länge företagsdelen inte blir dominerande.