Permittering– så fungerar det

Permittering innebär att den anställde efter beslut av arbetsgivaren inte behöver vara på sin arbetsplats. Trots detta får han eller hon behålla sin lön. Anställningen upphör inte, och den anställde är skyldig att återgå i arbete med kort varsel.

Orsaken till att arbetsgivaren permitterar folk kan vara arbetsbrist, maskinhaveri, facklig konflikt, mm. Arbetsgivaren kan permittera under någon enstaka dag eller längre period. Det vanligaste är att
permittering sker i form av att arbetsveckan kortas ned med en eller några dagar.

Begreppet permittering finns inte reglerat i LAS eller någon annan lag. Det regleras i vissa fall i kollektivavtal. Man kan också ta hjälp av olika rättsfall vid bedömningen av rätt till permittering.

Full lön ska utgå under hela permitteringstiden. Alla anställda som blir permitterade har rätt till permitteringslön. Permitteringslönen ska motsvara den ersättning som den anställde skulle ha haft om han eller hon inte hade blivit permitterad.

Detta gäller inte om permitteringen är en följd av att arbetet är säsongsbetonat eller av andra skäl inte är sammanhängande till sin natur.

Korttidsarbete

Reglerna om korttidsarbete – även kallat korttidspermittering – innebär att en anställd tillfälligt går ned i arbetstid och lön, och att kostnaden delas av den anställde, arbetsgivaren och staten. Syftet är att drabbade företag inte ska behöva tvingas till uppsägningar. Stödet lämnas till arbetsgivare efter godkännande av Tillväxtverket (Skatteverket från 1 april 2022).

En beredskapslag har nu blivit permanent

Den tillfälliga lagen om stöd vid korttidsarbete upphörde att gälla den 30 september 2021. Efter det gäller den permanenta lagen om korttidsarbete.

Den permanenta lagen har tidigare handlat om färdig lagstiftning som regeringen kunnat välja att ”aktivera” genom att meddela en föreskrift om att stöd vid korttidsarbete ska lämnas, vilket man också gjorde i början av coronapandemin. För detta krävdes att det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående.

2020 ändrade man dock denna lag och införde ett permanent system för korttidsarbete, som komplement till det tidigare.

Detta innebär alltså att vi nu har permanenta regler om korttidsarbete. Dessa regler skiljer sig åt från de tillfälliga som tidigare har gällt under pandemin. Nedan kommer en genomgång över dessa regler.

Tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter

De som kan söka ordinarie stöd för korttidsarbete är företag som har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter påverkade av påtagliga externa händelser som inte kunnat förutses eller undvikas. Stödet är till för företag som är långsiktigt konkurrenskraftiga och har drabbats av tillfälliga och övergående, allvarliga ekonomiska svårigheter.

Företaget ska också:

• Använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft. Det kan t ex vara att ändra skiftläggningen eller säga upp personal som inte är tillsvidareanställd eller kritisk för verksamheten.
• Rimligen inte kunnat förutse de ekonomiska svårigheterna. Omvärldshändelserna som påverkat svårigheterna måste ha varit svåra att förutse, undvika eller lindra.
• Svårigheterna ska vara övergående. Företaget ska göra en rimlig bedömning av verksamhetens framtida ekonomiska utveckling och det ska vara sannolikt att företaget återgår till normal verksamhet.
• Behovet av stöd för korttidsarbete ska vara betydande. Situationen ska vara så allvarlig att företaget utan stöd skulle behöva genomföra omfattande uppsägningar.

För vilka händelser kan man söka stöd?

Det ska som sagt handla om ekonomiska svårigheter som är orsakade av omvärldshändelser utom arbetsgivarens kontroll. Som exempel på detta anger Tillväxtverket:

• Plötsliga fall i den globala efterfrågan.
• Begränsningar av tillträde till viktiga marknader, som oväntat införande av tullar eller andra handelshinder.
• Störningar i leveranser av viktiga insatsvaror, det vill säga varor som behövs i produktion av andra varor eller tjänster.
• Plötsliga natur- eller väderhändelser.
• Andra exceptionella störningar.

Om svårigheterna är en följd av interna organisatoriska eller ledningsmässiga faktorer kan företaget inte få stöd. Strategiska beslut som får oväntade negativa följder berättigar inte heller till stöd.

Söka stöd pga coronapandemin?

Frågan är ju då om det fortfarande går att söka stöd för problem kopplat till coronapandemin?

Om man ansöker långt efter pandemins utbrott, så måste företaget kunna förklara varför man inte har vidtagit åtgärder för att undvika eller lindra de ekonomiska svårigheterna när det funnits tid att anpassa sig efter situationen, säger Tillväxtverket.

Vissa företag är nu i karens

Alla företag som inte tidigare sökt stöd för korttidsarbete eller som bara haft stöd under 2021 års lagstiftning kan söka det ordinarie stödet från och med 1 oktober 2021.

Om man har haft stöd tidigare, men inte vet om man har fått stöd enligt 2020 eller 2021 års lagstiftning, så kan man titta i beslutsbrevet där detta framgår.

Det är december 2020 som gör detta lite bökigt:

• Var december den sista stödmånaden = 2020 års lagstiftning
• Om december var den första stödmånaden = 2021 års lagstiftning
• Om december var den enda stödmånaden, är det ansökningsdatumet som avgör. Gjordes ansökan i mars 2021 eller senare gäller 2021 års lagstiftning, gjordes den under 2020 gäller 2020 års lagstiftning.

Avtal krävs

För att kunna ansöka om stöd måste arbetsgivaren antingen teckna centrala eller lokala kollektivavtal, eller ingå skriftliga avtal med de anställda. Avtalen måste vara på plats från första permitteringsdag. Det går alltså inte att skriva helt retroaktiva avtal. Företag som har avtal på plats kommer att kunna justera avtalen retroaktivt under permitteringsperioden fram till avstämningstidpunkten.

För arbetsgivare utan kollektivavtal gäller att minst 70% av de anställda inom driftsenheten ska teckna avtal och delta i korttidsarbete. Den arbetstids- och löneminskning som har avtalats ska vara samma för alla deltagande arbetstagare inom driftsenheten.

De anställda måste ha varit anställda under jämförelsemånaden (kalendermånad som infaller tre månader före den kalendermånad då beslutet om korttidsarbete fattades) och arbetsgivaren ska ha betalat arbetsgivaravgift för dem.

På Tillväxtverkets hemsida finns det en avtalsmall som man kan utgå ifrån när man skriver avtal med de anställda.

Uppsägningstid och familj

Två stora förändringar jämfört med de tillfälliga reglerna om korttidsarbete är:

• Arbetsgivare kan inte få stöd för anställda under uppsägningstiden.
• Anställda som tillhör arbetsgivarens familj är inte berättigad till stöd.

Värdeöverföringar – vinstutdelning

En grundläggande förutsättning för att ha rätt till stöd är att företaget har tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter.

En vinstutdelning talar starkt för att företaget inte befinner sig i en allvarlig ekonomisk situation. Det gäller värdeöverföringar som har verkställts, eller beslutats om, i nära anslutning till stödperioden.

Permitteringsgrader och stöd

Permitteringsgraderna är 20, 40 och 60%. Staten står för en tredjedel av lönekostnaderna och de olika nivåerna ger följande utfall.

• 4% av lönen om arbetstidsminskningen är 20%
• 6% av lönen om arbetstidsminskningen är 40%
• 7,5% av lönen om arbetstidsminskningen är 60%

De totala lönekostnaderna inklusive arbetsgivaravgifter ska fördelas på följande sätt beroende på hur stor arbetstidsminskningen är:

För arbetsgivaren innebär detta att kostnaderna minskar med 19, 29 eller 40% för de olika nivåerna.

Kompetensinsatser

Arbetsgivare som ansöker om korttidsstöd har möjlighet att samtidigt ansöka om ersättning för kostnader för kompetensinsatser. De anställda som går ner i tid med korttidsstöd har möjlighet att höja sin kompetensnivå under tiden som frigörs. Företaget kan fritt välja en kompetensinsats som motsvarar behovet hos de anställda och arbetsgivaren.

Ersättning för kompetensinsatser ges med 60% av kostnaden, max 10 000 kr/anställd under stödperioden. Om permitteringen förlängs efter 6 månader kan man söka ytterligare ersättning. Taket (inklusive förlängning) är 20 000 kr/anställd.

För att få ersättning för kostnader för kompetensinsatser måste det finnas ett skriftligt avtal där de närmare förutsättningarna för insatserna framgår.

Ansökan till Tillväxtverket eller Skatteverket

Från 1 oktober 2021 till och med 31 mars 2022 går det att ansöka om stödet hos Tillväxtverket.

1 april 2022 tar Skatteverket över ansökan för ordinarie korttidsstöd. Alla ärenden som kommit in till Tillväxtverket till och med 31 mars 2022 hanteras av Tillväxtverket fram till dess att de avslutas.

Vid en ansökan om stöd blir beslutet en offentlig handling. Det betyder att vem som helst kan begära ut och ta del av beslutet.