Planerad driftstörning på hemsidan idag 13 januari kl 17-18, vilket kan påverka inloggningen slut_demtill och nu går texten ända Mina sidor, nedladdning av filer mm. 

Koncernbidrag – vad innebär det?

Skatt - Koncernbidrag – vad innebär det? - ctl00_cph1_faktagranskadImg

Med koncernbidrag menas överföringar av pengar mellan bolag inom samma koncern för att utjämna resultatskillnader. 

Publicerad: 2019-12-25
Civilrättslig prövning

Skattemässigt måste du pröva om koncernbidrag kan ­lämnas avdrags­gillt eller inte (se nedan). Civilrättsligt måste du pröva om koncern­bidrag kan lämnas med hänsyn till reglerna om vinst­utdelning. När det rör sig om koncernbidrag som motsvarar avdragsgilla driftskostnader är det normalt inga problem. Då rör det sig ju om affärsmässiga rörelsekostnader och inte om skattemässiga koncern­bidrag.

Koncernbidrag som däremot är vederlagsfria överföringar måste du pröva mot reglerna om utdelning.

När koncernbidrag lämnas nedåt i en koncern är det normalt inga problem eftersom värdet av aktierna i dotterbolaget ökar med samma belopp som koncernbidraget. Är dotterbolaget på obestånd ­(­konkurs­mässigt) kan bidraget dock ifrågasättas eftersom det i ett sådant läge knappast har något värde för givaren.

När koncernbidrag lämnas uppåt i en koncern måste du pröva om utdelningen är förenlig med utdelningsreglerna. Koncernbidraget får då inte överstiga vad som får utdelas enligt bestämmelserna om maximal vinstutdelning.

Normalt fattar den ordinarie bolagsstämman beslut om vinstutdelning, men något särskilt beslut om koncernbidrag fattas ­sällan av själva bolagsstämman. Istället brukar koncernbidrag redovisas som en skuld respektive tillgång i bokslutet. Man brukar därför säga att beslutet om ­koncernbidrag sanktioneras (anteciperas) av bolagsstämman i och med att bolagsstämman fastställer bolagets resultat- och balansräkning.

Skattereglerna

Sverige har förmånliga skatteregler när det gäller att utjämna vinsten mot förlusten inom en koncern genom koncernbidrag. ­Reglerna är inte speciellt komplicerade men det är ändå lätt att göra fel. Uppfylls inte alla nödvändiga kriterier underkänns förlust­utjäm­ningen och det lämnade koncernbidraget blir inte avdragsgillt för givaren.

Bestämmelserna om koncernbidrag regleras uteslutande i skatte­lagstiftningen. Syftet med reglerna om koncernbidrag är att skatte­belastningen för en koncern varken bör vara större eller mindre än om verksamheten hade bedrivits i ett enda bolag.

Det finns inga skattemässiga begränsningar av bidragets storlek, det får till och med vara så stort att det uppkommer en förlust hos givaren. Enligt rättspraxis har dock koncernbidrag som lett till underskott – om dessa lämnats inför en förestående försäljning – betraktats som skatteflykt.

Det finns inte något hinder mot att ett företag under samma beskatt­ningsår både tar emot och ger koncernbidrag.

För avdrag krävs att det skett en värdeöverföring. Det finns dock inte något krav på att koncernbidrag utbetalas kontant när det lämnas. Det är tillräckligt att bidraget bokförs som en skuld hos givaren och en fordran hos mottagaren. Bokföringsåtgärden görs normalt i samband med bokslutsarbetet.

Reglerna omfattar inte bara aktiebolag och ekonomiska föreningar utan även skattepliktiga stiftelser och ideella föreningar. Givande och mottagande företag måste vara svenska. Som svenskt företag räknas också utländska bolag hemmahörande inom EES (dvs EU-länderna samt Norge, Lichtenstein och Island). En förutsättning är dock att den slutliga mottagaren av koncernbidraget är skatt­skyldig i Sverige. Detta innebär att två svenska företag som ägs av t ex ett norskt bolag, har möjlighet att slussa koncernbidrag ­mellan sig trots att moderbolaget inte är svenskt.

Förutsättningar för koncernbidrag

Det ställs upp ett antal förutsättningar, som samtliga måste vara uppfyllda, för att koncernbidragsreglerna ska gälla:

  • Koncernförhållandet måste vara kvalificerat vilket innebär att moderföretaget ska äga mer än 90% av andelarna i dotterföre­taget. Om så är fallet benämns dotterföretaget som helägt. Observera att det är antalet aktier som är avgörande och inte röstetalet.

Exempel:
I ett bolag med 1 000 aktier måste moderbolaget äga minst 901 aktier i dotterbolaget för att koncernbidragsreg­lerna ska ­gälla. Det räcker alltså inte med 90%, det måste vara mer.

  • Både givaren och mottagaren redovisar bidraget öppet i inkomstdeklarationen för ett beskattningsår som har samma deklarationstidpunkt.
  • En värdeöverföring ska ha gjorts antingen genom att motsvarande tillgångar överförts, fordringar kvittats eller att beloppet bokförts som skuld hos givande företag per bokslutsdagen.
  • Dotterföretaget ska vara helägt under givarens och mottagarens hela beskattningsår, eller sedan dotterföretaget började bedriva verksamhet av något slag (se nedan).
  • Givare eller mottagare får inte vara ett privatbostadsföretag eller investmentföretag.
  • Mottagaren får inte ha hemvist i främmande stat. Utländska bolag med fast driftsställe i Sverige kan dock ta emot koncern­bidrag med avdragsrätt för givaren.

Exempel:
Det vinstgivande bolaget AB MB planerar att starta ett helägt dotterbolag OÜ DB i Estland. Det estniska bolaget kommer att gå med förlust de första åren. MB får inte täcka DB:s förlust med avdragsgilla koncernbidrag.

Mottagarens verksamhet får inte vara undantagen beskattning i Sverige.

  • Ett moderföretag som får ett koncernbidrag från ett dotterföretag måste kunna ta emot skattefri utdelning från dotterföretaget. Detta innebär t ex att om andelarna i dotterföretaget utgör lagertillgångar, kan dotterföretaget inte med avdragsrätt ge koncern­bidrag, trots att övriga förutsättningar för avdragsgilla koncern­bidrag är uppfyllda.
Även dotterbolag som är lagerbolag eller nystartade

Även dotterbolag som är nystartat eller är ett lagerbolag kan lämna och ta emot koncernbidrag redan under förvärvsåret. Villkoret är att dotter­bolaget ska ha varit helägt sedan det började bedriva verk­samhet av något slag. Detsamma gäller vid överföringar mellan bolag som kan fusioneras. 
Därmed är det möjligt för dotterbolag som är nystartade bolag och lagerbolag att lämna och ta emot koncern­bidrag redan under det år det förvärvas.

Redovisningsregler

Koncernbidrag redovisas normalt som en bokslutsdisposition, dvs lämnade koncernbidrag redovisas som en kostnad och mottagna ­koncernbidrag redovisas som en intäkt.

Faktagranskat innehåll du kan lita på

Den här artikeln är skriven och faktagranskad av medarbetare på Björn Lundén med lång erfarenhet av det aktuella ämnet.

Björn Lundén är ett kunskaps- och programvaruföretag som startades redan 1987 och som sedan dess förenklat företagarnas vardag genom smarta och lättanvända lösningar inom främst redovisning, lön och skatt.

Varsågod att ta del av vår samlade företagskunskap!