Momsreglerna vid dropshipping är komplexa och varierar mellan olika områden och produkter. Då det vanligaste är att leverantören finns i Kina eller annat asiatiskt land följer här några exempel med detta som utgångspunkt.
Exempel:
Svenskt e-handelsföretag säljer vara till lågt värde (högst 150 euro) som köpts in från ett företag etablerat i Kina
En svensk e-handlare säljer i eget namn en vara till en svensk konsument genom sin webbplats. E-handlaren köper i sin tur varan från en kinesisk leverantör. Försäljningen till den svenske e-handlaren sker via en kinesisk e-handlare som på sin webbplats säljer varan i den kinesiska leverantörens namn och för dennes räkning. Varan levereras direkt från den kinesiska leverantören till den svenska slutkunden (dropshipping). Den svenska e-handlaren meddelar den kinesiska e-handlaren sitt svenska momsregistreringsnummer eller klargör på annat sätt att denne är en beskattningsbar person.
Då den kinesiska e-handlaren möjliggör omsättning till en beskattningsbar person som gör unionsinterna förvärv, är det inte fråga om distansförsäljning av varor importerade från ett land utanför EU mellan den kinesiska leverantören och den svenska e-handlaren. Den kinesiska e-handlaren ska därför inte anses själv ha förvärvat och omsatt varan, utan försäljningen ska i det här fallet anses ha gjorts i två led – dels mellan den kinesiska leverantören och den svenska e-handlaren, dels mellan den svenska e-handlaren och den svenska slutkunden (konsumenten).
Med vår tjänst Frågeservice Premium kan du ringa till våra skatteexperter för att få svar på dina frågor om exempelvis moms vid internationella transaktioner.
Exempel:
Kinesiskt företag säljer vara över 150 euro till en svensk konsument via e-handelsplattform
En kinesisk leverantör säljer en vara till en svensk konsument. Försäljningen sker via en kinesisk e-handlare som på sin webbsida säljer varan i den kinesiska leverantörens namn och för dennes räkning. Varan levereras direkt från den kinesiska leverantören till den svenska konsumenten (dropshipping).
Den kinesiska leverantören gör en distansförsäljning av importerade varor till den svenska slutkunden. Då försändelsens verkliga värde överstiger 150 euro kan den inte redovisas genom importordningen, utan det blir fråga om import via tullen med tullmoms. Den kinesiska e-handlaren ska därför inte anses själv ha förvärvat och omsatt varan enligt Momslagens 6 kap. 9 §.