Sommarjobbande ungdomar  

I den här artikeln går vi igenom vad du ska tänka på när du anställer sommarjobbare.
Vilka regler gäller vid anställning av skolungdomar vid skollov? Vilka åldersgränser finns och måste man dra skatt och betala ut semesterersättning? 

2023-01-12
Vilka åldersgränser finns det?

Barn och ungdomar som inte fyllt 13 år får i stort sett inte jobba alls. Vissa undantag finns för bl a lättare arbete i familjens jordbruk och hobbyförsäljning av t ex majblommor. Det går också att få tillstånd från Arbetsmiljöverket för att jobba som skådespelare, statist och liknande.

Ungdomar i åldern 13–15 år får under skollovet arbeta högst 7 timmar/dag och högst 35 timmar/ vecka. Arbetet får inte börja före kl 06.00 och inte sluta senare än kl 20.00. De ska ha ledigt minst 14 timmar i sträck per dygn (nattvila), och 36 timmar i sträck varje vecka, helst på helgen (veckovila). De ska också vara lediga minst fyra veckor i sträck på sommaren. Arbetet ska vara enkelt och ofarligt och föräldrarna ska ha gett sitt tillstånd till arbetet.

Ungdomar som inte fyllt 18 år men som under kalenderåret fyller minst 16 år och som har gått ut grundskolan får under skollovet arbeta högst 8 timmar/dag och högst 40 timmar/vecka. Dessa ungdomar ska vara lediga mellan kl 22.00 och kl 06.00 eller mellan kl 23.00 och kl 07.00. De ska ha ledigt minst 12 timmar i sträck per dygn och en veckovila på minst 36 timmar i sträck. I undantagsfall kan dygnsvilan förkortas till 11 timmar (t ex vid arbete på sjukhus, hotell och restaurang). De får dock aldrig arbeta mellan midnatt och kl 05.00. Ungdomar får inte utföra riskfyllda arbetsuppgifter.

Minderåriga ska ha en sammanhängande rast på minst 30 minuter senast efter 4,5 timmars arbete. Dessutom finns det i arbetstidslagen krav på pauser från arbetet ska (precis som för alla andra anställda), till exempel fikapaus.

För en komplett genomgång av arbetstidsregler mm rekommenderas vår praktiska handbok Anställda. Finns även som e-bok.

Rätt till semesterersättning

Om anställningen är tänkt att pågå högst tre månader kan du avtala om att den anställde inte ska ha rätt till någon semesterledighet. Den anställde har dock rätt till semesterersättning (normalt 12% av lönen) som ska specificeras separat på lönebeskeden.

Exempel:
Lisa ska sommarjobba på företaget i sammanlagt 50 timmar under två veckor. Enligt anställningsavtalet har Lisa inte rätt till någon semesterledighet. Hon ska få 80 kr i timmen plus semesterersättning. Den sammanlagda lönen blir 50 x 80 = 4 000 kr. Semesterersättningen blir 12% x 4 000 = 480 kr.

Sjuklön vid sjukdom

Även sommarjobbande ungdomar har rätt till sjuklön vid sjukdom. Om den avtalade anställningstiden är kortare än en månad har den anställde dock rätt till sjuklön först efter det att han eller hon har tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Om den anställde insjuknar under de första fjorton dagarna av anställningen har han eller hon alltså inte rätt att få sjuklön förrän den 15:e dagen efter den första anställningsdagen.

Ska erbjudas personalvårdsförmåner

Tänk på att personalvårdsförmåner måste erbjudas hela personalen för att de ska vara skattefria. Även sommarjobbare ska alltså erbjudas de personalvårdsförmåner som företaget tillhandahåller, t ex fri motion, fika och kontorsmassage.

Skatt och jämkning – vad gäller?

Om sommarjobbaren kommer att tjäna sammanlagt 22 208 kr eller mer under 2023 och inte ansöker om jämkning ska arbetsgivaren dra preliminärskatt enligt skattetabell. Beloppen i skattetabellerna bygger dock på att man har lön under hela året.

För att sommarjobbaren ska slippa betala för mycket preliminärskatt kan personen ansöka om jämkning hos Skatteverket (via e-tjänsten Jämkning för skolungdom eller blanketten SKV 4301). Jämkningsbeskedet ska lämnas till arbetsgivaren.

Observera att den anställde ska betala allmän pensionsavgift med 7% om den årliga inkomsten överstiger 22 208 kr. En lönehöjning med en krona från 22 208 kr till 22 209 kr innebär (efter avrundning) därmed en skattehöjning på 7% x 22 208  = 1 554 kr, men då blir hela inkomsten pensionsgrundande.

Den som kommer att tjäna mindre än 22 208 kr under 2023 behöver inte lämna ansökan om jämkning till Skatteverket. Det räcker med att fylla i blanketten ”Intyg för utbetalning av lön utan skatteavdrag” (SKV 434) och att lämna den till arbetsgivaren. Förutsättningen för att arbetsgivaren inte ska behöva dra någon skatt är att sommarjobbaren kommer att vara bosatt i Sverige under hela 2023.

Arbetsgivaravgifter och arbetsgivardeklaration

Trots att du inte behöver göra något skatteavdrag ska du ändå betala arbetsgivaravgifter (31,42%) om lönen blir minst 1 000 kr under kalenderåret.

För löner till ungdomar som vid årets ingång fyllt 15 men inte 18 år får arbetsgivaravgifterna sättas ned till 10,21%. Reglerna gäller löner och ersättningar upp till 25 000 kr per månad.

Läsa mer

Vill du läsa mer om reglerna kring olika anställningar rekommenderas vår utförliga handbok Anställda.