1) Slopa kravet på att spara papperskvitton och pappersfakturor

Jamen vad håller vi på med? Det är moderna Sverige år 2022 och vi har ännu inte ändrat reglerna i bokföringslagen. Galet. Frågan har diskuterats och ältats i massor av år och av någon anledning kommer vi inte till skott. Det är ju inget att diskutera – slopa kravet helt enkelt. Ingen människa kan väl anse att ett taxikvitto i pappersform, där texten bleknar och försvinner efter något år, är säkrare än ett digitaliserat trippelbackup:at-i-molnet-kvitto? De gamla egyptierna med sina eroderande papyrusrullar, eller sumererna med sina vittrande kilskriftsstentavlor, de hade förmodligen älskat möjligheten att digitalisera sina skrifter och bevara dem för framtiden.

Det tillsattes till slut en utredning för att utreda den här frågan. Vad som nu fanns att utreda. För vad skulle kunna vara oklart, vad skulle kunna vara värt att utreda? Slöseri på tid och pengar enligt min mening. Dock kom faktiskt utredningen fram till att papperskvitton/pappersfakturor skulle kunna få slängas om de digitaliserades. Och man föreslog ett ikraftträdande 1 juli 2022. Men blev det så? Nej, förslaget ligger väl i en skrivbordslåda på något departement just nu och samlar damm.

Skarpt förslag nummer 1 till den nya regeringen: fram med en snabb proposition som riksdagen kan besluta om före jul så kan vi ha nya regler 1 januari 2023. Och så kan vi göra en insats med tanke på energikrisen och de höga elpriserna – hela vintern kan vi värma våra bostäder genom att elda gamla kvitton!

2) Ändra direktiven till aktiebolagsutredningen – från misstänksamt och tyngande till konstruktivt och företagarvänligt

Man blev mestadels väldigt glad när regeringen i vintras tillsatte en utredning om vissa aktiebolagsfrågor. T ex vill man titta på reglerna om kontrollbalansräkning vid kapitalbrist. Här är min stora förhoppning att man inser att dessa regler ska skrotas omgående. Eftersom de är nästan löjeväckande för små bolag, men samtidigt ack så allvarliga med tanke på vilka konsekvenser de kan få. Tänk ett vanligt 25 000-kronorsbolag – redan samma dag eller dagen efter bildandet kan halva aktiekapitalet vara förbrukat pga inköp och bolagsbildningskostnader. Och då ska kontrollbalansräkning upprättas och personligt ansvar kan komma att inträda. Orimligt, onödigt.

Snabbare inlämning av årsredovisningar – absolut, ska inte vara något problem med tanke på att vi idag redovisar mycket snabbare, rent av i realtid, tack vare digitalisering och automatisering.

Och obligatorisk digital inlämning av årsredovisningar – självklart, men det finns enligt mig ingen anledning med en snäv tidsgräns. Antalet digitalt inlämnade årsredovisningar rusar uppåt i en rasande fart. Alla som kan vill såklart lämna digitalt, så fort programvarorna har anpassats till Bolagsverkets taxonomier och inlämningstjänst. Det lär knappast finnas någon aktiv kamporganisation som kämpar för rätten att lämna på papper och för möjligheten att chansa på att postgången till Bolagsverket i Sundsvall fungerar som den ska.

Det jag inte blev glad över är den misstänksamma tonen i utredningsdirektiven och den ansats man kan ana när det gäller att straffa den stora majoriteten företagare för det missbruk som en liten minoritet sysslar med. När aktiebolag används som brottsverktyg alltså. Det görs av en liten klick skurkar och det tycker jag inte ska drabba alla andra företagare genom tyngande regler eller misstänksamhet från lagstiftare och myndigheter. Gör gärna Bolagsverket till en brottsbekämpande myndighet, för vid bolagsstarter och bolagsändringar finns ju möjligheten att upptäcka fuffens. Men återinför för guds skull inte revision på småbolag, det är verkligen inte lösningen på brottsproblematiken.

Så skarpt förslag nummer 2 till regeringen: ändra utredningsdirektiven till att bli mer företagarpositiva, t ex genom att låta revisionsreglerna vara kvar som de är.

3) Lägg ner 3:12-utredningen

Det finns ingen anledning att lägga tid, energi och pengar på att ännu en gång utreda 3:12-reglerna. I vart fall inte utifrån de direktiv denna utredning fått.

Att 3:12-reglerna anses ha blivit ”för bra” är i praktiken inte sant. Visst är reglerna väldigt generösa idag jämfört med tidigare. Höga schablonbelopp för utdelning och väldigt positiv effekt om man har höga löneunderlag. Men i verkligheten handlar det mest om stora utdelningsutrymmen på pappret. Snygga K10:or med höga belopp. Snygga men inte användbara – för det krävs ju vinster i bolagen för att utdelningsutrymmena ska kunna nyttjas, och här hinner verkligheten ikapp. Det finns enorma outnyttjade utdelningsutrymmen enligt Skatteverkets statistik. Men det är ju inte detsamma som att dessa någonsin kommer att kunna nyttjas.

Det finns ett väldigt stort fel med 3:12-reglerna anser jag, och det är att de är alldeles för komplicerade. Så skulle man utreda något alls tycker jag det skulle vara med inriktning på att förenkla regelverket. Kraftigt förenkla. Eller ännu hellre – helt enkelt slopa 3:12-reglerna. 25–30% skatt rakt av på utdelningar och kapitalvinster, oavsett vilken lön man tagit ut själv som ägare, oavsett alla andra omständigheter. Rakt och enkelt. Vi skulle slippa allt trixande, skatteundvikande, halsbrytande upplägg, osv.

Skarpt förslag nummer 3 till regeringen: lägg ner 3:12-utredningen (eller ännu hellre skrota 3:12-reglerna helt och hållet).

/Ulf Svensson, vd Björn Lundén

Kontakt:
Ulf Bokelund Svensson, Björn Lundén AB, 0650-541400, ulf.svensson@bjornlunden.se