Syftet med nollpunktsanalysen
Nollpunktsanalysen kan bäst illustreras som en förkalkyl vid start av ett företag. Målen med analysen är att:
- fastställa företagets inledande kostnadsbild
- bestämma den försäljningsvolym som måste uppnås för att få full kostnadstäckning
- visa de totala kostnadernas utveckling vid olika försäljningsvolymer.
Modellen bygger på begreppen fasta och rörliga kostnader. I de följande avsnitten används illustrationer av de fasta och rörliga kostnaderna för att visa hur nollpunktsanalysen fungerar.
Fasta kostnader
De totala fasta kostnaderna påverkas inte av företagets försäljningsvolym. Den fasta kostnaden per enhet minskar proportionellt med produktionsvolymen.
Det här resonemanget är förenklat. I praktiken är inga kostnader helt fasta och försäljningsvolymen begränsas av olika orsaker som företaget inte helt lätt kan kontrollera, t ex begränsad efterfrågan på marknaden.
För att producera och sälja ytterligare 5 000 enheter är det sannolikt så att företaget måste skaffa större lokaler, köpa in fler maskiner och anställa mer fast avlönad personal. De totala fasta kostnaderna visar sig då snarare som halvfasta.
Rörliga kostnader
Rörliga kostnader är kostnader som ökar med företagets försäljningsvolym. Det vanligaste exemplet på rörliga kostnader är materialkostnaderna i ett tillverkande företag, t ex trävaror i ett möbelsnickeri. Illustrationen nedan visar att företagets totala rörliga kostnader ökar i proportion till försäljningsvolymen. Vid en försäljning på 1 000 enheter är de totala rörliga kostnaderna 2 000 kr. Vid 5 000 enheter uppgår de till 10 000 kr.
Den rörliga kostnaden per enhet ligger dock kvar på samma nivå oavsett vilken försäljningsvolym som företaget har. I detta fall är den rörliga kostnaden per enhet 2 kr.
I verkligheten behöver dock inte de rörliga kostnaderna vara helt proportionella mot volymen. Det är vanligt att leverantörer erbjuder olika typer av förmåner vid beställningar av större kvantiteter. Det kan exempelvis handla om direkta volymrabatter, kassarabatter eller fri frakt. Detta påverkar den rörliga kostnaden per enhet. I praktiken innebär detta att företagets totala rörliga kostnader oftast ökar degressivt (avtagande) i förhållande till produktionsvolymen.
Totala kostnader
Företagets totala kostnader är summan av de fasta och de rörliga kostnaderna. När dessa läggs ihop kan den totala kostnaden illustreras på följande sätt:
De fasta kostnaderna ligger på samma belopp oavsett om företaget producerar 0 eller 5 000 enheter, i exemplet ovan totalt 2 300 kr. De rörliga kostnaderna är 0 kr vid försäljningsvolymen 0 (då har ju företaget inte förbrukat några rörliga resurser). Den rörliga kostnaden blir 10 000 kr vid produktionsvolymen 5 000 enheter, dvs 2 kr per enhet.
Genom att summera de fasta och de rörliga kostnaderna vid olika försäljningsvolymer kan vi ta fram kurvan som visar de totala kostnaderna. Med hjälp av den ska vi nu ta reda på nollpunktsvolymen.
Nollpunkten
Nollpunktsvolymen kan vi fastställa efter att vi kompletterat diagrammet med en intäktskurva. Intäktskurvan visar företagets beräknade intäkter vid olika försäljningsvolymer.
Intäktskurvan visar att företagets intäkter uppgår till 12 000 kr vid försäljningsvolymen 4 000 enheter. Försäljningspriset är alltså 3 kr/st.
Nollpunktsanalysen i diagrammet visar att företagets nollpunktsvolym ligger på 2 300 enheter. Detta motsvarar en försäljning på totalt 6 900 kr. Vid denna försäljning får företaget täckning för samtliga kostnader, men uppnår ingen vinst. Försäljningsmålet bör därför sättas till en betydligt högre volym.
Säkerhetsmarginal
Som tidigare nämndes kan det vara nyttigt att upprätta en nollpunktsanalys även i verksamma företag. Det är nyttigt att känna till företagets nollpunktsvolym och undersöka hur företaget ligger till jämfört med den.
Skillnaden mellan det verkliga utfallet (eller det budgeterade utfallet) och nollpunkten kallas säkerhetsmarginal. När företagets försäljning ligger högre än nollpunktsvolymen har företaget en positiv säkerhetsmarginal. Vid försäljningsvolymer som är lägre än nollpunktsvolymen uppstår förlust i verksamheten, dvs en negativ säkerhetsmarginal. Genom att komplettera nollpunktsanalysen med företagets verkliga försäljning kan säkerhetsmarginalen illustreras.
Figuren visar att företaget ligger på rätt sida om nollpunkten. Företaget säljer 3 500 enheter under året. Intäkterna uppgår då till 10 500 kr. Nollpunktsvolymen var 2 300 enheter och motsvarade en nollpunktsomsättning på 6 900 kr. Säkerhetsmarginalen är alltså 1 200 enheter eller 3 600 kr.
För att kunna beräkna den exakta vinsten måste vi dock ta reda på de totala kostnaderna vid försäljningsnivån 3 500 enheter.
Den fasta kostnaden är 2 300 kr och den rörliga kostnaden per styck är 2 kr. De totala kostnaderna blir därmed 2 300 kr + (3 500 x 2) = 9 300 kr. Vinsten vid den aktuella volymen uppgår alltså till (10 500 – 9 300) = 1 200 kr.
Nollpunktsanalysen ger dig en bild av hur de totala intäkterna och kostnaderna ser ut vid olika försäljningsvolymer.
Indata
Vid nollpunktsanalys märker du snart att det största problemet blir att få överblick över de fasta kostnader som ska ingå i kalkylen. Särskilt svårt är det om du inte har någon historik att gå på, dvs om du ska kalkylera på en ny verksamhet. Om företaget säljer flera produkter kan du också stöta på problem när du ska fördela de gemensamma kostnaderna ut på respektive nollpunktskalkyl.
Det är lämpligt att använda resultatrapporten för att följa upp nollpunktsanalysen. Därför är det vettigt att ta redovisningen till hjälp för att specificera de kostnadsposter som ska ingå i nollpunktsanalysen. Om det finns tillgänglig redovisningshistorik kan du använda resultatrapporter från tidigare perioder. Om historik saknas, t ex vid nystarter, kan du ta hjälp av den kontoplan företaget kommer att använda för affärsredovisningen. Sålla bland de olika kostnadskontona och försök att avgöra vilka kostnader du ska ta med. Till sist måste du klassificera kostnaderna, dvs är de fasta (inte beroende av volymen) eller är de rörliga (volymberoende)?