Just nu får du 50% rabatt på våra böcker och e-böcker.
Erbjudandet gäller t o m 28/11 och gäller ej Rätt-serien. Rabatten dras i kassan.

Starta företag / Nollpunktsanalys

LEI-koder för värdepappershandel

Nollpunktsanalysen är en enkel grund­kalkyl som är särskilt intressant vid start av nya företag. Modellen kan även användas i befintliga verksamheter. Nollpunktsanalysen kan också ses som ett peda­gogiskt verktyg för att förklara kostnader och intäkter i ett företag.

Publicerad:
Syftet med nollpunktsanalysen

Nollpunktsanalysen kan bäst illustreras som en förkalkyl vid start av ett företag. Målen med analysen är att:

  • fastställa företagets inledande kostnadsbild
  • bestämma den försäljningsvolym som måste uppnås för att få full kostnadstäckning
  • visa de totala kostnadernas utveckling vid olika försäljnings­volymer.

Modellen bygger på begreppen fasta och rörliga kostnader. I de följande avsnitten används illustrationer av de fasta och rörliga kostnaderna för att visa hur nollpunktsanalysen fungerar.

Fasta kostnader

De totala fasta kostnaderna påverkas inte av företagets försäljningsvolym. Den fasta kostnaden per enhet minskar proportionellt med produktionsvolymen.

Det här resonemanget är förenklat. I praktiken är inga kostnader helt fasta och försäljningsvolymen begränsas av olika orsaker som företaget inte helt lätt kan kontrollera, t ex begränsad efterfrågan på marknaden.

För att producera och sälja ytterligare 5 000 enheter är det sanno­likt så att företaget måste skaffa större lokaler, köpa in fler ­maskiner och anställa mer fast avlönad personal. De totala fasta kostnaderna visar sig då snarare som halvfasta.

Rörliga kostnader

Rörliga kostnader är kostnader som ökar med företagets försälj­nings­volym. Det vanligaste exemplet på rörliga kostnader är material­kost­naderna i ett tillverkande företag, t ex trävaror i ett möbel­snickeri. Illustrationen nedan visar att företagets totala rörliga kost­nader ökar i proportion till försäljningsvolymen. Vid en försäljning på 1 000 enheter är de totala rörliga kostnaderna 2 000 kr. Vid 5 000 enheter uppgår de till 10 000 kr.


Den rörliga kostnaden per enhet ligger dock kvar på samma nivå oavsett vilken försäljningsvolym som företaget har. I detta fall är den rörliga kostnaden per enhet 2 kr.


I verkligheten behöver dock inte de rörliga kostnaderna vara helt proportionella mot volymen. Det är vanligt att leverantörer erbjuder olika typer av förmåner vid beställningar av större kvantiteter. Det kan exempelvis handla om direkta volymrabatter, kassarabatter eller fri frakt. Detta påverkar den rörliga kostnaden per enhet. I praktiken innebär detta att företagets totala rörliga kostnader oftast ökar degressivt (avtagande) i förhållande till produktions­volymen.

Totala kostnader

Företagets totala kostnader är summan av de fasta och de rörliga kostnaderna. När dessa läggs ihop kan den totala kostnaden illus­tre­ras på följande sätt:


De fasta kostnaderna ligger på samma belopp oavsett om före­taget producerar 0 eller 5 000 enheter, i exemplet ovan totalt 2 300 kr. De rörliga kostnaderna är 0 kr vid försäljningsvolymen 0 (då har ju företaget inte förbrukat några rörliga resurser). Den rörliga kostnaden blir 10 000 kr vid produktionsvolymen 5 000 enheter, dvs 2 kr per enhet.

Genom att summera de fasta och de rörliga kostnaderna vid olika försäljningsvolymer kan vi ta fram kurvan som visar de totala kostnaderna. Med hjälp av den ska vi nu ta reda på nollpunkts­volymen.

Nollpunkten

Nollpunktsvolymen kan vi fastställa efter att vi kompletterat ­dia­grammet med en intäktskurva. Intäktskurvan visar företagets beräknade intäkter vid olika försäljningsvolymer.

Intäktskurvan visar att företagets intäkter uppgår till 12 000 kr vid försäljningsvolymen 4 000 enheter. Försäljningspriset är alltså 3 kr/st.

Nollpunktsanalysen i diagrammet visar att företagets noll­punkts­volym ligger på 2 300 enheter. Detta motsvarar en försäljning på totalt 6 900 kr. Vid denna försäljning får företaget täckning för samtliga kostnader, men uppnår ingen vinst. ­Försäljningsmålet bör därför sättas till en betydligt högre volym.


Säkerhetsmarginal

Som tidigare nämndes kan det vara nyttigt att upprätta en nollpunktsanalys även i verksamma företag. Det är nyttigt att känna till företagets nollpunktsvolym och undersöka hur företaget ligger till jämfört med den.

Skillnaden mellan det verkliga utfallet (eller det budgeterade ­utfallet) och nollpunkten kallas säkerhetsmarginal. När företagets försäljning ligger högre än nollpunktsvolymen har företaget en positiv säkerhetsmarginal. Vid försäljningsvolymer som är lägre än nollpunkts­volymen uppstår förlust i verksamheten, dvs en negativ säkerhetsmarginal. Genom att komplettera nollpunktsanalysen med företagets verk­liga försäljning kan säkerhetsmarginalen illustreras.


Figuren visar att företaget ligger på rätt sida om nollpunkten. ­Företaget säljer 3 500 enheter under året. Intäkterna uppgår då till 10 500 kr. Nollpunktsvolymen var 2 300 enheter och motsvarade en nollpunktsomsättning på 6 900 kr. Säkerhetsmarginalen är alltså 1 200 enheter eller 3 600 kr.

För att kunna beräkna den exakta vinsten måste vi dock ta reda på de totala kostnaderna vid försäljningsnivån 3 500 enheter.

Den fasta kostnaden är 2 300 kr och den rörliga kostnaden per styck är 2 kr. De totala kostnaderna blir därmed 2 300 kr + (3 500 x 2) = 9 300 kr. Vinsten vid den aktuella volymen uppgår alltså till (10 500 – 9 300) = 1 200 kr.

Nollpunktsanalysen ger dig en bild av hur de totala intäkterna och kostnaderna ser ut vid olika försäljningsvolymer.

Indata

Vid nollpunktsanalys märker du snart att det största problemet blir att få överblick över de fasta kostnader som ska ingå i kalkylen. ­Särskilt svårt är det om du inte har någon historik att gå på, dvs om du ska kalkylera på en ny verksamhet. Om företaget ­säljer flera produkter kan du också stöta på problem när du ska fördela de gemensamma kostnaderna ut på respektive nollpunkts­kalkyl.

Det är lämpligt att använda resultatrapporten för att följa upp nollpunktsanalysen. Därför är det vettigt att ta redovis­ningen till hjälp för att specificera de kostnadsposter som ska ingå i nollpunkts­ana­lysen. Om det finns tillgänglig redovisningshistorik kan du använda resultatrapporter från tidigare perioder. Om ­historik saknas, t ex vid nystarter, kan du ta hjälp av den kontoplan före­taget kommer att använda för affärsredovisningen. Sålla bland de olika kostnads­kon­tona och försök att avgöra vilka kostnader du ska ta med. Till sist måste du klassificera kostnaderna, dvs är de fasta (inte beroende av volymen) eller är de ­rörliga (volymberoende)?

Björn arbetar deltid som vd på en ljusfabrik. Två dagar i veckan ­driver han en enskild firma med verksamhet som organisations­konsult. Björn arbetar i genomsnitt 45 av årets 52 veckor. Han arbetar 8 timmar per dag, varken mer eller mindre. Detta betyder att Björn under ett kalenderår arbetar
[45 x (2 x 8)] = 720 timmar i sin konsultfirma. Nu vill han göra en noll­punkts­analys för nästa år.

Verksamhetens karaktär gör att det knappast finns några andra ­rörliga kostnader än Björns ”lön”. Han har bestämt att han vill få ut 200 kr/debiterbar timme från firman. Reglerna om inkomstskatt och egenavgifter för enskilda näringsidkare innebär att Björn i praktiken har ca 50% marginalskatt på sina företagsinkomster. Det betyder att han måste debitera kalkylen med (200/0,50) = 400 kr/timme.

Verksamhetens debiteringsgrad, alltså den andel av den totala arbets­tiden som kan faktureras ut på kunder, är hela 90%. Hans timpris är 750 kr. Reste­rande 10% av tiden ägnar Björn åt icke debiterbara aktiviteter såsom intern ­administration och utbildning.

Återstår då att fundera på vilka fasta kostnader som finns. I detta fall finns det en resultathistorik att snegla på. Björn hittar de aktuella kostnads­posterna och utgår från att kostnaderna kommer att öka något under det kommande året. De fasta kostnaderna för ­kommande år blir då:
– kontorshyra 30 000 kr
– städning, kontoret 5 000 kr
– telefon & internetabonnemang. 18 000 kr
– redovisningskonsult 12 000 kr
– kontorsmaterial 5 000 kr
– avskrivningar inventarier 15 000 kr
– reklam och annonser 10 000 kr

Totalt uppgår alltså de fasta kostnaderna för året till 95 000 kr.

Nollpunktsanalysen för Björns firma visar då följande: 




 Som du ser i figuren nedan ser det ganska bra ut för Björn. Noll­punkts­­volymen ligger någonstans mellan 200 och 300 debi­terade timmar (vi ska strax med hjälp av en enkel beräkning ta reda på den exakta nollpunkts­volymen). Nollpunktsomsättningen är ca 200 000 kr. Då den ­verkliga debi­teringen ligger på ca 650 timmar, eller 486 000 kr, har Björn en rejäl ­säkerhets­marginal.

 



Björn nöjer sig inte med ­kunskapen att nollpunktsvolymen ligger någonstans mellan 200 och 300 timmar. Han vill veta exakt. Då tar han sitt täckningsbidrag till hjälp. Med hjälp av följande fakta räknar Björn ut den exakta nollpunkten:
– totala fasta kostnader 95 000 kr
– pris per enhet 750 kr
– rörlig kostnad per enhet 400 kr
– TB/st (pris – rörlig kostnad) 350 kr

Björns exakta nollpunktsvolym blir då (95 000 / 350) = 271,43 timmar. Det motsvarar en omsättning på (271,43 x 750 kr) = 203 572,50 kr.

Firman kommer att ha 648 debiterade timmar. Den verkliga omsättningen är alltså 486 000 kr. Säkerhetsmarginalen kan då bestämmas till (486 000 – 203 572) = 282 428 kr.

Avslutningsvis vill Björn beräkna konsultverksamhetens verkliga vinst. De ­totala intäkterna är ju 486 000 kr. De rörliga kostnaderna (Björns lönekrav) för 648 timmar blir (648 x 400) = 259 200 kr. Om man lägger till de totala fasta kostnaderna blir kostnadssumman då (95 000 + 259 200 kr) = 354 200 kr. Vinsten blir alltså (486 000 – 354 200) = 131 800 kr.