Skatt på eget uttag 

Som enskild näringsidkare är du inte anställd i din egen näringsverksamhet och kan därför inte ta ut någon lön i vanlig mening. Därför ska kontanta uttag för ”lön”, pensionssparande och liknande inte redovisas som kostnader, utan som egna uttag. Egna uttag av varor och tjänster från verksamheten ska redovisas som om en försäljning gjorts till marknadsvärdet.

Uttag påverkar inte verksamhetens resultat

Uttag ska bokföras, men transaktionen påverkar inte verksamhetens resultat. Det som händer är att företagets likvida medel minskar, samtidigt som kontot för dina egna uttag ökar. Varken intäkter, kostnader eller resultat påverkas alltså av uttaget, dvs din skattepliktiga inkomst berörs inte av uttaget.

Se till att ha pengar kvar till årets skatt

Du får alltså inte avdrag för de kontantuttag du gör. Du måste se till att du har kvar tillräckligt mycket pengar för att kunna betala årets skatt. Detta gäller särskilt dig som betalar för låg preliminär skatt. Om du är osäker på hur du ligger till rekommenderar vi att du gör en skattekalkyl.

Uttag får indirekta skatteeffekter

Dina egna uttag får dock vissa indirekta effekter, nämligen att företagets egna kapital (förmögenhet) minskar. När det egna kapitalet i företaget minskar får detta två (negativa) skattemässiga effekter:
• Kapitalunderlaget för räntefördelning minskar.
• Kapitalunderlaget för expansionsfond minskar.

Här kan du läsa mer om eget uttag av varor och tjänster och hur du kan göra en skattekalkyl

Skatt på utdelning 

Delägare i ett fåmansföretag kan själva välja mellan att göra uttag från det egna företaget i form av lön eller utdelning. Hur mycket du kan ta i lågbeskattad utdelning från ditt egna bolag bestäms av 3:12-reglerna. Beskattningen inom gränsbeloppet är 20% medan tjänstebeskattningen är ca 32–57% (beroende på inkomstnivå). 

20% skatt inom gränsbeloppet

Skatten på normalutdelning (dvs utdelning inom gränsbeloppet) är 20%.

Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst. Några socialavgifter ska dock inte betalas på tjänstebeskattad utdelning.

Så beräknas gränsbeloppet

Årets gränsbelopp kan beräknas enligt schablonregeln (förenklingsregeln) eller genom en räntebaserad del och en lönebaserad del (huvudregeln).

Till detta får sparad utdelning läggas till när det totala gränsbeloppet beräknas.

Schablonbelopp

Enligt schablonregeln (förenklingsregeln) får årets gränsbelopp från och med beskattningsåret 2012 sättas till 275% av inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret.

Schablonbeloppet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.

Schablonregeln kan inte kombineras med löneunderlaget. Ägare som vill tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning måste använda sig av huvudregeln istället.

Räntebaserad utdelning

Den räntebaserade delen är omkostnadsbeloppet (vid årets ingång) multiplicerat med den så kallade klyvningsräntan som är SLR + 9 procentenheter.

Lönebaserad utdelning

Den lönebaserade delen av gränsbeloppet är 50% av hela löneunderlaget. Löneunderlaget består av alla kontanta löner, dvs även ägarlöner, kalenderåret före beskattningsåret. Observera att förmåner inte får räknas med. Ersättningar som täcks av statliga bidrag för lönekostnader får inte heller räknas med.

Spärreglerna

För att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning ska ägaren (eller någon närstående) året före beskattningsåret ha tagit ut kontant lön som motsvarar minst

• 6 inkomstbasbelopp plus 5% av företagets kontanta lönesumma (inklusive skattepliktiga kostnadsersättningar), eller
• 9,6 inkomstbasbelopp (10 IBB till och med beskattningsåret 2015, dvs för löner utbetalda under 2014).
  

Här kan du läsa mer om utdelning i fåmansföretag

Har du koll på marginalskatten?

Marginalskatt är den procentuella skatt du skulle betala om du tjänade en krona till, dvs den skatt du betalar på en inkomstökning. 

Progressiv skatt

För löntagare och för dig med enskild näringsverksamhet är skatten på förvärvsinkomster progressiv, vilket innebär att procentsatsen ökar med inkomsten.

Den del av årets förvärvsinkomst som ligger över brytpunkten för statlig inkomstskatt blir hårdare beskattad än den del som ligger därunder. Förklaringen är att statlig skatt – som ligger på 20 procent – bara tas ut på den överstigande delen. På den del av inkomsten som ligger under brytpunkten är det bara kommunal skatt.

För näringsidkare ligger brytpunkten för statlig skatt högre, då den räknas före schablonavdrag för egenavgifter/särskild löneskatt. Schablonavdraget ligger på 6–25 procent.

Marginalskatteplanering

Tidigare hade Sverige ett betydligt större skattetryck än i dag och då var det väldigt vanligt med olika typer av marginalskatteplanering med målet att minska den totala skatten. Även i dag är det ganska vanligt med marginalskatteplanering.

Idén med marginalskatteplanering är att du med hjälpa av olika åtgärder minskar din deklarerade inkomst under inkomstår då du ligger över brytpunkten, och skjuter upp skatten till ett senare eller ett tidigare (!) år när du ligger under brytpunkten. 

Marginalskatt i procent vid olika inkomstnivåer

Beskattningsåret 2021