Obestånd
När en enskild näringsidkare kommer på obestånd kan näringsidkaren själv (gäldenären) eller någon fordringsägare (borgenär) ansöka om att näringsidkaren försätts i konkurs. För att tingsrätten ska besluta om konkurs ska gäldenären vara på obestånd, dvs inte kunna betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning. En borgenär som ansöker ska kunna bevisa dels obeståndet, dels att borgenären har en fordran på gäldenären.
Om gäldenären själv ansöker om konkurs utgår tingsrätten från att förutsättningarna är uppfyllda.
I vår bok Obestånd kan du läsa mer om konkurs, företagsrekonstruktion och F-skuldsanering
Obefogad konkursansökan
Det förekommer att en borgenär ansöker om att gäldenären försätts i konkurs fastän gäldenären inte är på obestånd. Det kan ju finnas andra orsaker till att gäldenären inte har betalat en skuld. En obefogad konkursansökan kan leda till skadestånd för den som ansökt. Skadeståndet är för gäldenärens arbete med att försvara sig samt för det försämrade ryktet på grund av att kreditupplysningar om företaget innehåller uppgift om att den omfrågade är ansökt i konkurs (konkursen behöver alltså inte vara beslutad).
Personlig konkurs
Eftersom en enskild näringsverksamhet inte är en juridisk person så blir det näringsidkaren personligen som försätts i konkurs. I en enskild näringsidkares konkurs ingår därför både privata tillgångar och tillgångar som hör till näringsverksamheten. Det innebär också att den del av skulderna som inte blir betalda under konkursen finns kvar efter konkursens avslutande.
Näringsförbud
En enskild näringsidkare som är i konkurs får inte bedriva näringsverksamhet, alltså ett slags automatiskt näringsförbud gäller under hela den tid som konkursen pågår. Gäldenären får inte heller gå in som stiftare, styrelseledamot eller verkställande direktör i ett aktiebolag. Förbudet gäller dock inte jordbruksverksamhet.
Konkursförvaltare
Tingsrätten beslutar om konkurs och utser en konkursförvaltare. Samtidigt bestämmer tingsrätten tid för edgångssammanträde (som normalt brukar vara 6–8 veckor efter konkursbeslutet).
Konkursförvaltaren tar hand om gäldenärens tillgångar (både sådant som hör till företaget och sådana som är privata) och gör en förteckning över tillgångar och skulder (konkursbouppteckning). Vid edgångssammanträdet gås konkursbouppteckningen igenom och konkursgäldenären avlägger ed på att uppgifterna om tillgångar och skulder är riktiga.
Tillgångarna säljs av konkursförvaltaren och pengarna ska delas ut till borgenärerna i förhållande till fordringsbeloppen och förmånsrättsordningen. Konkursförvaltaren kan välja att driva verksamheten vidare en tid om detta kan förväntas ge mer pengar till borgenärerna.
Konkursförvaltaren ska också upprätta en så kallad förvaltarberättelse. I den redogör konkursförvaltaren bland annat för bokföringens kvalitet, anledningen och tidpunkten för obestånd samt om grund för återvinning föreligger.
Beneficium
Vissa saker som gäldenären och dennes familj använder och behöver får gäldenären behålla. Det är exempelvis följande (så kallat beneficium):
- Enklare kläder och idrottsutrustning.
- Möbler och husgeråd.
- Arbetsredskap och annan yrkesrelaterad egendom.
- En personbil till rimligt värde. Är bilen dyrbar kan konkursförvaltaren sälja den och ge en del av pengarna till gäldenären så att han eller hon kan köpa en annan (billig) bil.
- En bostadsrätt till rimligt värde.
- Kontanta medel för att klara uppehället en månad eller möjligen upp till ett kvartal, tills det kommer in inkomster.
Skatt och bokföring i konkursen
Konkursboet är bokföringsskyldigt enligt konkurslagen. Bokföringsnämnden har gett ut ett allmänt råd (BFNAR 2019:3) om bokföring i konkurs, som handlar om konkursförvaltarens bokföring av vad han eller hon fått in vid försäljningar samt utgifter för detta och utbetalningar till borgenärerna. Det allmänna rådet ska tillämpas även då konkursgäldenärens rörelse drivs vidare.
Ett konkursbo hanteras inte som ett skattesubjekt och är därför inte skyldigt att lämna någon inkomstdeklaration. För konkursgäldenären finns en skyldighet att betala skatt för näringsverksamheten fram till konkursutbrottet, dvs då gäller vanliga regler. För vissa inkomster kan det finnas en skyldighet att betala skatt även efter konkursutbrottet.
Konkursgäldenären ska fortsätta att lämna Inkomstdeklaration 1 som vanligt och är skyldig att deklarera för sina skattepliktiga inkomster som hör till näringsverksamheten. Konkursförvaltaren är skyldig att lämna de upplysningar som behövs för att näringsidkaren ska kunna fullgöra sin deklarationsskyldighet.
Redovisningskonsultens arbete
Om näringsidkare har anlitat en redovisningskonsult är denne skyldig att lämna ut näringsidkarens räkenskapsinformation till konkursförvaltaren. Det kan vara verifikationer samt rapporter som redovisningskonsulten har fått betalt för att göra. För obetalt arbete som har utförts under de sex månaderna innan konkursansökan har redovisningskonsulten förmånsrätt i konkursen, och han eller hon får normalt betalt för detta. Därför bör redovisningskonsulten inte låta klienten släpa längre tid med betalningarna än högst ett halvår.
Dock gäller förmånsrätten bara för arbete som ingår i den lagstadgade bokföringsskyldigheten. Förmånsrätten gäller inte annat arbete, exempelvis att göra budget eller för rådgivning.
Återvinning
En del transaktioner som gäldenären har gjort innan konkursen kan återvinnas till konkursboet. Det innebär att den som har fått pengarna eller någon annan tillgång ska betala tillbaka värdet till konkursboet så att det kan ingå i det som samtliga borgenärer ska dela på.
Det förekommer att den enskilda näringsidkaren inför den annalkande konkursen har gett något i gåva till någon närstående. Det kan också vara att han eller hon har betalat ut orimligt hög lön eller arvode till någon. I dessa fall kan det alltså bli aktuellt med återvinning.
Efter avslutat arbete
Konkursförvaltaren ska upprätta en slutredovisning när hans eller hennes uppdrag har avslutats. Slutredovisningen ska ges in till tillsynsmyndigheten (Kronofogden) med en kopia till tingsrätten. Slutredovisningen ska lämnas så snart som möjligt.
Om det finns tillräckligt med pengar för att borgenärerna (åtminstone någon av dem) ska få utdelning, ska konkursförvaltaren upprätta ett utdelningsförslag. Detta lämnas till tingsrätten som med utgångspunkt i detta bestämmer hur den avslutade konkursens pengar ska fördelas. Om konkursen avslutas med utdelning ska konkursförvaltaren ge in slutredovisningen samtidigt med utdelningsförslaget.
En konkurs avslutas antingen när tingsrätten fastställer utdelningsförslaget eller, om inget finns att dela ut, när tingsrättens beslutar om avskrivning av konkursen.
Den del av skulderna som inte blir betalda under konkursen finns kvar efter konkursens avslutande eftersom det är näringsidkaren personligen som är ansvarig. Detta är en skillnad jämfört med när konkursen av ett aktiebolag har avslutats. Då upphör aktiebolaget att existera och då kan bolaget inte längre krävas på betalning
I vår bok Obestånd kan du läsa mer om konkurs, företagsrekonstruktion och F-skuldsanering