Privatpersoner med bolån har möjlighet att välja för åtminstone större delen av sina bolån. Bunden ränta lockar också privatpersoner mer eftersom många vill ha säkerhet i sin privatekonomi och eftersom bolån ofta har lång amorteringstid.
Företag har bara en begränsad möjlighet att välja mellan bunden och rörlig ränta. Detta beror på att bunden ränta inom företagssektorn främst gäller bostadsfinansiering och finansiering av lantbruk. Lån till företag läggs dessutom oftast upp med kortare amorteringstid än lån till privatpersoner.
Räntemarknaden
Man säger att det finns korta och långa räntor på räntemarknaden. I stort sett kan man säga att de korta räntorna styr den rörliga räntan och de långa räntorna styr de bundna räntorna.
Den korta räntan styrs främst av Riksbanken genom den ränta som bankerna får vid inlåning till och placeringar i Riksbanken. Man brukar kalla denna ränta för styrränta eller reporänta.
Den långa räntan bestäms på marknaden för obligationer. Obligationerna kan ha olika löptider på allt från något år till många års löptid och räntan på obligationerna beror på framtida förväntningar, t ex om inflationen och den ekonomiska utvecklingen.
Bunden ränta
Bunden ränta, eller fast ränta, innebär att räntan ligger fast under en vald bindningstid. Normala bindningstider är 2 till 5 år för bostadslån men såväl kortare som längre bindningstider används.
Med bunden ränta vet du som låntagare räntenivån under bindningstiden och passar därför dig som inte har utrymme med större svängningar i din ekonomi. Detta gäller oavsett om du agerar som privatperson eller som företagare. Tror du att den rörliga räntan kommer att stiga i framtiden är givetvis bunden ränta ett alternativ även av den orsaken.
Företag får i första hand låna med bunden ränta om det handlar om bostadsfastigheter eller lantbruk. Bunden ränta vid lån till exempelvis industrifastigheter förekommer mycket sällan.
Rörlig ränta
Rörlig ränta innebär att räntesatsen på ett lån styrs av marknadsräntan (främst Riksbankens reporänta, se avsnittet om räntemarknaden ovan) eller något index, till exempel STIBOR eller LIBOR. Räntan kommer därför att röra sig upp och ned i takt med detta.
Tror du på fortsatt låga räntor, eller i vart fall inte så kraftigt höjda räntor, är rörlig ränta något för dig. Tål din ekonomi inte kraftiga svängningar innebär förstås rörlig ränta en större risk. Detta gäller förstås oavsett om du agerar som privatperson eller som företagare.
Ofta är detta med rörlig ränta en sanning med modifikation. De flesta banker erbjuder en 3-månadersränta som den kortaste räntan, dvs helt rörlig är inte räntan i alla fall.
Antingen eller – eller både och?
Givetvis behöver du inte välja bara det ena eller bara det andra alternativet. Har du möjlighet att välja bunden ränta (i vissa fall kan det vara svårt att få bunden ränta på vissa företagslån, se avsnittet om bunden ränta ovan) kan du välja att binda räntan för en del av lånet.
Hälften/hälften är en vanlig variant. Eller en tredjedel med rörlig ränta och resterande två tredjedelar uppdelat på olika bindningstider. Med en blandad kompott sprider du risken.
Många banker har också alternativ med rörlig ränta med räntetak. Det innebär att du betalar en något högre rörlig ränta men att du samtidigt har en garanti att den rörliga räntan inte skenar iväg.