Just nu får du 50 % sommarrabatt på alla böcker och e-böcker!
Företagande / Sjukpenning för företagare

Sjukpenning för företagare

Förenklar företagandet med kunskap & mjukvara - Björn Lundén - Sjukpenning för företagare - ctl00_cph1_faktagranskadImg

Här går vi igenom vilka regler som gäller för dig som företagare när du blir sjuk. 

På grund av coronapandemin har regeringen beslutat om tillfälliga åtgärder i socialförsäkringen. Läs mer om de olika åtgärderna nedan. 

Publicerad: 2021-01-06

Reglerna om sjukpenning skiljer sig åt beroende på om du driver ditt företag som enskild firma/handelsbolag och aktiebolag. Här läser du om fördelarna och nackdelarna med respektive företagsform i händelse av sjukdom.

Aktiebolag

Om du som aktiebolagsägare blir sjuk gäller samma regler för dig som för andra anställda. Det innebär att ditt aktiebolag betalar sjuklön till dig om du blir sjuk. Sjuklöneperioden är de första 14 dagarna i sjukperioden. Dock är första dagen karensdag och då ska ingen sjuklön betalas. Reglerna innebär att du som har aktiebolag inte får någon ersättning från Försäkringskassan förrän efter 14 dagar. Om du har aktiebolag får du från och med dag 15 sjukpenning från Försäkringskassan efter hur stor lön du anmält att du beräknar ta ut ur företaget.
Det innebär att om du tar ut en låg lön, eller ingen lön alls, riskerar du att inte få någon ersättning om du blir sjuk. 

Karensdag ersätts av karensavdrag

Från och med 1 januari 2019 gäller nya regler för dig som aktiebolagsägare och andra anställda. Karensdagen har ersatts av ett karensavdrag. Anledningen till detta är att tidigare system inte fungerat som det var tänkt, en karensdag kunde bli allt från några minuter kort till flera dagar lång. Du kan läsa mer om karensavdraget här.     

Vår bok Aktiebolag innehåller allt du som har aktiebolag behöver veta när det gäller skatt, ekonomi och juridik. Du får även tips om avdrag, utdelning och skatteplanering.

Tillfälliga regler om kompensation för karensavdrag

Regeringen har beslutat att den schablonersättning som anställda får för första sjukdagen förlängs till 28 februari 2021. Dessutom har ersättningen höjts från 804 kr till 810 kr från och med 1 januari. Schablonersättningen betalas ut av Försäkringskassan och kan sökas av anställda som har fått ett karensavdrag från sin sjuklön från arbetsgivaren.

Förlängd tid för statens sjuklöneansvar

Regeringen har beslutat att staten ska fortsätta att stå för en utökad andel av företagens sjuklönekostnader i ytterligare två månader, dvs för januari–februari 2021.

Ersättningen bygger på de sjuklönekostnader som arbetsgivaren rapporterar i arbetsgivardeklarationen till Skatteverket, dvs utifrån sjuklöner som betalats ut under april, maj, juni och juli 2020 och alltså redovisats i arbetsgivardeklarationen 12 maj, 12 juni, 13 juli och 17 augusti. Ersättningen beslutas av Försäkringskassan och betalas ut i form av kreditering på skattekontot.

För redovisningsperioderna augusti och september 2020 (deklarationsdatumen 12 september och 12 oktober) lämnas ersättning för sjuklönekostnader till den del sjuklönekostnaderna överstiger följande belopp:

Sjuklönekostnad*Total lönekostnad per månad (aug-sep)
0,35%högst 250 000 kr
0,63%250 001 kr – 500 000 kr
0,77%500 001 kr – 1 000 000 kr
0,86%1 000 001 kr – 1 667 000 kr
1,07%över 1 667 000 kr
* % av den totala lönekostnaden per månad.

För redovisningsperioderna januari–mars 2020 och oktober–december 2020 lämnas ersättning för sjuklönekostnader till den del sjuklönekostnaderna överstiger följande belopp under sexmånadersperioden, dock med sammanlagt högst 250 000 kr:

Sjuklönekostnad*Total lönekostnad under sexmånadersperioden
(jan-mars och okt-dec)
0,5%högst 1 500 000 kr
0,9%1 500 001 kr – 3 000 000 kr
1,2%3 000 001 kr – 6 000 000 kr
1,3%6 000 001 kr – 10 000 000 kr
1,5%över 10 000 000 kr
* % av den totala lönekostnaden under sexmånadersperioden.
Smittbärarpenning

Om du kan arbeta men inte får på grund av att du riskerar att smitta andra med en samhällsfarlig sjukdom, dit exempelvis Covid-19 räknas, kan du få så kallad smittbärarpenning från Försäkringskassan. För att ha rätt till smittbärarpenning krävs att en läkare har beslutat att du inte får arbeta eftersom du är – eller kan vara – smittad och därmed utgör en smittorisk. Även läkarbesök och provtagning för att utreda smitta ger rätt till smittbärarpenning. Reglerna om smittbärarpenning gäller även enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag.

Enskild firma och ­handelsbolag

Om du bedriver enskild näringsverksamhet är du inte anställd på samma sätt som i ett aktiebolag. Om du blir sjuk ska du anmäla dig till Försäkringskassan första sjukdagen. Från vilken dag du sedan får ersättning beror på hur många karensdagar du har anmält till Försäkringskassan. Karensdagar är de dagar i början av sjukskrivningen som du inte får betalt för. Du kan som egenföretagare själv välja om du vill ha 1, 7, 14, 30, 60 eller 90 karensdagar. Om du inte gjort något val har du automatiskt 7 karensdagar. Ju färre karensdagar desto högre egenavgifter. De nya reglerna om karensavdrag gäller inte för enskilda näringsidkare som har inkomst av annat förvärvsarbete (t ex inkomst av näringsverksamhet). 

Tillfälliga regler för karens och sjukpenning 

Regeringen har beslutat att stödet till enskilda näringsidkare och fysiska personer som är delägare i handelsbolag förlängs till 28 februari 2021. Stödet innebär enligt tidigare beslut att egenföretagaren från och med 11 mars 2020 har rätt till en schablonersättning (sjukpenning) för dag 1–14 under sjukperioden. Från och med 1 januari är stödet höjt från 804 till 810 kr per dag oavsett val av antalet karensdagar.

Enskild firma är en utförlig handbok för alla som har eller tänker starta enskild firma. I boken finns allt du kan tänkas undra över när det gäller skatt, ekonomi och juridik.

Inget krav på läkarintyg

Till och med 30 april 2021 finns det inte något krav på läkarintyg de första 14 dagarna i en sjukperiod.

Försäkringskassan meddelade tidigare att från och med 15 december kommer inga läkarintyg krävas förrän dag 22 i sjukperioden. Detta gäller till och med 31 januari 2021.

Inte heller vid vård av sjukt barn kommer läkarintyg att krävas förrän dag 22. Detta ska gälla till och med 30 april 2021.

Även ålderspensionärer

Trots att du som ålderspensionär inte betalar någon sjukförsäkringsavgift får du stå sjukpenningplacerad under förutsättning att du har netto­inkomst av aktiv näringsverksamhet. Med ålderspensionär räknas i det här sammanhanget en person som fyllt 65 år vid årets ­början eller som har tagit ut full ålderspension under hela inkomståret.
Om du fyllt 65 år och därefter fått sjukpenning i 180 dagar kan ­Försäkringskassan besluta att du inte längre ska ha rätt till sjukpenning. För dig som fyllt 70 år börjar en nedräkning av sjukpenningdagarna. Då ersättning betalats ut för 180 dagar, från och med den månad du fyllde 70 år, upphör rätten till sjukpenning.
En 61–65-åring som tar ut full ålderspension har inte någon begränsning i sjukdagarna, trots att han eller hon inte betalar någon sjukförsäkringsavgift.

Uppbyggnadstiden

För enskilda näringsidkare och delägare i handelsbolag gäller särskilda regler för den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI). Under tiden företaget befinner sig i uppbyggnadsskede kan företagaren få en SGI som minst motsvarar lönen för ett liknande arbete som anställd. Från och med den 1 augusti 2018 gäller detta även för aktiebolag. Tiden för hur länge bolaget räknas vara under uppbyggnad är 36 månader.

Speciella villkor för aktiebolag

Villkoren för att en aktieägare ska bli beviljad uppbyggnadsskede är att denne är anställd av bolaget, bedriver näringsverksamhet i aktiebolag och är företagare i den mening som avses i lagen om arbetslöshetsförsäkring.

Villkoret på inkomst av anställning innebär inte att det ställs några krav på att aktieägaren måste få någon faktiskt lön från bolaget, utan det avgörande är att personen ifråga bedriver näringsverksamhet i aktiebolagsform och anses som anställd av bolaget.

Att aktieägaren ska räknas som en sådan företagare som avses i lagen om arbetslöshetsförsäkring innebär bland annat att verksamheten ska bedrivas varaktigt, självständigt och i vinstsyfte samt att aktieägaren måste utföra arbete i verksamheten och ha ett väsentligt inflytande över verksamheten.

Det är inte bara enmansföretagare som omfattas av regeln om uppbyggnadsskede. Det kan även gälla den som driver aktiebolaget tillsammans med någon annan.

Tidpunkten

Aktieägare kan omfattas av uppbyggnadsskede i 36 månader från start. Tidpunkten räknas från den månad då anmälan om registrering för skatter och avgifter har gjorts (eller borde ha gjorts) till Skatteverket.

Bestämmelserna gäller både vid nybildning och köp av ett befintligt bolag. Vid köp av ett befintligt aktiebolag beräknas uppbyggnadsskedet från den månad då anmälan för registrering har gjorts eller borde ha gjorts av tidigare ägare. 

Faktagranskat innehåll du kan lita på

Den här artikeln är skriven och faktagranskad av medarbetare på Björn Lundén med lång erfarenhet av det aktuella ämnet.

Björn Lundén är ett kunskaps- och programvaruföretag som startades redan 1987 och som sedan dess förenklat företagarnas vardag genom smarta och lättanvända lösningar inom främst redovisning, lön och skatt.

Varsågod att ta del av vår samlade företagskunskap!