Återinsjuknande
Varje gång en anställd insjuknar börjar en ny sjuklöneperiod att löpa. Det gäller dock inte om den anställde återinsjuknar inom fem kalenderdagar. De två sjuktillfällena behöver inte alls vara av samma anledning. Det här innebär att frånvarodagarna vid båda sjukdomstillfällena läggs ihop vid beräkningen av sjuklöneperioden. De dagar som den anställde har arbetat mellan sjukfrånvarotillfällena ska inte räknas med vid beräkningen av sjuklöneperioden.
Om ett fullt karensavdrag inte kunde göras från sjuklönen i den tidigare perioden ska karensavdrag göras från sjuklön i den nya perioden till dess ett helt karensavdrag har gjorts.
Om den första sjuklöneperioden omfattar maximalt antal dagar (14 kalenderdagar) börjar inte någon ny sjuklöneperiod att löpa vid ett återinsjuknande inom fem dagar utan då tar Försäkringskassan över ersättningsansvaret från första dagen efter sjuklöneperioden.
När en anställd som sedan tidigare är deltidssjukskriven övergår till hel sjukfrånvaro, blir det inte fråga om någon ny sjuklöneperiod. Det innebär att arbetsgivaren inte ska göra något karensavdrag i dessa fall.
När det gäller kravet på läkarintyg räknas dock återinsjuknandet som en ny sjukperiod. Det innebär att den anställde inte behöver uppvisa ett läkarintyg förrän den åttonde dagen (sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan) i återinsjuknandeperioden.
Exempel
Lina har varit sjuk i 6 kalenderdagar. Två dagar efter att hon börjat jobba igen, återinsjuknar hon. Den här gången är hon sjuk i 5 kalenderdagar. Hon behöver inte lämna något läkarintyg till sin arbetsgivare eftersom
återinsjuknandeperioden räknas som en ny sjukperiod i detta sammanhang.
Syftet med karensavdrag
Fram till 2019 gällde ett system med karensdag. Detta ersattes 1 januari 2019 av karensavdragsreglerna. Syftet med införandet av karensavdrag var i första hand att uppnå en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Med ett karensavdrag blir avdraget detsamma för den försäkrade oavsett när sjukfrånvaron inträffar.