Vi har haft ett strömavbrott som för närvarande påverkar nedladdning av digitala produkter, programversioner, mm. Vi ber om ursäkt för detta och jobbar på att lösa problemet så fort vi kan!
Personal / Karensavdrag – så räknar du

LEI-koder för värdepappershandel

Reglerna om karensavdrag innebär att arbetsgivaren från den framräknade sjuklönen för sjukperioden ska göra ett avdrag med 20% av sjuklönen för en genomsnittlig veckoinkomst. 

Publicerad:
Karensavdrag

Under de första 14 dagarna av en sjukperiod har en anställd rätt att få sjuklön av sin arbetsgivare. Sjuklönen utgör 80% av den lön samt anställningsförmåner som den anställde skulle ha fått om han eller hon inte blivit sjuk. Den första dagen i sjukperioden var enligt tidigare regler karensdag och någon sjuklön betalades då inte ut. Reglerna om karensavdrag innebär att arbetsgivaren från den framräknade sjuklönen för sjukperioden ska göra ett avdrag med 20% av den sjuklön som skulle belöpa på en genomsnittlig veckoinkomst.

Karensavdraget ska göras från sjuklönen. Karensavdraget kan aldrig bli större än den sjuklön som skulle betalas ut för sjuklöneperioden.

Observera att det kan finnas speciella bestämmelser för sjuklöne- och karensavdragsberäkningar i kollektivavtal. Om företaget har kollektivavtal måste man istället följa bestämmelserna i sitt avtal.

Max tio karensavdrag per tolvmånadersperiod

Karensavdrag ska inte göras vid fler än tio tillfällen under en tolvmånadersperiod. Som ett (1) tillfälle räknas även karensavdrag som gjorts i två olika sjuklöneperioder vid återinsjuknande inom fem dagar (då fullt karensavdrag inte kunnat göras i den första perioden, se längre ner).

Prisvärt och komplett löneprogram som hanterar karensavdrag 

Exempel på hur du räknar ut karensavdraget:

Malva tjänar 100 kr/ timme och har en avtalad tjänstgöringsgrad på 100% fördelat på 40 timmar per vecka och 8 timmar per dag.

Hon insjuknar på tisdagen kl 11.00, efter att ha arbetat 3 timmar.

Sjuklön per timme: 100 kr x 80% = 80 kr

Sjuklön på en genomsnittlig vecka = 80% x (40 h x 100 kr) = 3 200 kr

Karensavdrag = 20% x 3 200 = 640 kr

Exempel på hur du räknar ut lön:

Malva ska ha betalt för de 3 timmar hon arbetade under tisdagen (3 h x 100 kr = 300 kr). Dessutom ska hon ha sjuklön för 5 timmar på tisdagen (5 h x 80 kr = 400 kr). Från hennes sjuklön ska vi dock göra ett karensavdrag, men eftersom karensavdraget är högre än sjuklönen så kan vi inte dra av hela karensavdraget under första dagen.

Dag 1: Malva får betalt för de timmar hon arbetat med 300 kr. 
Karensavdraget blir 400 kr under första dagen (vilket motsvarar det belopp hon fick i sjuklön, se ovan). Kvar i karensavdrag efter dag 1 är 640 kr – 400 kr = 240 kr.

Malva är fortsatt sjuk även under onsdagen då hon skulle ha arbetat 8 timmar.

Sjuklönen för dag 2 är 8 h x 80 kr = 640 kr.

Dag 2: Eftersom sjuklönen är 640 kr för denna dag och vi har 240 kr kvar av karensavdraget ska vi minska Malvas sjuklön med 240 kr. Ett helt karensavdrag i sjukperioden har då gjorts och Malva får sjuklön med 400 kr för dag 2 i sjukperioden (640 kr – 240 kr).

Om Malva är fortsatt sjuk följande dagar får hon sjuklön som vanligt till och med dag 14.

Återinsjuknande

Varje gång en anställd insjuknar börjar en ny sjuklöneperiod att löpa. Det gäller dock inte om den anställde återinsjuknar inom fem kalenderdagar. De två sjuktillfällena behöver inte alls vara av samma anledning. Det här innebär att frånvarodagarna vid båda sjukdomstillfällena läggs ihop vid beräkningen av sjuklöneperioden. De dagar som den anställde har arbetat mellan sjukfrånvarotillfällena ska inte räknas med vid beräkningen av sjuklöneperioden.

Återinsjuknande

Om ett fullt karensavdrag inte kunde göras från sjuklönen i den tidigare perioden ska karensavdrag göras från sjuklön i den nya perioden till dess ett helt karensavdrag har gjorts.

Om den första sjuklöneperioden omfattar maximalt antal dagar (14 kalenderdagar) börjar inte någon ny sjuklöneperiod att löpa vid ett återinsjuknande inom fem dagar utan då tar Försäkringskassan över ersättningsansvaret från första dagen efter sjuklöneperioden.

När en anställd som sedan tidigare är deltidssjukskriven övergår till hel sjukfrånvaro, blir det inte fråga om någon ny sjuklöneperiod. Det innebär att arbetsgivaren inte ska göra något karensavdrag i dessa fall.

När det gäller kravet på läkarintyg räknas dock återinsjuknandet som en ny sjukperiod. Det innebär att den anställde inte behöver uppvisa ett läkarintyg förrän den åttonde dagen (sjunde kalenderdagen efter sjukanmälan) i återinsjuknandeperioden.

Exempel

Lina har varit sjuk i 6 kalenderdagar. Två dagar efter att hon börjat jobba igen, återinsjuknar hon. Den här gången är hon sjuk i 5 kalenderdagar. Hon behöver inte lämna något läkarintyg till sin arbetsgivare eftersom
återinsjuknandeperioden räknas som en ny sjukperiod i detta sammanhang.

Syftet med karensavdrag

Fram till 2019 gällde ett system med karensdag. Detta ersattes 1 januari 2019 av karensavdragsreglerna. Syftet med införandet av karensavdrag var i första hand att uppnå en mer rättvis självrisk i samband med sjukfrånvaro. Med ett karensavdrag blir avdraget detsamma för den försäkrade oavsett när sjukfrånvaron inträffar.

Utforska fler intressanta områden!