Ränta på skattekonto

Räntorna i skattekontosystemet är knutna till basräntan. Det innebär att räntan kan ändras under året. På skattekontot beräknas räntan dag för dag från och med den dagen då underskott eller överskott har uppstått. 

Kostnadsränta

Om det blir ett underskott på skattekontot beräknas en kostnadsränta. Skatteverket beräknar ränta utifrån två olika beräkningar – låg ränta (basräntan = 1,25%) och hög ränta (basräntan plus 15 procentenheter= 16,25 %).

Låg ränta tillämpas t ex vid anstånd med betalning, underskott av slutlig skatt fram till förfallodagen, omprövningsbeslut fram till förfallodagen och skulder som överlämnats till Kronofogden för indrivning.

Hög ränta beräknas när en betalning inte är gjord på förfallodagen, när betalningskrav har skickats ut och när underskott beror på skönsbeskattning.

Kostnadsränta beräknas till och med den dag då underskottet är täckt.

Intäktsränta

Intäktsräntan är 45% av basräntan. Från och med 1 januari 2017 har dock ett golv för intäktsräntan införts som innebär att om basräntan är högst 1,25% är intäktsräntan på skattekontot 0%.

Undvika kostnadsränta på kvarskatt

På kvarskatt upp till 30 000 kr behöver ingen kostnadsränta betalas om en fyllnadsbetalning görs senast den 3 maj beskattningsåret. Om kvarskatten för inkomståret däremot beräknas överstiga 30 000 kr bör en inbetalning på skattekontot göras för den del av beloppet som överstiger 30 000 kr senast 12 februari beskattningsåret. De resterande 30 000 kr ska sedan betalas in senast den 3 maj beskattningsåret.