Obestånd
När ett aktiebolag kommer på obestånd kan en företrädare för bolaget (gäldenären) eller någon fordringsägare (borgenär) ansöka om att aktiebolaget försätts i konkurs. För att tingsrätten ska besluta om konkurs ska gäldenären vara på obestånd, dvs inte kunna betala sina skulder i den takt de förfaller till betalning. En borgenär som ansöker ska kunna bevisa dels obeståndet, dels att borgenären har en fordran på gäldenären.
Om en företrädare för aktiebolaget själv ansöker om konkurs utgår tingsrätten från att förutsättningarna är uppfyllda.
I vår bok Obestånd kan du läsa mer om konkurs, företagsrekonstruktion och F-skuldsanering
Obefogad konkursansökan
Det förekommer att en borgenär ansöker om att gäldenären försätts i konkurs fastän gäldenären inte är på obestånd. Det kan ju finnas andra orsaker till att gäldenären inte har betalat en skuld. En obefogad konkursansökan kan leda till skadestånd för den som ansökt. Skadeståndet är för gäldenärens arbete med att försvara sig samt för det försämrade ryktet på grund av att kreditupplysningar om företaget innehåller uppgift om att den omfrågade är ansökt i konkurs (konkursen behöver alltså inte vara beslutad).
Konkursförvaltare
Tingsrätten beslutar om konkurs och utser en konkursförvaltare. Samtidigt bestämmer tingsrätten tid för edgångssammanträde (som normalt brukar vara 6–8 veckor efter konkursbeslutet).
Konkursförvaltaren tar hand om gäldenärens tillgångar och gör en förteckning över tillgångar och skulder (konkursbouppteckning). Vid edgångssammanträdet gås konkursbouppteckningen igenom och en företrädare för bolaget (konkursgäldenären) avlägger ed på att uppgifterna om tillgångar och skulder är riktiga.
Tillgångarna säljs av konkursförvaltaren och pengarna ska delas ut till borgenärerna i förhållande till fordringsbeloppen och förmånsrättsordningen. Konkursförvaltaren kan välja att driva verksamheten vidare en tid om detta kan förväntas ge mer pengar till borgenärerna.
Konkursförvaltaren ska också upprätta en så kallad förvaltarberättelse. I den redogör konkursförvaltaren bland annat för bokföringens kvalitet, anledningen och tidpunkten för obestånd, om grund för återvinning föreligger, om olaglig värdeöverföring skett, tidpunkt för upprättande av kontrollbalansräkning samt om grund för skadestånd föreligger.
Skatt och bokföring i konkursen
Konkursboet är bokföringsskyldigt enligt konkurslagen. Bokföringsnämnden har gett ut ett allmänt råd (BFNAR 2019:3) om bokföring i konkurs, som handlar om konkursförvaltarens bokföring av vad han eller hon fått in vid försäljningar samt utgifter för detta och utbetalningar till borgenärerna. Det allmänna rådet ska tillämpas även då konkursgäldenärens rörelse drivs vidare.
Konkursgäldenären ska fortfarande upprätta årsredovisning under konkursen. Men Bolagsverket får inte besluta om förseningsavgift om ett beslut om att bolaget har försatts i konkurs har registrerats.
Ett konkursbo hanteras inte som ett skattesubjekt och är därför inte skyldigt att lämna någon inkomstdeklaration. För konkursgäldenären finns en skyldighet att betala skatt fram till konkursutbrottet, dvs då gäller vanliga regler. För vissa inkomster kan det finnas en skyldighet att betala skatt även efter konkursutbrottet. Konkursgäldenären är deklarationsskyldig för tiden fram till dess bolaget är avregistrerat. Den som företräder bolaget (styrelsen) är alltså fortfarande ansvarig för att inkomstdeklarationen för bolaget upprättas. Konkursförvaltaren är skyldig att lämna de upplysningar som behövs för detta.
Redovisningskonsultens och revisorns arbete
Redovisningskonsulten är skyldig att lämna ut bolagets räkenskapsinformation till konkursförvaltaren. Det kan vara verifikationspärmar samt rapporter som redovisningskonsulten har fått betalt för att göra. För obetalt arbete som har utförts under de sex månaderna innan konkursansökan har redovisningskonsulten förmånsrätt i konkursen, och han eller hon får normalt betalt för detta. Samma sak gäller för revisorn. Därför bör redovisningskonsulten eller revisorn inte låta klienten släpa längre tid med betalningarna än högst ett halvår.
Dock gäller förmånsrätten bara för arbete som ingår i den lagstadgade bokförings- eller revisionsskyldigheten. Förmånsrätten gäller inte annat arbete, exempelvis att göra budget eller rådgivning.
Återvinning
En del transaktioner som gäldenären har gjort innan konkursen kan återvinnas till konkursboet. Det innebär att den som har fått pengarna eller någon annan tillgång ska betala tillbaka värdet till konkursboet så att det kan ingå i det som borgenärerna ska dela på.
Det förekommer att ägaren av aktiebolaget inför den annalkande konkursen har gynnat någon närstående. Det kan vara att bolaget har betalat ut orimligt hög lön eller arvode till någon. Eller att någon tillgång har sålts till ett pris som understiger marknadsvärdet. I dessa fall kan det alltså bli aktuellt med återvinning.
Ansvarsgenombrott
Konkursförvaltaren ska undersöka om någon företrädare för gäldenären har gjort sig skyldig till något som en företrädare kan bli personligen ansvarig för. Det gäller
- ansvarsgenombrott på grund av kapitalbrist. När aktiebolagets egna kapital antas ligga under hälften av det registrerade aktiekapitalet ska styrelsen genast göra en särskild balansräkning (kontrollbalansräkning) mm. Om dessa bestämmelser inte följs kan styrelsen och andra företrädare för aktiebolaget bli personligen ansvariga för bolagets skulder som uppkommit efter att tidsfristen har gått ut.
- ansvarsgenombrott på grund av att företrädarna för aktiebolaget inte har sett till att bolaget betalat skatter och avgifter för anställda.
Efter avslutat arbete
Konkursförvaltaren ska upprätta en slutredovisning när hans eller hennes uppdrag har avslutats. Slutredovisningen ska ges in till tillsynsmyndigheten (Kronofogden) med en kopia till tingsrätten. Slutredovisningen ska lämnas så snart som möjligt.
Om det finns tillräckligt med pengar för att borgenärerna (åtminstone någon av dem) ska få utdelning, ska konkursförvaltaren upprätta ett utdelningsförslag. Detta lämnas till tingsrätten som med utgångspunkt i detta bestämmer hur den avslutade konkursens pengar ska fördelas. Om konkursen avslutas med utdelning ska konkursförvaltaren ge in slutredovisningen samtidigt med utdelningsförslaget.
En konkurs avslutas antingen när tingsrätten fastställer utdelningsförslaget eller, om inget finns att dela ut, när tingsrättens beslutar om avskrivning av konkursen.
När konkursen av ett aktiebolag har avslutats upphör aktiebolaget att existera. Då kan det inte längre krävas på betalning. Företrädare som blivit personligen ansvariga kan dock fortfarande krävas på betalning av bolagets skulder. En privatperson som går i konkurs kan alltid krävas på betalning även efter en avslutad konkurs.
I vår bok Obestånd kan du läsa mer om konkurs, företagsrekonstruktion och F-skuldsanering