Efterarv – så här fungerar reglerna

Newsroom - Efterarv – så här fungerar reglerna - ctl00_cph1_approvedImg

Efterarv är när någon får vänta på sitt arv tills den sist avlidne maken avlider. Här kan det uppstå konflikter mellan arvingarna och efter­arvingarna. Här reder vi ut begreppen och förklarar hur det fungerar.

Fri förfoganderätt ger efterarv

Då en person övertar tillgångar med fri förfoganderätt gäller reglerna om efterarv. Fri förfoganderätt uppstår normalt genom reglerna i lag om efterlevande makes arvsrätt, eller en föreskrift i ett testamente att testamentstagaren får tillgångarna med fri förfoganderätt.

Makes arvsrätt

Då en efterlevande make avlider är rätten att ärva tillgångar som den efterlevande maken fått med fri förfoganderätt kopplad till bestämmelserna om vem som hade rätt till arv efter den först avlidne maken. Detta kallas efterarv eller sekundosuccession.

Testamentarisk efterarvsrätt

Arvingarna efter den som testamenterat bort tillgångar med fri för­foganderätt har också rätt till efterarv. Detta innebär t ex att en gift persons arvingar har rätt till efterarv när den efterlevande maken övertar tillgångar med fri förfoganderätt genom ett inbördes testamente mellan makarna.
Ärvdabalken 12 kap 1 §

Efterarvsberättigade efter make

Den vanligaste efterarvssituationen är att en efterlevande make övertagit sin makes tillgångar med fri förfoganderätt.

Alla arvingar efter den först avlidne maken har inte rätt till efterarv. Det är enbart arvingarna i arvsklass I och II som har rätt till efterarv. Det är alltså den först avlidne makens bröstarvingar, fader och moder, syskon eller syskonbarn. Släktingar som tillhör arvsklass III, dvs far- och morföräldrar och deras barn (morbröder och fastrar m fl), har inte rätt till efterarv.

Vilka som är efterarvsberättigade bestäms när den efterlevande maken avlider. För att ha rätt till efterarv krävs att efterarvingen är i livet när den efterlevande maken avlider. Annars får övriga efterarvingar dela på arvet. Kretsen av efterarvingar kan alltså förändras från den först avlidnes till den sist avlidnes död.

Johan och Anna var gifta. När Johan avled var hans efterarvingar de två gemensamma barnen, Kalle och Fia. Vid Johannas bortgång har Kalle avlidit men efterlämnat två barn. Dessa två barn blir efterarvingar till Johan och får dela på det arv som Kalle skulle ha fått om han varit i livet. Resterande delen av efterarvet tillfaller Fia.

Då man vet vilka av den först avlidne makens arvingar som levde vid den efterlevande makans död ska man bestämma vem av dem som har bäst rätt till arvet. Turordningen mellan arvingarna bestäms på samma sätt som vid vanliga arv. Om det finns arvingar i arvsklass I får dessa dela på efterarvet. Arvingarna i andra arvsklassen har då ingen rätt till arv. Om däremot samtliga arvingar i arvsklass I gått bort vid den efterlevandes död får arvingarna i arvsklass II del av arvet.

När Stefan avled efterlämnade han sin efterlevande make Anette och deras tre gemensamma barn. Vid Anettes bortgång har ett av syskonen avlidit och inte efterlämnat några barn. En efterarvinge har alltså fallit bort. Då får de övriga syskonen dela på efterarvet, dvs den kvotdel som fastställdes vid den först avlidne makens död.

När Marie avlider efterlämnar hon maken Erik och det gemensamma barnet Leo. Efterlevande maken Erik och barnet Leo omkommer dock i samma bilolycka. Det finns alltså inga efterarvingar till Marie i arvsklass I. Maries föräldrar är också döda men däremot har Marie en bror som i detta fall blir efterarvinge.

Observera att om exempelvis ett syskon till den först avlidne maken var i livet när den efterlevande maken dog, ärver detta syskon även om han hunnit avlida när arvet ska fördelas. Tillgångarna tillfaller då syskonets dödsbo och fördelas därefter mellan syskonets arvingar.
Ärvdabalken 3 kap 2 §

Samtliga efterarvingar avlidna

Om samtliga möjliga efterarvingar i arvsklass I och II avlidit när den efterlevande maken avlider är hela boet den efterlevande makens kvarlåtenskap, som dennes arvingar får dela på.

När Jenny gick bort var hon gift med Linus. Paret hade inga gemensamma barn. Jennys efterarvinge var då hennes syster Jessika. När Linus sedan också gick bort hade dock Jennys syster avlidit. Jenny efterlämnande inga barn och därför fanns det ingen annan efterarvinge i arvsklass II efter Jenny. Hela boet efter Linus är därför hans kvarlåtenskap och hela den kvarlåtenskapen går därför till hans arvingar, som i detta fall består av hans särkullbarn Fredrik.

Storleken på efterarvet

För att avgöra storleken på efterarvet måste man titta på hur stor del av boet som den efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt och hur mycket denne fick genom bodelning.

Efterarvingarna har rätt till samma andel som den efterlevande maken ärvde med fri förfoganderätt. Eftersom man tittar på andelar av boet så innebär detta att efterarvet kan komma att minska eller öka beroende på hur tillgångsmassan ser ut när den efterlevande maken avlider.

Hade makarna enbart gifto­rättsgods fick den efterlevande maken hälften av boet med fri förfoganderätt. När den efterlevande maken avlider har alltså efterarvingarna till den först avlidne maken rätt till hälften av boet. 

Om en eller båda makarna hade enskild egendom varierar storleken på andelarna som den efterlevande fick vid bodelningen respektive ärver. Detsamma gäller om efterlevande maken bestämt att ingen bodelning ska göras.

Johanna och Erik hade, när skulderna var betalda, giftorättsgods värt 400 000 kr. Dessutom hade Johanna enskild egendom för 100 000 kr. Hon fick 200 000 kr genom bodelningen. Av totalt 500 000 kr var 300 000 kr hennes eftersom det var hennes enskilda egendom och hennes bodelningsandel. Det innebär att hon ärvde 2/5 (200 000/500 000) efter Erik.
När Johanna dog fanns det 1 milj kr. 2/5 av dem (400 000 kr) får Eriks ­systrar (Eriks efterarvingar) dela på. Resten, 600 000 kr, går till Johannas dotter.

När den först avlidne maken har testamenterat bort en del av sin kvarlåtenskap vid sin bortgång förskjuts andelarna eftersom den efterlevande makens arv minskar på grund av testamentstagarens rätt.

Storleken på efterarvet kan också påverkas av att efterarvingen redan fått ut en del av sitt arv vid den först avlidne makens död.

När Andreas avlider efterlämnar han makan Tanja. Makarna har inga barn utan den enda efterarvingen till Andreas är hans brorson Kurt. Makarnas sammanlagda giftorättsgods är 800 000 kr. Den efterlevande maken erhåller 400 000 kr genom bodelning och kvarlåtenskapens värde uppgår till 400 000 kr.

Kurt har enligt ett testamente rätt att redan vid Andreas bortgång få ut hälften av sitt efterarv, dvs 50% x 400 000  kr = 200 000 kr. ­Resterande delen av arvet får han när Tanja avlider. Tanja ärver alltså 200 000/600 000 kr med fri förfoganderätt. I detta fall kommer efterarvet att vara 1/3.

Ärvdabalken 3 kap 2 § 2 och 3 st

Inget efterarv? 

Den först avlidne makens släktingar har bara rätt till efterarv om den efterlevande maken ärvde något efter sin make. Det blir alltså inte något efterarv vid den efterlevande makens död om den make som dog först ägde så lite att det inte täckte hans skulder.

Det blir inte heller något efterarv om den efterlevande maken avstod från sitt arv efter maken, eller om hon löste ut hans arvingar. Då en arvinge efter den först avlidne maken redan har fått ut en del av sitt arv efter honom ska efterarvet minskas i motsvarande grad.

Särkullbarn som efterarvingar

Särkullbarnen till den först avlidne maken behöver inte vänta tills den efterlevande maken avlider. De har rätt att omedelbart vid sin för­älders död få ut sin arvslott. Och om särkullbarnen redan fått ut sitt arv vid förälderns död, blir de inte efterarvingar vid den efter­levande makens död. 

I följande fall blir särkullbarnen efterarvingar vid den efterlevande makens död:

  • Ett särkullbarn kan göra ett särskilt avstående till förmån för den efterlevande maken, och blir då istället efterarvinge.
  • Den särskilda skyddsregeln för den efterlevande maken (prisbasbeloppsregeln) kan leda till att särkullbarnet blir efterarvinge.
  • När särkullbarnet visserligen får ut sitt arv när hans förälder avlider, men att han sedan får rätt till mer. Det kan han få genom att något av de gemensamma barnen, alltså något av hans halvsyskon, avlider utan egna barn. Då ökar särkullbarnets lott efter föräldern.


Nils var gift med Stina och hade tillsammans med henne barnen Jonas och Håkan. Dessutom hade han ett särkullbarn, Lovisa. När Nils dog var Stina och Lovisa dödsbodelägare. Jonas och Håkan är efterarvingar. Lovisa fick ut sitt arv efter Nils, en tredjedel av hans kvarlåtenskap. Stina ärver Jonas och Håkans tredjedelar med fri förfoganderätt. 

Om behållningen i boet var 600 000 kr får Stina 300 000 kr genom bodelningen. Nils kvarlåtenskap är 300 000 kr och Lovisas arvslott är 100 000 kr. Stina ärver 200 000 kr med fri förfoganderätt. 2/5 (200 000/500 000) av det hon sammanlagt har efter Nils död ska gå till hans efterarvingar.

Något år senare avlider Håkan. Hans arvingar är Stina, Jonas och Lovisa eftersom Håkan inte har några egna barn.

När sedan Stina avlider kommer fortfarande 2/5 av hennes kvarlåtenskap från Nils och ska delas mellan hans arvingar. Lovisa och Jonas får då dela på Håkans andel.

Om behållningen när Stina avlider är 100 000 kr anses 40 000 kr komma från Nils.
20 000 kr är egentligen Håkans andel. Den delas mellan Lovisa och Jonas. Jonas får alltså 30 000 kr, medan Lovisa får 10 000 kr utöver vad hon tidigare fått.

Ärvdabalken 3 kap 1, 9 §§

Efterlevande make har gift om sig

Gifter den efterlevande maken om sig måste den andel som efter­arvet består i avskiljas innan bodelningen görs mellan makarna i det nya äktenskapet.

När Per avled efterlämnar han makan Jenny och det gemensamma barnet Arvid. Makarnas totala giftorättsgods var 800 000 kr. Jenny fick 400 000 kr i bodelning och ärvde 400 000 kr med fri förfoganderätt. Arvids efterarv bestod alltså i andelen 1/2 (400 000/800 000).

Jenny träffade några år senare Niklas och de bestämde sig för att gifta sig. När Jenny sedan avlider tio år senare har hon egendom (allt är giftorättsgods) värd 700 000 kr. Niklas giftorättsgods var 500 000 kr.

Arvid har då rätt till sitt efterarv efter sin pappa, dvs 1/2 x 600 000 kr = 300 000 kr. Resterande delen av Jennys tillgångar (300 000 kr) kommer att ingå i bodelningen mellan henne och Niklas. Deras totala giftorättsgods var då 300 000 kr + 700 000 kr = 1 miljon. Jennys del i bodelningen blir 500 000 kr. Hela denna del får Arvid eftersom Jenny inte har några andra barn (och det inte heller finns något testamente som begränsar hans arvsrätt).

Samma regler gäller när den efterlevande maken blivit sambo.

Ärvdabalken 3 kap 6, 7 §§

Minskning av efterarvet

Har den efterlevande maken genom gåvor sett till att egendomen minskat väsentligt, kan den först avlidne makens efterarvingar kräva kompensation när den efterlevande maken avlider.

Finns inte tillräckligt kvar i boet så det räcker till kompensation ska den som fått gåvan lämna tillbaka den, under förutsättning att den som tog emot gåvan insåg eller borde ha inse, att den först avlidnes arving­ar skulle missgynnas. Man räknar bara med gåvor som lämnats under de senaste fem åren före den sist avlidna makans död.

Förkovran

Överstiger boets värde vid den efterlevande makens död värdet vid den först avlidnes död, ska denna så kallade förkovran gå till den efter­levandes arvingar. Detta gäller under förutsättning att förkovran beror på egendom som den efterlevande fått i arv, gåva eller testamente, eller kommer från förvärvsarbete, som den efterlevande maken bedrivit efter den först avlidne makens död. Hit räknas alltså inte pension eller avkastning på kapital.

Ärvdabalken 3 kap 3 och 4 §§

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.

För information om hur vi behandlar dina personuppgifter »

Lyssna och lär med vår podcast!

– få tips på hur du framgångsrikt driver företag!