Lottläggning vid skilsmässa

Newsroom - Lottläggning vid skilsmässa - ctl00_cph1_approvedImg

Vid bouppteckningen och andelsberäkningen bestäms vilket värde vardera maken ska få ut efter skilsmässan. Det är först vid lottläggningen som makarna bestämmer vem som ska ha vad. Speciella regler gäller för makarnas ­gemen­samma bostad. Artikeln avslutas med en beskrivning av det dokument där lottläggningen fastställs, det så kallade bodel­ningsavtalet.

Sina egna saker

Huvudregeln är att vardera maken har rätt att få de saker han själv äger på sin lott. En make kan dock inte få ut alla sina saker om de har ett sammanlagt värde som överstiger hans andel i boet. Det innebär att den fattigare maken alltid kan få ut alla sina saker, men hon har dessutom rätt att få tillgångar av den andra maken. Det kan vara pengar eller saker som den andra maken äger. Det kan också vara att den rikare maken tar över ett lån.

Vid skilsmässan mellan Martin och Cecilia står det klart att Martins till­gångar efter skuldtäckning är värda 40 000 kr och Cecilias är värda 70 000 kr. Allt är giftorättsgods.

Eftersom Martins nettogiftorättsgods sammanlagt är värt 30 000 kr mindre än Cecilias behöver han inte skjuta till några saker till delningen. Han har rätt att få ut samtliga sina saker. Han har dessutom rätt att få 15 000 kr av Cecilia.

Cecilia får därför behålla sina saker, men endast upp till ett värde av 55 000 kr. Hon måste ge saker värda 15 000 kr till Martin. Hon kan istället bestämma att han ska få beloppet i pengar. Om makarna är överens om det är det inget som hindrar att de istället tar saker som den andre maken äger.

Anvisningsrätt

Den make som måste avstå från saker har rätt att bestämma vilka saker den mottagande maken ska få. Den mottagande maken kan därmed inte kräva att på sin lott få någon viss sak som tillhör den andre maken.

Den av makarna som bäst behöver den gemensamma bostaden och bohaget har dock rätt att få dessa på sin lott.

Inte uppenbart olämplig

Den rikare maken får inte bestämma att den mottagande maken ska ha egendom som är uppenbart olämplig för denne. Detta innebär dock inte att den mottagande maken fritt får bestämma vilken egendom han ska ha. Det finns inte heller något krav på att egen­domen ska vara lämplig för honom. Det enda hindret är om egen­domen är uppenbart olämplig för honom.

Cecilia ska avstå saker värda 15 000 kr till Martin. Bland hennes tillgångar finns ett avancerat akvarium och en dator. Datorn och akvariet är värda 15 000 kr vardera. Martin är väldigt intresserad av datorer, men han har ­aldrig hyst några varmare känslor för akvarier.

Cecilia får bestämma vilka saker Martin ska. Även om Martin helst vill ha datorn, kan man inte säga att akvariet är uppenbart olämpligt för honom. Därför får Cecilia behålla datorn och ge Martin akvariet.

Reglerna innebär t ex att den make som har mest giftorättsgods inte kan ge kött till en make som är vegetarian. Däremot borde t ex inte en närsynt make kunna kräva att få något annat än den frimärkssamling som maken erbjuder. Även om han inte kan uppskatta frimärkena själv, är egendomen inte uppenbart olämplig om samlingen har ett marknadsvärde och kan säljas.

Alltid rätt att ge pengar

Den make som har mer giftorättsgods har alltid rätt att ge pengar istället för att lämna ifrån sig saker.

Makens rätt att lämna pengar istället för tillgångar gäller dock inte den gemensamma bostaden och bohaget. Den av makarna som behöver bostaden och bohaget bäst, behöver inte godta att få pengar ­istället.

Utlösen

Det vanliga är att den make som har mest nettogiftorättsgods delar med sig till den som har minst. Den med minst värdefulla tillgångar i bodelningen tar endast emot pengar eller saker av den andre. Då makarna kommer överens om att den fattigare maken ska få egendom som har ett högre värde än vad som är hennes andel i boet måste dock den fattigare maken lösa ut den andre. Det kan göras med pengar, eller med annan egendom. Makarna måste vara överens om detta.

Betalning, inte revers

Den make som har rätt till ersättning efter bodelningen måste acceptera att han får pengar istället för egendom i bodelningen. En make som ska dela med sig kan alltså av ren elakhet vägra att lämna ifrån sig saker som är viktiga för den andra maken och ge henne pengar istället. Maken är dock inte tvungen att godta en revers. Om makarna inte kan komma överens om när betalningen ska göras är maken i princip skyldig att hosta upp pengarna omedelbart.

Anstånd med betalningen

Om en make inte kan få fram pengarna för att lösa ut den andre maken, kan den make som vill ha anstånd vända sig till tingsrätten för att få ett beslut om anstånd med betalningen. Det innebär att domstolen kommer att slå fast en förfallodag för betalningen. Enligt förarbetena till äktenskapsbalken är sex månader ett slags riktmärke för hur lång respit en make kan få.

Maken kan dock inte kräva att få anstånd med betalningen. Dessutom måste han ställa betryggande säkerhet för att betalningen kommer att göras. Domstolen kommer bara att medge anstånd om maken kan erbjuda den andre maken en tillräcklig säkerhet för betalningen.

Det är inte möjligt att få anstånd om den betalningsskyldige maken har tillräckligt med pengar för attbetala eller utan problem kan låna beloppet på banken. Domstolen är inte ens skyldig att medge anstånd med betalningen bara för att maken t ex måste sälja aktier för att få fram pengarna.

Betryggande säkerhet

Vad som utgör tillräcklig säkerhet för betalningen får makarna komma överens om. Kan man inte enas ska domstolen bedöma om den säkerhet den betalningsskyldige maken erbjuder är tillräcklig. Det kan t ex vara att han kan få någon att gå i borgen för beloppet. Borgensmannen måste då ha tillräckligt god ekonomi för att kunna betala vad den andra maken har rätt till. Annars är borgensåtagandet inte en betrygg­ande säkerhet.

Prop 1986/87:1 sid 181–182

Samäganderätt

Om båda makarna är ägare till en sak gäller samäganderättslagen. Då har inte någon av makarna större rätt att få egendomen än den andre. Makarna måste därför komma överens om vem av dem som ska lösa ut den andre. Kan de inte bestämma vem som ska ha egendomen kan varje make kräva att egendomen ska säljas. Makarna får då dela på köpeskillingen. När det gäller makarnas gemensamma bostad finns speciella regler om behovsprövning.

Låsningar

Ibland kan det låsa sig fullständigt mellan makarna och vara omöjligt att genomföra bodelningen. Det kan t ex vara att en make är ensam ägare till en bostad som är giftorättsgods utan att den andre har dold samäganderätt. Har båda makarna i ett sådant fall jämlika behov av bostaden och har ingen av dem pengar att lösa ut den andre med blir det problem.

Makarnas gemensamma bostad

Särskilda regler gäller för lottläggningen av makarnas gemensamma bostad. Den av makarna som har bäst behov av bostaden har rätt att få den på sin lott, oavsett vem som äger den. Detta gäller även då det är den make som inte är ägare till bostaden som har det största behovet. Det krävs dock att ett övertagande är rimligt med hänsyn till ägarmaken. Den make som ska ta över bostaden ska också ta över ansvaret för eventuella lån som är kopplade till den.

Enskild egendom

Den av makarna som har störst behov av bostaden har rätt att få den på sin lott även om bostaden är den andra makens enskilda egendom enligt ett äktenskapsförord. Men inte om den är enskild egendom enligt föreskrift i ett gåvobrev eller testamente.

Behovsprövningen

Den make som har störst behov av bostaden har rätt att få bostaden vid bodelningen. Vid behovsprövningen tar man särskilt hänsyn till vem av makarna som ska ha vårdnaden om gemensamma barn eller vem av makarna som faktiskt ska ha hand om barnen. Andra omständigheter som kan beaktas vid behovsprövningen är ålder, hälsa, annan tillgång till bostad och resväg till arbetsplatsen.

För att den make som bäst behöver bostaden ska ha rätt till den krävs dock att det är rimligt med hänsyn till övriga omständigheterna. Behovet är alltså inte ensamt avgörande. Makarna ska även ta hänsyn till exempelvis affektionsvärdet av bostaden och om fastigheten gjorts till enskild egendom i ett äktenskapsförord.

Endast byggnader

Reglerna om lottläggning av den gemensamma bostaden gäller lägenheter och hus. Bostäder som inte finns i byggnader räknas inte som parets permanentbostad enligt äktenskapsbalken. Därför gäller reglerna inte t ex husvagnar, husbilar husbåtar, tält, baracker och andra liknande bostäder.
Vilket slags byggnad det rör sig om har däremot inte någon betydelse. Skulle makarna hyra en kontorslokal för att bo där, räknas den som deras gemensamma bostad.

Inte fritidsbostäder

Makar har normalt endast en enda gemensam permanentbostad. Det är den bostad där makarna är folkbokförda. En fritidsbostad räknas därför inte som gemensam bostad även om paret skulle bo där under längre sammanhängande perioder.

Avsikt och användning

Enligt äktenskapsbalken gäller reglerna byggnader eller lägenheter som är avsedda att användas som makarnas gemensamma hem och som huvudsakligen innehas för detta ändamål.

Det innebär att en villa eller en lägenhet som makarna har köpt som bostad omfattas av reglerna om gemensam bostad även om paret ännu inte har hunnit flytta in.

Flera ändamål

Om en villa eller lägenhet förutom att vara makarnas bostad också används för andra ändamål, måste man avgöra vad som är det huvudsakliga syftet. Det kan vara att en del av lägenheten eller ­villan används som kontor för den ena makens näringsverksamhet. En fastighet betraktas normalt som gemensam bostad så länge företagsdelen inte blir dominerande.

Daniel och Camilla bor i en villa som köpts för att vara deras gemensamma bostad. Camilla har startat företag och arbetar med översättning. Hon har sitt kontor i villans källare. Kontoret upptar 25% av villans totala yta. Eftersom villan huvudsakligen används som bostad är hela villan att anse som makarnas gemensamma bostad.

Frågan är dock vad som medför att företagsdelen är dominerande. Ska ytan alltid fälla avgörandet eller ska man väga in hur stora kostnader som har lagts ned på att inreda kontorsdelen för näringsverksamheten? Eller ska man helt bortse från detta och låta makarnas syfte vid köpet bli avgörande? En intressant fråga är hur man ska bedöma mangårdsbyggnaden på ett jordbruk med jord och skog som hör till fastigheten. Det finns tyvärr ingen vägledande rättspraxis på detta område.

Om Camilla i det tidigare exemplet har en tandläkarpraktik i källaren istället för att vara översättare, kan detta komplicera hur man ska se på villan.

En översättare har normalt ett vanligt kontor med en dator och böcker mm. Kontoret kan enkelt och utan större kostnad flyttas till en ny lokal. Kontoret kan dessutom lätt omvandlas till vara ett vanligt rum. Däremot krävs rätt ingripande åtgärder för att inreda en tandläkarpraktik med golvfast tand­läkarstol och alla apparater. Detta är normalt kostsamt och kräver mycket arbete och det blir lika mycket jobb att göra om lokalen till ett vanligt rum igen.

Sannolikt bör villan ändå anses huvudsakligen användas för att vara makarnas gemensamma bostad. Däremot borde anpassningen till att vara tand­läkarpraktik och kostnaden för henne att flytta verksamheten vara omständigheter som beaktas vid värderingen.

Oftast brukar det inte vara något problem att slå fast vad som är makarnas gemensamma bostad.

Äktenskapsbalken 7 kap 4 §, 11 kap 8 §
Prop 1986/87:1 sid 133
NJA 1991 s 234

Bodelningsavtal

Evig rätt till bodelning

Enligt äktenskapsbalken ska en bodelning göras när makar skiljer sig. Det finns ingen tidsgräns inom vilken makarna måste begära bodelning. En make har alltså en i princip evig rätt att få den ekonomiska gemenskapen upplöst genom bodelning. Även om det gått ett antal år sedan skilsmässan utan att paret har bodelat kan alltså vardera maken tvinga fram en bodelning. När krav på bodelning ställs så långt efter en skilsmässa handlar det ofta om svartsjuka mot den förre maken för att denne har kommit på fötter igen och träffat någon ny man eller kvinna.

När ska bodelningsavtalet upprättas?

När makarna har fördelat tillgångarna mellan sig genom lottlägg­ning (dvs kommit överens om vem som ska ha vilka tillgångar) ska de upprätta ett bodelningsavtal. Bodelningsavtalet är ett bevis mellan makarna på att bodelningen är genomförd och att den andre maken därför inte längre har rätt att kräva bodelning.

I vissa fall kommer makarna överens om hur tillgångarna ska fördelas sinsemellan direkt efter skilsmässoansökan. I andra fall skjuter de på bodelningen eftersom den kan vara påfrestande. Oavsett när fördelningen av tillgångarna görs är det viktig att makarna upprättar ett bodelningsavtal. 

Om bodelningsavtalet upprättas innan skilsmässoansökan görs, anses det vara en bodelning under bestående äktenskap. Detta kan medföra problem om en fastighet bodelas över till den andra maken. Har den överlåtande maken ett uppskov på fastigheten måste detta tas upp till beskattning.

Detta gäller inte vid bodelning på grund av skilsmässa. 

Skriftligt bodelningsavtal

Bodelningsavtalet ska upprättas i två likalydande exemplar så att vardera maken får var sitt. Båda makarna ska underteckna de två exem­plaren. Bevittning är inte nödvändig, men kan vara bra ur bevis­synpunkt.

Om makarna inte uppfyller lagens krav på skriftlighet, t ex munt­ligen kommer överens om fördelning av tillgångar och skulder, är utgångspunkten att en skriftlig bodelning ändå ska göras och då kan den muntliga överenskommelsen frångås. Denna regel har dock undantag. Den make som är ansvarig för att makarna inte upp­rättat ett skriftligt bodelningsavtal kan exempelvis inte hänvisa till form­felet till sin egen fördel. Dessutom kan en make som väntat lång tid med att framställa sitt krav på bodelning uppfattas vara nöjd med den faktiska fördelningen. Hans rätt att begära bodelning har då gått förlorad.

Äktenskapsbalken 9 kap 5 §

Rätt till bodelning förlorad
Två makar skiljde sig 1967. Makarna gjorde då ingen formenlig bodelning. 24 år senare begärde hustrun förordnande av bodelningsförrättare. Mannen invände då att en muntlig överenskommelse om delning av tillgångar och skulder gjorts vid skilsmässan.

Högsta domstolen kom fram till att en formenlig bodelning ska göras även om makarna fördelat egendomen mellan sig utan att uppfylla lagens krav på bodelning. En makes underlåtenhet att begära bodelning under lång tid kan dock medföra att maken har förlorat sin rätt till bodelning. Hustrun hade i detta fall inte framfört någon omständighet som motiverade att hon väntat så länge. Högsta domstolen godtog därför inte hustruns begäran om bodelning.
(NJA 1993 s 570)

Bodelningsavtalets innehåll

Lagen innehåller inga minimikrav när det gäller innehållet i bodelningsavtalet. Det räcker dock med att det framgår av avtalet att boet har delats. Av praktiska skäl bör dock avtalet innehålla en information om hur de viktigaste tillgångarna delats.

NJA 1994 s 265

Bodelningsavtalets funktion

Finns det ett bodelningsavtal som visar att makarna redan har ­bodelat kan en make inte kräva att man ska bodela igen. Ur bevissynpunkt är det alltså viktigt för båda makarna att bodelningsavtalet upprättas. Dessutom används bodelningsavtalet som underlag vid lagfartsansökan.
Bodelningsavtalet har också betydelse för borgenärsskyddet. Efter det att makarna upprättat ett bodeningsavtal är makarna skyddade mot den andre makens borgenärer. 

Trassel vid fastighetsförsäljning

Det förekommer att makar skiljs som vänner och delar upp tillgångar och skulder i sämja. Var och en tar sina saker, och man bryr sig inte om att upprätta ett bodelningsavtal.

Så går åren, och en av makarna ska sälja sin fastighet, som köptes innan äktenskapet. Köparen får då inte lagfart, eftersom säljarens make inte undertecknat kontraktet och fastigheten inte var enskild egendom. I en sådan situation kan det vara svårt att leta reda på exmaken och be denne att underteckna antingen köpekontraktet eller ett bodelningsavtal. Därför är det bäst att alltid göra en bodelning direkt vid en skilsmässa.

Registrera hos Skatteverket

Makarna kan registrera bodelningsavtalet hos Skatteverket. Registreringen är frivillig, men kan vara viktig om någon av makarna skulle gå i konkurs efter bodelningen. Registreringen påverkar beräkning­en av den tid då borgenärerna kan kräva återvinning av egendom som den andra maken fått genom bodelning. Med detta menas att borge­närerna kan kräva att den skuldfria maken måste lämna tillbaka egendom om den skuldsatte maken avstått från mer än han behövt enligt bodelningsreglerna.

Skatteverket ser till att bodelningsavtalet kungörs i Post- och Inrikes Tidningar. Registreringen kostar 275 kr.

Konkurslag (1987:672) 4 kap 7 §
Äktenskapsbalken 13 kap 6 §, 16 kap

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.

För information om hur vi behandlar dina personuppgifter »

Lyssna och lär med vår podcast!

– få tips på hur du framgångsrikt driver företag!