Samboegendom – vad gäller?

Newsroom - Samboegendom – vad gäller? - ctl00_cph1_approvedImg

Med samboegendom menas gemensam bostad och gemensamt bohag som paret skaffat för gemensam användning. Sambolagen gäller alltså inte all egendom som tillhör samborna. Vid en bodelning ska samborna dela på all samboegendom.

Dra in ytterligare egendom?

Samborna kan inte dra in ytterligare egendom utöver gemensam bostad och gemensamt bohag som paret skaffat för gemensam användning. Vill samborna dela på exempelvis en bil eller en båt så måste den egendomen delas genom exempelvis köp eller gåva.

Gemensam bostad

Vad som är gemensam bostad för samborna har stor betydelse. Den gemensamma bostaden ingår i en bodelning mellan samborna. En sambo har dessutom rätt att under vissa omständigheter överta den gemensamma bostaden även om den inte skulle ingå i bodelningen.

Bostäder av olika slag kan anses vara gemensam bostad i sambo­lagens mening. Hit hör

  • småhusenheter (villor)
  • bostadsrättslägenheter
  • hyreslägenheter.
Endast byggnad

Enligt sambolagen kan endast utrymmen i byggnader vara sam­bornas gemensamma permanentbostad. En permanentbostad i husbåt, husvagn, tält mm räknas inte som gemensam bostad.

En obebyggd tomt kan inte heller betraktas som en gemensam bostad för samborna. Det krävs att det finns en byggnad på tomten och att den används som permanentbostad för paret. Byggnaden kan ligga på en ägd tomt eller på en tomt som innehas med tomträtt eller arrenderas.

Inte fritidsbostad

Enligt en specialbestämmelse i sambolagen ska reglerna om den gemensamma bostaden inte praktiseras på byggnader som huvud­sak­ligen används för fritidsändamål. Sommarstugor och andels­lägen­heter i fjällen räknas därför inte som gemensam bostad. Det medför bland annat att de inte ingår i en bodelning mellan samborna. 

Felaktig folkbokföring

Det är den faktiska användningen som styr, inte taxeringstypen eller vad bostaden kallas. Inte heller folkbokföringsuppgifterna styr om de är felaktiga.

Pelle och Stina är sambor. De har folkbokfört sig i Stinas sommarstuga för att få lägre kommunalskatt och för att göra större avdrag i deklarationen för resor till och från arbetet. I själva verket bor de tillsammans i en bostadsrättslägenhet i staden. Skatteverket har inte upptäckt falsariet.

Trots folkbokföringsuppgiften anses bostadsrätten i staden vara den gemensamma bostaden, och inte sommarstugan.

Avsikt och användning

Enligt sambolagen gäller reglerna byggnader eller lägenheter som är avsedda att användas som sambornas gemensamma hem och som huvudsakligen innehas för detta ändamål.

Det innebär att en villa eller en lägenhet som samborna har köpt som bostad omfattas av reglerna om gemensam bostad även om paret ännu inte har hunnit flytta in. Bostäder som samborna hunnit flytta ifrån omfattas eftersom de huvudsakligen innehas för att vara bostad.

Faktisk bostad

Det krävs normalt att paret både har skaffat t ex en lägenhet för att bo där och dessutom rent faktiskt bosatt sig i lägenheten. Annars är den inte gemensam bostad i sambolagens mening. Det räcker alltså inte med att syftet med köpet var att skaffa en bostad om det sedan visar sig att paret inte bor där sedan. Om paret däremot hinner separera innan de har hunnit flytta in räknas dock lägenheten som bostad. Då krävs dock att samborna redan bodde ihop någon annanstans när lägenheten köptes – annars har de aldrig hunnit bli sambor.

Flera ändamål

Om en villa eller lägenhet förutom att vara sambornas bostad också används för andra ändamål, måste man avgöra vad som är det huvudsakliga syftet. Det kan vara att en del av lägenheten eller villan används som kontor för den ena sambons näringsverksamhet. En fastighet fortsätter normalt att vara gemensam bostad så länge företagsdelen inte blir dominerande.

Daniel och Camilla bor i en villa som köpts för att vara deras gemensamma bostad. Camilla har startat företag och arbetar med översättning. Hon har sitt kontor i villans källare. Kontoret upptar 25% av villans totala boende­yta. Eftersom villan huvudsakligen används som bostad är hela villan att anse som sambornas gemensamma bostad.

Frågan är dock vad som medför att företagsdelen är dominerande. Ska ytan alltid fälla avgörandet eller ska man väga in hur stora kostnader som har lagts ned på att inreda kontorsdelen för näringsverksamheten? Eller ska man helt bortse från detta och låta sambornas syfte vid köpet bli avgörande? En intressant fråga är hur man ska bedöma mangårdsbyggnaden på ett jordbruk med jord och skog som hör till fastigheten. Det finns tyvärr ingen vägledande rättspraxis på detta område.

Finansiering vid köp av bostad

Även om bara den ena sambon står för ett köp av en bostadsrätt eller en villa som skaffas för gemensamt bruk, kommer den att ingå i bodelningen och delas mellan samborna. Detta kan tyckas vara orättvist gentemot den som bekostat fastighets­köpet. Om samborna är överens kan de därför undanta fastigheten från bodelningen genom ett samboavtal

Ägarandelar misstämmer med ekonomiska insatsen

Det är inte ovanligt att sambornas ekonomiska bidrag till ett bo­stads­köp inte stämmer överens med ägarandelarna enligt köpe­avtalet. En sambo kan t ex stå som ägare till en villa men båda samborna betalar av på villalånet. Äganderättsfrågan har bland annat betyd­else för vem av samborna som har bättre rätt till fastigheten vid en bodelning och för vem som ska få del av fastigheten om samborna har avtalat att fastigheten ska hållas utanför bodelningen.

I första hand är det köpavtalet som är avgörande för äganderätts­frågan. Det kan dock finnas andra omständigheter som visar på att samborna haft en annan avsikt.

När bara en av samborna står som ägare till en bostad som finansierats genom att samborna tillsammans tagit betalningsansvaret för ett lån, kan den sambo som inte står på köpekontraktet hävda att han har dold samäganderätt till bostaden. Annars betraktas sambons tillskott som en gåva eller lån. För att en sambo ska ha dold samäganderätt till en bostad måste vissa krav vara uppfyllda. 

För att undvika äganderättstvister rekommenderar vi att sambornas ekonomiska bidrag stämmer överens med ägarandelarna enligt köpe­kontraktet. Annars bör samborna se till att upprätta ett avtal där det framgår hur mycket av bostaden som var och en av samborna äger. Ett alternativ är att samborna upprättar ett skuldebrev mellan varandra. På så vis får den ena sambon mer vid en separation eller en försäljning.

Gemensamt bohag

Det är endast gemensamt bohag som omfattas av sambolagens bestäm­melser. Med gemensamt bohag menas lös egendom som är avsett för det gemensamma hemmet. Möbler, hushållsmaskiner och annat som normalt finns i ett hem är därför bohag.

Sakerna behöver inte vara nödvändiga för hemmets skötsel för att de ska kunna vara gemensamt bohag. Konst som har köpts för att finnas i hemmet kan räknas som gemensamt bohag.

Samborna kan ha bohag som faller utanför sambolagens definition. Sådant bohag brukar kallas övrigt bohag.

Bohag för fritiden

Enligt en specialregel omfattar sambolagens regler inte bohag som huvudsakligen används för fritidsändamål. Det innebär att möbler mm som köps gemensamt för att stå året runt i en fritidsbostad inte räknas som gemensamt bohag. Syftet med köpet förlorar sin betyd­else när en sak rent faktiskt används för fritidsändamål. 

Hushållsmaskiner mm som normalt finns i – och används i – det gemen­samma hemmet är gemensamt bohag även om de ­skulle användas i sommarstugan under semestern. Detta beror på att ­bohaget sannolikt huvudsakligen används i hemmet.

Gränsdragning

Vissa saker som samborna äger kan användas både i hemmet och för fritidsändamål. Det framgår inte av lagtexten hur man ska dra gränsen mellan vad som är huvudsaklig hemanvändning och använd­ande för fritidsändamål. Detta måste därför avgöras från fall till fall. 

En glassmaskin användes intensivt när paret bodde i sin sommarstuga. ­Under hösten och vintern hade glassmaskinen stått i princip oanvänd i hemmet. Glassmaskinen anses på grund av anknytningen till varma sommar­dagar sannolikt huvudsakligen ha anskaffats för fritidsändamål trots att den varit placerad i permanentbostaden under större delen av året.

Bohag för ena sambons användning

Bohag som huvudsakligen används för den ena sambons personliga användning räknas inte som gemensamt bohag. Det är något oklart vad som faller in under begreppet. Enligt förarbetena till den äldre sambolagen behöver man inte använda regeln för att hålla en sambos kläder eller hobbyutrustning utanför bodelningen. Dessa tillgångar ska alltid hållas utanför bodelningen.

Ger inte den som städar rätt att få dammsugaren

Reglerna om personligt bohag ger inte den av samborna som sköter allt hushållsarbete rätt att plocka med sig dammsugaren och mikrovågs­ugnen efter separationen. Hemarbetet görs ju för hela familjen och inte uteslutande för den av samborna som städar och lagar mat mm.

Företaget ingår inte

Ett företag är inte bohag och kan därför aldrig dras in i en bodelning när sambor separerar. Detta gäller oberoende av i vilken företagsform bolaget bedrivs. Företaget kan vara en juridisk person (exempelvis ett aktiebolag) eller inte (enskild näringsverksamhet). Reglerna innebär att då endast den ena sambon äger bolaget fort­sätter han att vara ensam ägare till bolaget efter en separation. Om samborna har bolaget tillsammans äger de sina respektive andelar av bolaget efter separa­tionen.

Bilar ingår inte

En bil är inte bohag. Den ingår alltså inte i en bodel­ning enligt sambolagen även om den har köpts av en sambo för att användas gemensamt.

Djur

En intressant fråga är om djur kan ingå i det gemensamma bohaget. Att kor och hästar inte ingår är rätt självklart, men hur är det med hundar, katter, ormar, marsvin mm?

I sambolagens förarbeten finns en uppräkning av vad som räknas som bohag. Där finns djur inte med, och man kan nog utgå från att sällskaps­djur inte ingår i bohaget. För att visa vem som äger hunden är det bra att man sparar kvitto från inköpet.

Samtycke

Normalt får den som är ägare till en sak bestämma helt fritt hur saken ska användas och om den ska säljas eller inte. Det finns dock ett undantag från huvudregeln, nämligen bestämmelserna om kravet på samtycke från den andra sambon i vissa fall.

Reglerna om samtycke innebär att en sambo som äger egendom måste ha den andra sambons samtycke för att få

  • sälja, ge bort, byta bort, låta inteckna, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en fastighet som är samboegendom
  • sälja, ge bort, byta bort, pantsätta, hyra ut eller på något annat sätt upplåta en gemensam bostad som inte är fastighet, exempelvis en bostadsrätt eller hyresrätt, som är samboegendom eller den andra sambon kan få rätt att överta
  • sälja, ge bort, byta bort eller pantsätta bohag som är sambo­egendom.

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.

För information om hur vi behandlar dina personuppgifter »

  • Samboboken

    SAMBOBOKEN förklarar sambors rättigheter och skyldigheter mot varandra och deras förhållande till ...