Juridik / Bodelning mellan sambor – så går det till

Bodelning mellan sambor  

– så går det till 
Faktagranskad artikel

Om man kommit fram till att en bodelning ska göras, är frågan hur ­bodelningen ska gå till. Här beskriver vi hur andelarna beräk­nas, vilka värderingsregler som gäller och hur man gör när någon egendom ägs med samäganderätt.  

Publicerad: 2022-12-10
Frivilligt att bodela

Det är frivilligt för sambor som separerar att göra en bodelning. Paret kan komma överens om att dela upp egendomen mellan sig på något annat sätt än genom bodelning enligt sambolagen. Då en sambo begär att man ska bodela måste dock den andra sambon medverka till bodelningen. 

Ingen bodelning under bestående förhållande

Makar kan begära en bodelning under be­stående äktenskap/partnerskap. Det innebär att makarna delar upp ägandet till giftorättsgodset mellan sig. ­

Bodelning under bestående samboförhållande är inte möjligt för ­sambor. De kan endast bodela när förhållandet upplöses.

Bodelning i samband med sambons dödsfall

Om en sambo avlider, gäller bestämmelserna om rätt att begära bodelning och om rätt att överta bostad eller bohag endast för den efterlevande sambon, inte för andra efterlevande.

Den efterlevande sambon har rätt att som sin andel vid fördelning av sambornas bostad och bohag vid en dödsbodelning alltid få ut så mycket av den behållna egendomen efter avdrag för skulder, i den mån det räcker, att det motsvarar två prisbasbelopp.

I ärvdabalken finns bestämmelser om att en arvinge kan förverka sin rätt till arv. Det gäller främst den som uppsåtligt dödat arv­låtaren. Motsvarande bestämmelser finns i sambolagen och gäller där rätten för den efterlevande sambon att vid bodelning få del i den avlidnes egendom.

Bodelningens genomförande

Bodelningen är sambornas verktyg för att lösa upp samboförhållandet. Bodelningen genomförs i flera steg. Samborna ska

  • utreda vilka tillgångar och skulder de hade när samboförhållandet upphörde
  • göra en andelsberäkning, som är en värdering av samboegendomen och skulderna för att man ska veta hur mycket var och en ska bidra med i bodelningen
  • genomföra en lottläggning, där det bestäms vilka konkreta saker var och en ska ha
  • skriva ett bodelningsavtal där de fastställer bodelningen och lottläggningen.
Andelsberäkning

När samborna har utrett vilka tillgångar och skulder de hade då samboförhållandet upphörde ska de göra en andelsberäkning. Med det menas att man ska räkna fram värdet av de tillgångar som var och en av samborna äger och som ska ingå i bodelningen. Från detta värde ska sambons skulder som hör till samboegendomen dras av. Därefter ska samborna dela lika på nettot som blir kvar.

Endast bostad och bohag

Vid bodelningen mellan sambor ingår endast de tillgångar som är gemen­sam bostad eller bohag och som paret har skaffat för gemensam användning. Det är alltså endast värdet av dessa tillgångar som ska läggas ihop vid andelsberäkningen.

Bodela annan egendom

Om samborna drar in egendom utöver samboegendom i bodelningen kan detta betraktas som gåva eller köp, beroende på om sambon betalat något för egendomen. Observera att om den sambo som blivit av med egendom går i konkurs kan gåvan eller köpet återvinnas. Detta innebär att gåvan eller köpet förklaras ogiltiga.

Dold samäganderätt

Sambor kan i vissa fall anses vara samägare till saker som utåt sett endast ägs av en av samborna. Detta kallas dold sam­äganderätt. Om en av samborna har dold samäganderätt i egendom soendast den ene av samborna framstår som ägare till, ska detta ­beaktas vid bodelningen.

Skuldtäckning

En bodelning mellan sambor omfattar endast sambornas gemen­samma bostad och bohag. Det finns en motsvarande begränsning i en sambos rätt att få täckning för sina skulder. Skulder som inte har en särskild koppling till sambons andel i den gemensamma bostaden eller bohaget ska först räknas av mot dennes övriga tillgångar. Först om dessa inte räcker till kan sambon få räkna av skulden mot sina tillgångar som ska ingå i bodelningen. Denna regel om skuldtäckning finns för att skydda borgenärerna, dvs sambons fordringsägare.

Exempel: 
När förhållandet upplöstes ägde Lasse den gemensamma bostaden. Villan som hade köpts för att paret skulle bo där är värd 1 000 000 kr. Lasse har inga övriga tillgångar som ska ingå i bodelningen.

Vid separationen återstod 650 000 kr att betala på villalånet. Lasse, som tidigare haft företag, har dessutom en privat skuld på 300 000 kr. Det sam­­man­lagda ­värdet av Lasses egendom utanför bodelningen är 100 000 kr.

Lasse får först och främst täckning för sin skuld på villan. Det privata lånet måste han dock i första hand täcka med sin övriga egendom. Det innebär att värdet av Lasses egendom som ska delas är 1 000 000 – 650 000 – 200 000 = 150 000 kr.


Överstiger en sambos skulder hans eller hennes egendom som ska ingå i bodelningen, sätts hans eller hennes samboegendom till noll.


Exempel:
Kalle och Ulla har en gemensam bostadsrätt som är värd 200 000 kr. Kalle har inga övriga tillgångar som ska ingå i bodelningen. Däremot har han en segelbåt värd 50 000 kr. Han har också en privat skuld på 200 000 kr.

Kalle och Ulla separerar och måste göra en bodelning. Den privata skulden måste Kalle i första hand täcka med sin övriga egendom. 150 000 kr av ­lånet täcks dock inte av segelbåten och måste därför räknas av mot Kalles tillgångar som ska ingå i bodelningen, dvs halva värdet av bostadsrätten. Den täcker heller inte hans privata lån (100 000 – 150 000 kr = –50 000 kr). Kalle bidrar därför till den delbara potten med noll kr.

Kritisk tidpunkt

Enligt sambolagen ska den ­bostad och det bohag som en sambo äger när förhållandet upphör ingå i bodelningen. Det är alltså endast de tillgångar och skulder som finns vid denna tidpunkt som omfattas av bodelningen. Båda samborna är skyldiga att redovisa den egendom som är samboegendom tills bodelningen är klar eller tills tidsfristen för bodelningen har löpt ut. 

Sådant som en sambo har köpt efter att förhållandet har upplösts räknas aldrig som införskaffat för gemensam användning och ingår därför inte i bodelningen. Det framgår också klart att en sambo endast kan få täckning för de skulder han eller hon hade när förhåll­andet upplöstes.

Det kan ibland vara svårt att bestämma exakt när förhållandet ska anses vara upplöst. 

Hälftendelning

Värdet av sambornas andelar efter skuldtäckning ska läggas ihop och delas i två. I första hand ska var och en av samborna behålla det den har skaffat. I ­vissa fall har en av samborna rätt att behålla bostaden. Om detta leder till att den ene sambon får mer än hälften, ska han eller hon kompensera den andre med pengar eller egendom.

Sambon ska få så mycket att han eller hon har hälften av värdet av de tillgångar som ingår i bodelningen. 

Det finns inget som hindrar att samborna kommer överens om någon annan fördelning av samboegendomen, t ex att ena sambon får 1/3 och den andra får 2/3 av samboegendomen. Om en sambo frivilligt avstår från mer egendom än vad bodelningsreglerna kräver och det blir till nackdel för hans borgenärer, kan dessa få betalt av den mottagande sambon. 

Värderingsregler

Vid andelsberäkningen ska samborna bestämma hur stor andel var och en har i boet. Detta styrs av hur värdefull hans eller hennes samboegendom är och hur stora skulder han eller hon har rätt att få täckning för. 

Värderingstidpunkten

Det är de tillgångar och skulder en sambo hade när samboförhållandet upphörde som ska ingå i bodelningen (den kritiska tidpunkten). Tillgångarna och skulderna ska dock inte tas upp till det värde de hade den dagen. Det är istället de mest aktuella värdena som ska användas vid bodelningen. Normalt innebär det de värden tillgångarna har då paret ska dela upp tillgångarna.

Värdeförändringar

Värdet på samboegendom kan förändras från tidpunkten då samboförhållandet upphörde till själva bodelningen. Detta kan bero på sambornas egna åtgärder eller på yttre omständigheter.

Varje sambo har en så kallad redovisningsplikt för de tillgångar han har hand om fram till bodelningen. Samborna ska kunna visa om det skett några värdeförändringar på samboegendomen. Reglerna om redovisningsplikt innebär att en värdeökning ska ingå i bodelningen om inte sambon kan visa att värdestegringen är hans förtjänst. ­Värdenedgångar som en sambo har skuld till, ska han själv svara för. 

Olika värden

Det framgår inte av sambolagen vilket slags värde det är tänkt att samborna ska komma fram till vid andelsberäkningen. Det finns ­olika slags värden som kan användas vid värderingen av egendom. Det är t ex tillgångens

  • bruksvärde
  • marknadsvärde, eller
  • återanskaffningsvärde.

För fast egendom finns dessutom ett ytterligare värde som skulle kunna användas, taxeringsvärdet

Inte affektionsvärde

Vid bodelningen ska samborna dela lika på värdet av bodelnings­godset. Någon hänsyn tas normalt inte till icke-ekonomiska värden, som t ex en tillgångs affektionsvärde. Samborna kan dock komma överens om att räkna in känslomässiga värden.

Återanskaffningsvärde

Med återanskaffningsvärde menas det pris en sambo skulle tvingas ­betala för att köpa motsvarande tillgång i likvärdigt skick. Åter­anskaff­ningsvärdet är ett slags marknadsvärde för begagnade saker. Om det inte går att köpa motsvarande begagnade saker blir åter­anskaff­ningsvärdet lika med kostnaden för att köpa en ny sådan sak.

Bruksvärde

Bruksvärdet är värdet för en viss innehavare av att kunna använda en tillgång. Bruksvärdet brukar rekommenderas för värdering av begagnat bohag, eftersom bohag är egendom som båda samborna normalt har lika stort behov av. I övrigt brukar bruksvärdet inte användas vid värdering av tillgångarna i bodelningen.

Bohaget ska dock värderas till sitt återanskaffningsvärde om det är möjligt att köpa begagnade saker i likvärdigt skick. 

Taxeringsvärde

Taxeringsvärdet är normalt (lågt räknat) ca 75% av marknads­värdet. Om fast egendom skulle värderas till endast taxeringsvärdet kommer givetvis båda samborna att vilja få fastigheten på sin lott. Därför ska taxeringsvärdet inte användas till annat än möjligen som ett verktyg för att beräkna marknadsvärdet av fast egendom i bodelningen.

Marknadsvärde

Det är normalt marknadsvärdet som ska användas för de flesta tillgångar vid andelsberäkningen. Det är dock omöjligt att få fram ett helt säkert marknadsvärde för en tillgång utan att sälja den. Marknadsvärdet är därför det pris som man rimligen kan räkna med att få för en viss tillgång om den skulle bjudas ut till försäljning.

Det finns inte någon lagstadgad metod för hur marknadsvärdet ska beräknas. Därför måste samborna komma överens om detta.

Värderingsutlåtande

Om samborna inte kan enas om ett marknadsvärde kan det vara en god idé vända sig till någon expert för att få t ex en fastighet eller ­dyrbar konst värderade. Om samborna inte har kommit överens om något annat ska de dela på kostnaden för värderingen.

Tänkta försäljningskostnader beaktas

Vid verkliga försäljningar har säljaren normalt kostnader för att få egendomen såld. Eftersom man vid en marknadsvärdering försöker komma fram till vad resultatet skulle bli vid en verklig försäljning, måste man ska ta hänsyn till de kostnader som skulle ha uppstått om egendomen hade sålts på riktigt. Vid värderingen av bohag kan man t ex dra av kostnaden för annonser från det tänkta försäljningspriset.

Föravtal

Sambor kan bara genomföra en bodelning när samboförhållandet upphör. Makar kan även begära bodelning under bestående äktenskap. Bodelning under bestående samboförhållande är inte möjligt för sambor. Sambor kan dock göra ett för­avtal till bodelningen.

För att föravtalet ska vara giltigt krävs tre saker:

  • samboförhållandets upphörande ska vara omedelbart förestående
  • avtalet ska vara skriftligt
  • samborna ska ha undertecknat avtalet.
Innehåll

I föravtalet kan samborna kan avtala om hur egendomen ska fördelas vid den kommande bodelningen. De kan också göra upp om andra frågor som har samband med bodelningen. Avtalet kan exempelvis bestämma hur värderingen av egendomen ska göras.

Redovisningsplikt

Under perioden mellan samboförhållandets upphörande och själva bodelningen kan sambornas tillgångar och skulder förändras. Varje sambo behåller normalt sina tillgångar under denna tid. Samborna måste därför kunna redogöra för hur de skött tillgångarna och skuld­erna. På så sätt säkerställer man att samboegendomen för­valtas på bästa sätt.

Redovisningsplikten innebär att värdet av egendom som fanns den dag samboförhållandet upphörde omfattas av bodelningen oavsett om egendomen finns kvar eller inte. 

Skyldig spara kvitton

En sambo ska kunna redovisa om egendomen har avyttrats eller bytts ut. Sambon ska kunna visa upp kvitton på kostnader för underhåll av och förbätt­ringar på egendomen. 

Försäljning

Görs en försäljning efter det att samboförhållandet har upphört, men innan bodelningen har genomförts ska alltså värdet av samboegendomen ingå i bodelningen. Minskningen av samboegendomen får istället alltså kompenseras genom en redovisningsfordran på motsvarande värde.

Värdeminskningar och värdestegringar

Om sambon misskött egendomen eller slitit på den så att den minskat i värde ska han eller hon själv stå för värdeminskningen, dvs man tar hänsyn till detta vid bodelningen. 

Värdenedgångar som beror på yttre omständigheter, t ex förändringar på marknaden, står båda för, och motsvarande gäller för värdestegringar.

Värdestegringar som beror på ägarens åtgärder och som går utöver vad som kallas ordinär förvaltning, ska inte ingå i bodelningen. 

 

Faktagranskat innehåll du kan lita på

Den här artikeln är skriven och faktagranskad av medarbetare på Björn Lundén med lång erfarenhet av det aktuella ämnet.

Björn Lundén är ett kunskaps- och programvaruföretag som startades redan 1987 och som sedan dess förenklat företagarnas vardag genom smarta och lättanvända lösningar inom främst redovisning, lön och skatt.

Varsågod att ta del av vår samlade företagskunskap!