Pensionsgrundande inkomst i det nya pensionssystemet
Inkomst av anställning (minus kostnader i arbetet, t ex utgifter för tjänsteresor och facklitteratur) och inkomst av aktiv näringsverksamhet är pensionsgrundande inkomst. Skattepliktiga förmåner ingår alltså i den pensionsgrundande inkomsten (till skillnad från sjukpenninggrundande inkomst). Även annat kan vara pensionsgrundande belopp. Det är ersättningar i samband med förtidspension, föräldraledighet, arbetslöshet och plikttjänstgöring. Det är summan av dessa inkomster minus den allmänna pensionsavgiften som är pensionsgrundande.
Man kan maximalt ha en pensionsgrundande inkomst på 7,5 inkomstbasbelopp:
| 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 |
7,5 ibb |
571 500 | 557 250 kr |
532 500 kr |
511 500 kr |
501 000 kr |
Detta innebär att inkomsten före avdrag för allmän pensionsavgift kan vara 8,07 inkomstbasbelopp:
| 2024 | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 |
8,07 ibb |
614 934 | 599 601 kr |
572 970 kr |
550 374 kr |
539 076 kr |
För att få pensionsgrundande inkomst ett visst år måste du under året ha en inkomst på 42,3% av gällande prisbasbelopp (24 238 kr år 2024 och 22 208 kr år 2023).
Samtliga svenska medborgare är försäkrade för inkomstgrundande pension. Dessutom är personer som är bosatta i Sverige utan att vara svenska medborgare försäkrade för inkomstgrundande pension.
ATP-systemet
För att få ATP-poäng måste du ha en pensionsgrundande inkomst på minst ett förhöjt prisbasbelopp (58 500kr år 2024 och 53 500 kr år 2023) plus 100 kr. Inkomsten avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
ATP-poäng beräknas enligt följande formel:
(Inkomst enligt ovan minus 1 förhöjt basbelopp) / 1 förhöjt basbelopp = ATP-poäng.
ATP-poängen beräknas med två decimaler, dock till lägst 0,01 poäng.
Två system
Observera att före 1999 gällde ett annat pensionssystem. Den högsta pensionsgrundande inkomsten i det gamla pensionssystemet beräknas på samma sätt som i det nya.