Pensionsgrundande inkomst i det nya pensionssystemet
Inkomst av anställning (minus kostnader i arbetet, t ex utgifter för tjänsteresor och facklitteratur) och inkomst av aktiv näringsverksamhet är pensionsgrundande inkomst. Skattepliktiga förmåner ingår alltså i den pensionsgrundande inkomsten (till skillnad från sjukpenninggrundande inkomst). Även annat kan vara pensionsgrundande belopp. Det är ersättningar i samband med förtidspension, föräldraledighet, arbetslöshet och plikttjänstgöring. Det är summan av dessa inkomster minus den allmänna pensionsavgiften som är pensionsgrundande.
Man kan maximalt ha en pensionsgrundande inkomst på 7,5 inkomstbasbelopp:
| | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 |
|
7,5 ibb |
557 250 kr |
532 500 kr |
511 500 kr |
501 000 kr |
483 000 kr |
Detta innebär att inkomsten före avdrag för allmän pensionsavgift kan vara 8,07 inkomstbasbelopp:
| | 2023 | 2022 | 2021 | 2020 | 2019 |
|
8,07 ibb |
599 601 kr |
572 970 kr |
550 374 kr |
539 076 kr |
519 708 kr |
För att få pensionsgrundande inkomst ett visst år måste du under året ha en inkomst på 42,3% av gällande prisbasbelopp (motsvarar 22 208 kr inkomstår 2023).
Samtliga svenska medborgare är försäkrade för inkomstgrundande pension. Dessutom är personer som är bosatta i Sverige utan att vara svenska medborgare försäkrade för inkomstgrundande pension.
ATP-systemet
För att få ATP-poäng måste du ha en pensionsgrundande inkomst på minst ett förhöjt prisbasbelopp (53 500 kr inkomstår 2023) plus 100 kr. Inkomsten avrundas till närmast lägre hundratal kronor.
ATP-poäng beräknas enligt följande formel:
(Inkomst enligt ovan minus 1 förhöjt basbelopp) / 1 förhöjt basbelopp = ATP-poäng.
ATP-poängen beräknas med två decimaler, dock till lägst 0,01 poäng.
Två system
Observera att före 1999 gällde ett annat pensionssystem. Den högsta pensionsgrundande inkomsten i det gamla pensionssystemet beräknas på samma sätt som i det nya.