Skatt / Skogsavdrag

Skogsavdrag

Faktagranskad artikel

Den grundläggande tanken med skogsavdrag är att du ska få avdrag för virkets anskaffningskostnad (skogsavdraget) vid beskattningen av skogs­inkomsten. Det vore orättvist om du skulle vara tvungen att skatta för allt virke du säljer och inte få dra av inköps­priset på det ­rotstående virke du köpt. 

Publicerad: 2023-03-12

Vi börjar med ett exempel. Säg att du köper ett rent skogsskifte utan annan mark eller byggnader för 100 000 kr. Skiftet är slutavverkat och det finns inte en pinne kvar.

Ett alternativ vore att du istället köper ett lika stort skogsskifte med avverkningsbar skog på. Låt oss säga att det skulle kosta 1 000 000 kr. Direkt efter köpet avverkar du allt och får in 900 000 kr. Netto har även detta kalhygge kostat 100 000 kr.

Så här långt är förhållandena likadana men sedan kommer skattekonse­kvenserna. I det första fallet blir det ingen skatt men i det andra fallet får du en skogsintäkt på 900 000 kr. Genom skogsavdraget slipper du åtminstone skatt på 450 000 kr (dvs hälften) av intäkten.

Sammanfattning av bestämmelserna om skogsavdrag

Räkna ut anskaffningsvärdet

Du börjar med att räkna ut anskaffningsvärdet på den skog och skogs­mark som du har köpt eller förvärvat på annat sätt. Olika regler ­gäller beroende på om du har köpt fastigheten eller om du har fått den i arv eller gåva.

Räkna ut avdragsutrymmet

När du har räknat ut vad du har gett för just skogen och skogs­marken är 50% av detta ditt avdragsutrymme. Avdragsutrymmet är det totala skogsavdrag som du sammanlagt kan göra så länge du äger skogen. Detta gäller även ett dödsbo efter den som ägde skogen vid dödsfallet.

För juridiska personer (aktiebolag, handelsbolag, ekonomiska föreningar, stiftelser) är avdragsutrymmet 25% av anskaffnings­värdet. Likaså för dödsbon som förvärvar en fastighet.

Dra av tidigare års skogsavdrag och du får fram årets ingående avdrags­utrymme. Det brukar också kallas gällande ingångsvärde.

Räkna ut årets avdragsgrundande skogsintäkt

Varje år räknar du ut hur stor den avdragsgrundande skogs­intäkten är. Det är summan av

  • 100% av likvider för avverkningsuppdrag och
  • 60% av likvider för leveransvirke och uttagna skogsprodukter.
Räkna ut årets skogsavdrag

Normalt är årets skogsavdrag 50% av den avdragsgrundande skogs­intäkten. Du får alltså avdrag med högst

  • 100% x 50% = 50% av likvider för avverkningsuppdrag och
  • 60% x 50% = 30% av likvider för leveransvirke och uttagna skogsprodukter.

Vid rationaliseringsförvärv får du dock varje år dra av 100% av den avdragsgrundande skogsintäkten. Läs om detta längre fram.

Räkna ut återstående avdragsutrymme

Dra av årets skogsavdrag från det ingående avdragsutrymmet och du får fram det återstående avdragsutrymmet, dvs vad du har kvar att utnyttja av skogsavdraget till kommande år.

IL 21 kap 4–19 §§

I vår bok JORD- & SKOGSBRUK får du mängder av tips och råd om hur du kan utnyttja de möjligheter skattereglerna ger för att få ut mer av ditt jordbruk eller skogsbruk. 

Anskaffningsvärdet

När du räknar ut anskaffningsvärdet för skogen får du inte räkna med utgifter som är förenade med köpet som t ex lagfarts-, mäklar- och fastighetsbildningsutgifter. Vid rationaliseringsförvärv (läs om det längre fram) får du dock räkna med vissa utgifter som hör till köpet. Det gäller utgifter såsom lantmäteri­utgifter och lagfarts­utgifter, utgifter som annars får dras av först vid kapitalvinst­beräkningen när fastigheten ­avyttras.

Utgifter för lantmäteriförrättning i samband med omarronderingar som är ett led i jordbrukets eller skogsbrukets yttre rationalisering ska dock inte räknas med i anskaffningsvärdet eftersom de är direkt avdragsgilla.

Ren skogsfastighet

Om du köper en ren skogsfastighet är det inga problem att veta hur mycket du har gett för skogen och skogsmarken. Det är helt enkelt vad du gav för hela fastigheten.

Blandad fastighet

Men om du köper en lantbruksenhet som består av även annat än skog och skogsmark måste du på något sätt räkna ut hur stor del av priset som hör till skogen och skogsmarken.

Schablonregeln efter taxeringsvärdet

I första hand ska anskaffningsvärdet för skogen räknas ut med ledning av det taxeringsvärde som gällde vid köpet. Anskaffningsvärdet för skogen är så stor del av priset som det taxerade skogs­bruks­värdet samt markanläggningar som används eller behövs för skogsbruket är i förhållande till det totala taxeringsvärdet. Detta kallas schablon­regeln.

Du köper en fastighet med skog för 800 000 kr. Taxerings­värdet är 550 000 kr, varav skogsbruksvärdet är 110 000 kr. Anskaffningsvärdet för skogen blir då 110 000/550 000 x 800 000 = 160 000 kr.

Du kan också se det så här: Skogsbruksvärdet är en femtedel av taxerings­värdet. Då är också anskaffningsvärdet för skogen en femtedel av hela ­priset, dvs 1/5 av 800 000 = 160 000 kr.

Jämkningsregeln

I vissa fall ger taxeringsvärdet, eller rättare sagt fördelningen på de olika delvärdena, inte någon rättvisande bild. Om det är uppenbart att schablonregeln ger ett missvisande värde på skog och skogsmark får du räkna fram värdet på något annat sätt. Men det är du som måste bevisa att en proportionering efter taxeringsvärdet blir ­felaktig. Alla som förstår något om skog ska inse att den särskilda värderingen ger ett mer korrekt resultat.

Det är alltså bara i ­speciella fall som det kan bli fråga om en beräkning med ledning av särskild värdering.

Värderingsintyg

I de flesta fall har du intresse av att skogen och skogsmarken värderas till en högre andel av priset än vad en proportionering efter taxerings­värdet ger.

Ett högre värde kan bero på

  • brist på avverkning sedan taxeringsvärdet fastställdes
  • en vikande marknad på åkermark eller byggnader
  • rena felaktigheter vid senaste fastighetstaxeringen, eventuellt på grund av en tidigare ägares oriktiga uppgifter i fastighetsdeklarationen.

I sådana här fall kan du istället för taxeringsvärdet använda ett ­värderingsintyg från någon opartisk värderingsman, t ex Skogs­styrelsen eller en registrerad fastighets­mäklare.

Det intressanta är inte vilket totalt värde man kommer fram till vid värderingen. Det viktiga är att man i värdeintyget kan se hur stor andel av det totala värdet som ligger i skog och skogsmark.

Värderingen ska vara i kronor och inte i procent, trots att det är den procentuella fördelningen som används vid beräkningen av avdragsutrymmet för skogsavdrag.

Arv och gåva

Om du ärver en skogsfastighet eller får den som gåva, får du samma möjligheter till skogsavdrag som den tidigare ägaren skulle ha haft om hen fortfarande skulle ha ägt fastigheten. Om före­gående köp ­ligger långt tillbaka i tiden brukar givarens eller arv­låtarens inköpspris dock vara så lågt att du knappast får något skogsavdrag. Någon indexuppräkning görs inte.

Om gåvan eller arvet bara omfattar ett visst område av skogs­mark­en eller om du får en viss andel av skogsmarken (tillsammans med en eller flera andra delägare) ska du proportionera anskaff­nings­värdet.

Får du mindre än 20% av värdet av all skog och skogsmark i över­låtarens näringsverksamhet, får du inte något anskaff­nings­värde alls. Överlåtarens anskaffningsvärde förblir då också oförändrat.

En far har ett skogsskifte där anskaffningsvärdet vid köpet beräknades till 120 000 kr. Nu är värdet av skogen och skogsmarken 150 000 kr. Fadern skänker ett skogsskifte till sin dotter. Värdet av detta skogsskifte är 45 000 kr, vilket motsvarar 30% av värdet av all skog och skogsmark. Dottern får alltså ett anskaffningsvärde på gåvan. Om fadern inte har gjort några skogsavdrag får dottern som anskaffningsvärde 30% av 120 000 = 36 000 kr. Faderns anskaf­fningsvärde ska minskas med samma belopp, vilket påverkar hans framtida skogsavdrag.

Avdragsutrymmet

När du fått fram ditt anskaffningsvärde, eventuellt efter minskning på grund av delförsäljning kommer nästa steg, nämligen att fastställa avdragsutrymmet. Avdragsutrymmet bestämmer de sammanlagda skogsavdrag som du kan göra framöver.

  • För människor är avdragsutrymmet 50% av anskaffningsvärdet.
  • För juridiska personer är avdragsutrymmet 25% av anskaffningsvärdet. Det är dock ovanligt att juridiska personer får köpa skogsmark.

Du köper en skogsfastighet och anskaffningsvärdet på skog och skogsmark blir 280 000 kr. Avdragsutrymmet blir då 140 000 kr.

Skulle ett aktiebolag köpa skogsmarken blir avdragsutrymmet 70 000 kr.

Ingen indexuppräkning

Skogsavdraget räknas i kronor utan indexuppräkning. I och med ­inflationen minskar realvärdet för varje år som går. Därför ser man i de flesta handlingsplaner över generationsskifte som kalkylerar med skogsavdrag, att man försöker utnyttja skogsavdraget så snart som möjligt efter överlåtelsen.

Inget avdragsutrymme när skogsmarken avyttrats

Sedan du gjort dig av med all skogsmark får du inte göra skogs­avdrag, t ex vid avverkning av skog på grund av förbehållen avverkningsrätt efter att du sålt fastigheten. Detta gäller även om du skulle haft ett avdragsutrymme kvar.

Avdragsgrundande skogsintäkt

Skogsavdrag baseras på avverkningen

Ett visst års skogsavdrag baseras på den avdragsgrundande skogs­intäkten. Den är det sammanlagda beloppet av

  • 100% av beskattningsårets intäkt från avverkningsuppdrag
  • 60% av beskattningsårets intäkt från försäljning av skogs­produkter
  • 60% av värdet av egna uttag av skogsprodukter.

Att den avdragsgrundande skogsintäkten vid egna avverkningar är bara 60% beror på att värdet av arbetet med avverkningen schablonmässigt uppskattas till 40% av intäkten. Den delen kan inte betrak­tas som kapitaluttag.

Observera att det är årets intäkt som är avdragsgrundande och hänsyn ska alltså även tas till fordringar på grund av försäljning. Dock inte pengar du har innestående hos köparen och som du inte behöver skatta för förrän du tar ut dem (betalningsplan).

Uttag från skogskonto ger inte rätt till skogsavdrag. Insättning på skogskonto minskar inte skogsavdraget.

Beskattningsårets avdrag

Du får göra skogsavdrag med 50% av den avdragsgrundande skogs­intäkten.

Avdraget blir alltså högst 50% av summan av beskattningsårets intäk­ter från avverkningsuppdrag och 30% av intäk­terna från egen avverkning eller uttag av skogsprodukter.

Rationaliseringsförvärv

När du som fysisk person förvärvar skog, och det betraktas som ett ratio­naliseringsförvärv får du under de första fem åren efter förvärvet en dubbelt så hög avdrags­nivå varje år. För juridiska personer, exempelvis aktiebolag, finns ingen motsvarande regel. Den högre avdragsnivån gäller vid

  • köp
  • byte
  • fastighetsreglering
  • klyvning.

Det förhöjda avdraget får du bara det år du förvärvade fastigheten och vid de följande fem beskattningsåren. Vid fastighetsreglering och klyvning räknas som förvärvstidpunkt den tillträdesdag som gäller enligt avtalet.

Bevis på rationalisering

Det är Skatteverket som bedömer om förvärvet är ett led i jord- och skogsbrukets yttre rationalisering. Har du förvärvat en fastighet som är rågranne med ditt tidigare innehav eller vid samma traktväg är det sällan några problem.

Driftsförhållandena ska förbättras på sådant sätt att kostnaderna per virkes- eller arealenhet för drivning, skogsvård och förvaltning blir lägre. Hänsyn ska då tas till, flyttningskostnader, vägunderhåll och vägavgifter, gränsunderhåll samt drivning över någon annans mark.

Några rationaliseringseffekter anses inte uppkomma om både den förvärvade och den redan ägda fastigheten, var för sig, redan är tillräckligt stora för ett rationellt brukande. Ägarförhållandena påverkar också bedömningen. Att delägare löser ut andra delägare i samma fastighet anses inte medföra någon yttre rationaliserings­effekt.

IL 21 kap 10 §

Skatteverkets definition

Skatteverket anser att följande villkor ska vara uppfyllda för att ett förvärv ska klassas som rationaliseringsförvärv.

  • Den tidigare ägda fastigheten får inte redan vara en rationell brukningsenhet. En rationell brukningsenhet kan inte brukas mer rationellt bara för att den blir större. En brukningsenhet på 400 hektar produktiv skogsmark eller mer anses vara rationell.
  • Det får inte vara för stort avstånd mellan den tidigare ägda fastigheten och den förvärvade fastigheten. Gränsen anses ligga på ett vägavstånd på högst 3 mil. Är avståndet större är fastig­heterna olika brukningsenheter.
  • Om den tidigare ägda fastigheten eller den förvärvade fastigheten inte har en areal som överstiger 10% av den nya brukningsen­hetens areal uppkommer inte några rationaliseringseffekter av betydelse. Med areal menas här areal produktiv skogsmark.

Även om ovanstående krav inte är uppfyllda kan det vara fråga om rationaliseringseffekter. Det kan vara fråga om arronderings­förbättringar, exempelvis om man tar bort enklaver i den tidigare ägda fastigheten, eller förvärvar en grannfastighet i ett starkt ägosplittrat område. Ett annat exempel är förvärv av en fastighet med en skogsväg som även kan användas för transporter från den tidigare ägda fastigheten. Skatteverkets bedömning är alltså inte huggen i sten.

Skatteverkets ställningstagande 131 80453-13/111

Inget högre avdragsutrymme

Observera att det totala avdragsutrymmet inte ökar vid rationali­seringsförvärv, det är bara så att du kan utnyttja det snabbare. Det sammanlagda skogsavdraget får fortfarande inte överstiga 50% av anskaffningsvärdet.

Man kan också uttrycka det så att det krävs mindre virke för att utnyttja avdragsutrymmet.

Avdragsbelopp

Lägsta belopp

Det lägsta avdragsbeloppet varje år är 15 000 kr om du äger fastig­heten själv. Om fastigheten ägs av flera delägare är minimiavdraget 3 000 kr per år för varje delägare. Avdraget måste dock ha varit minst 15 000 kr om ett beräknat avdrag för hela den gemensamt bedrivna verksamheten skulle ha varit minst 15 000 kr. En delägare får utnyttja skogsavdrag även om de andra delägarna avstår eller inte kan.

Det är inget som hindrar att skogsavdraget medför underskott i näringsverksamheten.

Dödsbo

Ett dödsbo har samma rätt till skogsavdrag som den avlidna personen skulle ha haft för fastigheten hen ägde vid dödsfallet.

Handelsbolag

För handelsbolag beräknas avdraget för handelsbolaget och inte för varje delägare för sig. Det lägsta årliga skogsavdraget är 15 000 kr. Här gäller alltså inte 3 000-kronorsgränsen för delägarna.
Det är dock ytterst ovanligt att ett handelsbolag äger en skogs­fastighet.

Deklaration

Du gör skogsavdraget på deklarationsblankett N8, som är en bilaga till blankett NE (enskilda näringsidkare), INK2 (aktiebolag och ­ekonomiska föreningar) eller INK4 (handelsbolag).

I vår bok JORD- & SKOGSBRUK får du mängder av tips och råd om hur du kan utnyttja de möjligheter skattereglerna ger för att få ut mer av ditt jordbruk eller skogsbruk. 

Faktagranskat innehåll du kan lita på

Den här artikeln är skriven och faktagranskad av medarbetare på Björn Lundén med lång erfarenhet av det aktuella ämnet.

Björn Lundén är ett kunskaps- och programvaruföretag som startades redan 1987 och som sedan dess förenklat företagarnas vardag genom smarta och lättanvända lösningar inom främst redovisning, lön och skatt.

Varsågod att ta del av vår samlade företagskunskap!