Delägare i ett fåmansföretag kan själva välja mellan att göra uttag från det egna företaget i form av lön eller utdelning. Här följer de särskilda skatteregler som gäller för utdelning från fåmansföretag.
Vid utdelning på kvalificerade andelar i fåmansföretag gäller speciella regler (de s k 3:12-reglerna) som i vissa fall innebär att utdelning som överstiger s k normalutdelning ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Det är inga socialavgifter på tjänstebeskattad utdelning.
Observera att utdelning på kvalificerade andelar normalt beskattas det kalenderår då bolagsstämman beslutar om utdelningen (oavsett vilket räkenskapsår utdelningen hör till). Om stämman eller styrelsen (om styrelsen har det bemyndigandet av stämman) fattat beslut om en viss utbetalningstidpunkt är utdelningen i stället disponibel den dagen. Denna utbetalningstidpunkt måste dock infalla innan nästa årsstämma.
Skatt på gränsbelopp – 20%
Skatten på normalutdelning (dvs utdelning inom gränsbeloppet) är 20% (genom en kvotering till 2/3).
Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst. Några socialavgifter ska dock inte betalas på tjänstebeskattad utdelning.
Från och med beskattningsåret 2009 får årets gränsbelopp enbart tillgodoräknas den som äger andelarna vid årets ingång. Den som köper andelar kan alltså inte nyttja gränsbeloppet för köpeåret.
Gränsbeloppet
Årets gränsbelopp kan beräknas enligt något av följande två sätt:
- Gränsbelopp enligt schablonregeln (förenklingsregeln) eller
- Gränsbelopp bestående av en räntebaserad del och en lönebaserad del (huvudregeln).
Till detta får sparad utdelning läggas till när det totala gränsbeloppet beräknas, se Sparad utdelning nedan.
Schablonregel
Enligt schablonregeln (förenklingsregeln) får årets gränsbelopp från och med beskattningsåret 2012 sättas till 275% av inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret (250% beskattningsåren 2009 till 2011, 200% beskattningsåren 2007 och 2008, samt 150% beskattningsåret 2006).
Schablonbeloppet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.
| Beskattningsår | Schablonbelopp |
|---|
| 2022 | 187 550 kr |
| 2021 | 183 700 kr |
| 2020 | 177 100 kr |
| 2019 | 171 875 kr |
Observera att schablonregeln inte kan kombineras med löneunderlaget. Ägare som vill tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning måste använda sig av huvudregeln istället.
Från och med beskattningsåret 2012 får personer som äger kvalificerade andelar i flera fåmansföretag bara använda schablonregeln för andelar i ett enda företag.
Räntebaserad utdelning
Den räntebaserade delen är omkostnadsbeloppet (vid årets ingång) multiplicerat med den s k klyvningsräntan som är SLR + 9 procentenheter.
Vid beräkningen används SLR 30 november året före beskattningsåret (utdelningsåret). Statslåneräntan anses som lägst vara 0%.
| Beskattningsår | Klyvningsränta |
|---|
| 2021 | 9,0 |
| 2020 | 9,0 |
Omkostnadsbeloppet kan indexuppräknas för andelar som anskaffats före 1990. För andelar som anskaffats före 1992 kan omkostnadsbeloppet beräknas utifrån företagets egna kapital 1992 (kapitalunderlaget tax 1993).
Från och med beskattningsåret 2012 ska omkostnadsbeloppet minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Med varaktigt menas att tillskottet bör vara tänkt att användas i företaget under minst två år.
Lönebaserad utdelning
Från och med beskattningsåret 2014 (deklarationen 2015) är den lönebaserade delen av gränsbeloppet 50% av hela löneunderlaget.
(För beskattningsåret 2013 var den lönebaserade delen av gränsbeloppet 25% av hela löneunderlaget, plus 25% av den del av löneunderlaget som överstiger 60 inkomstbasbelopp.)
Löneunderlaget består av alla kontanta löner, dvs även ägarlöner, kalenderåret före beskattningsåret. Observera att förmåner inte får räknas med. Ersättningar som täcks av statliga bidrag för lönekostnader får inte heller räknas med.
Om företaget har flera ägare ska det lönebaserade utdelningsutrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.
Från och med beskattningsåret 2012 får enbart ersättningar som betalats ut under den tid som en andel ägts räknas in i löneunderlaget.
| Löneunderlag fr o m beskattningsåret 2014 | Gränsbelopp (lönebaserad del) |
|---|
| hela löneunderlaget | 50% |
Under beskattningsåren 2007–2013 var den lönebaserade delen av gränsbeloppet 25% av hela löneunderlaget plus 25% av den del av löneunderlaget som översteg 60 inkomstbasbelopp (3 276 000 kr beskattningsåret 2013, löner utbetalda under 2012). Beskattningsåret 2006 var den lönebaserade delen 20% av hela löneunderlaget plus 30% av den del av löneunderlaget som översteg 60 inkomstbasbelopp (2 598 000 kr för löner utbetalade under 2005).
Beskattningsåret 2006 skulle löneunderlaget minskas med 10 inkomstbasbelopp (433 000 kr för löner utbetalade under 2005). Från och med beskattningsåret 2007 (taxeringen 2008) görs inte något avdrag med 10 inkomstbasbelopp, utan löneunderlaget får beräknas från första kronan.
Spärreglerna
För att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning ska ägaren (eller någon närstående) året före beskattningsåret ha tagit ut kontant lön som motsvarar minst
- 6 inkomstbasbelopp plus 5% av företagets kontanta lönesumma (inklusive skattepliktiga kostnadsersättningar), eller
- 9,6 inkomstbasbelopp (10 IBB till och med beskattningsåret 2015, dvs för löner utbetalda under 2014).
Till och med beskattningsåret 2008 var det högsta lönekravet 15 IBB.
Vid beräkningen används inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. För utdelningsberäkning för beskattningsåret 2021 används alltså inkomstbasbeloppet för 2020, dvs 66 800 kr.
| Gränsbelopp för år | Löner utbetalda år | Inkomstbasbelopp | Spärrlönetak | vid totala löner på |
|---|
| 2022 | 2021 | 68 200 kr | 654 720 kr | 4 910 400 kr |
| 2021 | 2020 | 66 800 kr | 641 280 kr | 4 809 600 kr |
| 2020 | 2019 | 64 400 kr | 618 240 kr | 4 636 800 kr |
Om de totala lönerna i företaget understiger ovanstående används följande formel för beräkningen av spärrlönen:
| Gränsbelopp för år | Spärrlön |
|---|
| 2022 | 409 200 kr + 5% x totala löner |
| 2021 | 400 800 kr + 5% x totala löner |
| 2020 | 386 400 kr + 5% x totala löner |
Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2021 (gränsbelopp för 2022):
| Totala löner | Spärrlön | Lönebaserat utrymme |
|---|
| 430 737 kr | 430 737 kr* | 215 368 kr |
| 700 000 kr | 444 200 kr | 350 000 kr |
| 1 000 000 kr | 459 200 kr | 500 000 kr |
| 2 000 000 kr | 509 200 kr | 1 000 000 kr |
| 3 000 000 kr | 559 200 kr | 1 500 000 kr |
| 4 000 000 kr | 609 200 kr | 2 000 000 kr |
Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2020 (gränsbelopp för 2021):
| Totala löner | Spärrlön | Lönebaserat utrymme |
|---|
| 421 895 kr | 421 895 kr* | 210 947 kr |
| 700 000 kr | 435 800 kr | 350 000 kr |
| 1 000 000 kr | 450 800 kr | 500 000 kr |
| 2 000 000 kr | 500 800 kr | 1 000 000 kr |
| 3 000 000 kr | 550 800 kr | 1 500 000 kr |
| 4 000 000 kr | 600 800 kr | 2 000 000 kr |
Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2019 (gränsbelopp för 2020):
| Totala löner | Spärrlön | Lönebaserat utrymme |
|---|
| 406 737 kr | 406 737 kr* | 203 368 kr |
| 700 000 kr | 421 400 kr | 350 000 kr |
| 1 000 000 kr | 436 400 kr | 500 000 kr |
| 2 000 000 kr | 486 400 kr | 1 000 000 kr |
| 3 000 000 kr | 536 400 kr | 1 500 000 kr |
| 4 000 000 kr | 586 400 kr | 2 000 000 kr |
Kapitalandelskrav
Från och med beskattningsåret 2014 får lönebaserat utrymme bara beräknas av delägare som äger en andel som motsvarar minst 4% av kapitalet i företaget. Närståendes innehav får inte räknas med. Kravet ska vara uppfyllt vid beskattningsårets ingång, dvs 1 januari 2016 vid beräkning av gränsbelopp för beskattningsåret 2016.
Tak för lönebaserat utrymme
Från och med beskattningsåret 2014 får det lönebaserade utrymmet uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning från bolaget under året före beskattningsåret.
Dotterföretag
Vid beräkning av spärrlön och löneunderlag får även ersättningar från dotterföretag till fåmansföretaget räknas med. Med dotterföretag menas från och med beskattningsåret 2014 enbart företag där moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50% av kapitalet.
För att ett handelsbolag (eller en utländsk delägarbeskattad juridisk person) ska räknas som dotterföretag krävs från och med beskattningsåret 2014 att bolaget, direkt eller indirekt, är helägt (100%).
Det är enbart ersättningar som betalats ut under den tid som andelarna i dotterföretaget ägts av moderbolaget som får räknas in i löneunderlaget.
Om fåmansdelägaren har fått lön från dotterföretaget får enbart den lön som betalats ut under den tid andelarna i dotterföretaget ägts av moderbolaget räknas med vid spärrlöneberäkningen.
Om dotterföretaget inte är helägt ska löneunderlaget proportioneras. Någon proportionering utifrån ägarandel behöver dock inte göras vid beräkning av spärrlönekravet.
Sparad utdelning
Om ägaren tar ut utdelning som understiger gränsbeloppet (kanske ingen utdelning alls) ett visst år sparas beloppet till kommande år och får räknas upp med en speciell uppräkningsränta. Uppräkningsräntan för sparad utdelning (dvs sparade gränsbelopp från tidigare år) är SLR + 3 procentenheter.
Vid beräkningen används SLR 30 november året före beskattningsåret. Statslåneräntan anses som lägst vara 0%.
| Beskattningsår | Uppräkningsränta |
|---|
| 2021 | 3,0 |
| 2020 | 3,0 |
Takregel
Från och med beskattningsåret 2012 gäller en takregel som innebär att om ägaren och närstående till denne under ett år tar ut utdelning på sammanlagt mer än 90 inkomstbasbelopp (6 012 000 kr år 2020 och 6 138 000 kr år 2021), ska den del av utdelningen som överstiger detta belopp beskattas i inkomstslaget kapital istället för tjänst. Skattesatsen för denna överutdelning är 30%.
Sparat lättnadsbelopp
Den som hade ett sparat lättnadsbelopp (skattefri utdelning) när de nya fåmansreglerna infördes 1 januari 2006 fick utnyttja detta belopp under beskattningsåren 2006-2010, antingen som skattefri utdelning eller som skattefri del av kapitalvinst.