Delägare i ett fåmansföretag kan själva välja mellan att göra uttag från det egna företaget i form av lön eller utdelning. Här följer de särskilda skatteregler som gäller för utdelning från fåmansföretag.
Vid utdelning på kvalificerade andelar i fåmansföretag gäller speciella regler (de så kallade 3:12-reglerna) som i vissa fall innebär att utdelning som överstiger så kallad normalutdelning ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Det är inga socialavgifter på tjänstebeskattad utdelning.
Observera att utdelning på kvalificerade andelar normalt beskattas det kalenderår då bolagsstämman beslutar om utdelningen (oavsett vilket räkenskapsår utdelningen hör till). Om stämman eller styrelsen (om styrelsen har det bemyndigandet av stämman) fattat beslut om en viss utbetalningstidpunkt är utdelningen i stället disponibel den dagen. Denna utbetalningstidpunkt måste dock infalla innan nästa årsstämma.
Skatt på gränsbelopp – 20%
Skatten på normalutdelning (dvs utdelning inom gränsbeloppet) är 20% (genom en kvotering till 2/3).
Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst. Några socialavgifter ska dock inte betalas på tjänstebeskattad utdelning.
Årets gränsbelopp får enbart tillgodoräknas den som äger andelarna vid årets ingång. Den som köper andelar kan alltså inte nyttja gränsbeloppet för köpeåret.
Gränsbeloppet
Årets gränsbelopp kan beräknas enligt något av följande två sätt:
- Gränsbelopp enligt schablonregeln (förenklingsregeln) eller
- Gränsbelopp bestående av en räntebaserad del och en lönebaserad del (huvudregeln).
Till detta får sparad utdelning läggas till när det totala gränsbeloppet beräknas, se Sparad utdelning nedan.
Schablonregel
Enligt schablonregeln (förenklingsregeln) får årets gränsbelopp sättas till 2,75 inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret..
Schablonbeloppet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.
| Beskattningsår | Schablonbelopp |
|---|
| 2024 | 204 325 kr |
| 2023 | 195 250 kr |
| 2022 | 187 550 kr |
| 2021 | 183 700 kr |
| 2020 | 177 100 kr |
Observera att schablonregeln inte kan kombineras med löneunderlaget. Ägare som vill tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning måste använda sig av huvudregeln istället.
Personer som äger kvalificerade andelar i flera fåmansföretag får bara använda schablonregeln för andelar i ett enda företag.
Man kan inte själv ha alla svaren. Använd vår Frågeservice som din externa resurs i skatte-, redovisnings- och personalfrågor. Från 459 kr/mån är du aldrig mer svarslös.
Räntebaserad utdelning
Den räntebaserade delen är omkostnadsbeloppet (vid årets ingång) multiplicerat med den s k klyvningsräntan som är SLR + 9 procentenheter.
Vid beräkningen används SLR 30 november året före beskattningsåret (utdelningsåret). Statslåneräntan anses som lägst vara 0%.
| Beskattningsår | Klyvningsränta |
|---|
| 2023 | 10,94 |
| 2022 | 9,23 |
Omkostnadsbeloppet kan indexuppräknas för andelar som anskaffats före 1990. För andelar som anskaffats före 1992 kan omkostnadsbeloppet beräknas utifrån företagets egna kapital 1992 (kapitalunderlaget tax 1993).
Från och med beskattningsåret 2012 ska omkostnadsbeloppet minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Med varaktigt menas att tillskottet bör vara tänkt att användas i företaget under minst två år.
Lönebaserad utdelning
Den lönebaserade delen av gränsbeloppet är 50% av hela löneunderlaget.
Löneunderlaget består av alla kontanta löner, dvs även ägarlöner, kalenderåret före beskattningsåret. Observera att förmåner inte får räknas med. Ersättningar som täcks av statliga bidrag för lönekostnader får inte heller räknas med.
Om företaget har flera ägare ska det lönebaserade utdelningsutrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.
| Löneunderlag fr o m beskattningsåret 2014 | Gränsbelopp (lönebaserad del) |
|---|
| hela löneunderlaget | 50% |
Spärreglerna
För att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning ska ägaren (eller någon närstående) året före beskattningsåret ha tagit ut kontant lön som motsvarar minst
- 6 inkomstbasbelopp plus 5% av företagets kontanta lönesumma (inklusive skattepliktiga kostnadsersättningar), eller
- 9,6 inkomstbasbelopp.
Vid beräkningen används inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. För utdelningsberäkning för beskattningsåret 2023 används alltså inkomstbasbeloppet för 2022, dvs 71 000 kr.
| Gränsbelopp för år | Löner utbetalda år | Inkomstbasbelopp | Spärrlönetak | vid totala löner på |
|---|
| 2024 | | 74 300 kr | 713 280 kr | 5 349 600 kr |
| 2023 | 2022 | | 681 600 kr | |
| 2022 | | | | |
Om de totala lönerna i företaget understiger ovanstående används följande formel för beräkningen av spärrlönen:
| Gränsbelopp för år | Spärrlön |
|---|
| 2024 | 445 800 kr + 5% x totala löner |
| 2023 | 426 000 kr + 5% x totala löner |
| 2022 | 409 200 kr + 5% x totala löner |
Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2023 (gränsbelopp för 2024):
| Totala löner | Spärrlön | Lönebaserat utrymme |
|---|
| 469 264 kr | 469 264 kr* | 234 632 kr |
| 700 000 kr | 480 800 kr | 350 000 kr |
| 1 000 000 kr | 495 800 kr | 500 000 kr |
| 2 000 000 kr | 545 800 kr | 1 000 000 kr |
| 3 000 000 kr | 595 800 kr | 1 500 000 kr |
| 4 000 000 kr | 645 800 kr | 2 000 000 kr |
*(6 x 74 300)/0,95 = 469 264 kr, dvs den absolut lägsta spärrlönen 2023.
Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2022 (gränsbelopp för 2023):
| Totala löner | Spärrlön | Lönebaserat utrymme |
|---|
| 448 422 kr | 448 422 kr* | 224 211 kr |
| 700 000 kr | 461 000 kr | 350 000 kr |
| 1 000 000 kr | 476 000 kr | 500 000 kr |
| 2 000 000 kr | 526 000 kr | 1 000 000 kr |
| 3 000 000 kr | 576 000 kr | 1 500 000 kr |
| 4 000 000 kr | 626 000 kr | 2 000 000 kr |
Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2021 (gränsbelopp för 2022):
| Totala löner | Spärrlön | Lönebaserat utrymme |
|---|
| 420 737 kr | 430 737 kr* | 215 368 kr |
| 700 000 kr | 444 200 kr | 350 000 kr |
| 1 000 000 kr | 459 200 kr | 500 000 kr |
| 2 000 000 kr | 509 200 kr | 1 000 000 kr |
| 3 000 000 kr | 559 200 kr | 1 500 000 kr |
| 4 000 000 kr | 609 200 kr | 2 000 000 kr |
Kapitalandelskrav
Lönebaserat utrymme får bara beräknas av delägare som äger en andel som motsvarar minst 4% av kapitalet i företaget. Närståendes innehav får inte räknas med. Kravet ska vara uppfyllt vid beskattningsårets ingång, dvs 1 januari 2023 vid beräkning av gränsbelopp för beskattningsåret 2023.
Tak för lönebaserat utrymme
Det lönebaserade utrymmet får uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning från bolaget under året före beskattningsåret.
Dotterföretag
Vid beräkning av spärrlön och löneunderlag får även ersättningar från dotterföretag till fåmansföretaget räknas med. Med dotterföretag menas enbart företag där moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50% av kapitalet.
För att ett handelsbolag (eller en utländsk delägarbeskattad juridisk person) ska räknas som dotterföretag krävs att bolaget, direkt eller indirekt, är helägt (100%).
Det är enbart ersättningar som betalats ut under den tid som andelarna i dotterföretaget ägts av moderbolaget som får räknas in i löneunderlaget.
Om fåmansdelägaren har fått lön från dotterföretaget får enbart den lön som betalats ut under den tid andelarna i dotterföretaget ägts av moderbolaget räknas med vid spärrlöneberäkningen.
Om dotterföretaget inte är helägt ska löneunderlaget proportioneras. Någon proportionering utifrån ägarandel ska dock inte göras vid beräkning av spärrlönekravet.
Sparad utdelning
Om ägaren tar ut utdelning som understiger gränsbeloppet (kanske ingen utdelning alls) ett visst år sparas beloppet till kommande år och får räknas upp med en speciell uppräkningsränta. Uppräkningsräntan för sparad utdelning (dvs sparade gränsbelopp från tidigare år) är SLR + 3 procentenheter.
Vid beräkningen används SLR 30 november året före beskattningsåret. Statslåneräntan anses som lägst vara 0%.
| Beskattningsår | Uppräkningsränta |
|---|
| 2023 | 3,23 |
| 2022 | 3,0 |
Takregel
Det finns en takregel som innebär att om ägaren och närstående till denne under ett år tar ut utdelning på sammanlagt mer än 90 inkomstbasbelopp (6 390 000 kr år 2022 och 6 687 000 kr år 2023), ska den del av utdelningen som överstiger detta belopp beskattas i inkomstslaget kapital istället för tjänst. Skattesatsen för denna överutdelning är 30%.