Utdelning i fåmansföretag

Delägare i ett fåmansföretag kan själva välja mellan att göra uttag från det egna företaget i form av lön eller utdelning. Här följer de särskilda skatteregler som gäller för utdelning från fåmansföretag.

Vid utdelning på kvalificerade andelar i fåmansföretag gäller speciella regler (de så kallade 3:12-reglerna) som i vissa fall innebär att utdelning som överstiger så kallad normalutdelning ska beskattas i inkomstslaget tjänst. Det är inga socialavgifter på tjänstebeskattad utdelning.

Observera att utdelning på kvalificerade andelar normalt beskattas det kalenderår då bolagsstämman beslutar om utdelningen (oavsett vilket räkenskapsår utdelningen hör till). Om stämman eller styrelsen (om styrelsen har det bemyndigandet av stämman) fattat beslut om en viss utbetalningstidpunkt är utdelningen i stället disponibel den dagen. Denna utbetalningstidpunkt måste dock infalla innan nästa årsstämma.

Skatt på gränsbelopp – 20%

Skatten på normalutdelning (dvs utdelning inom gränsbeloppet) är 20% (genom en kvotering till 2/3).

Den del av utdelningen som överstiger gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst. Några socialavgifter ska dock inte betalas på tjänstebeskattad utdelning.

Årets gränsbelopp får enbart tillgodoräknas den som äger andelarna vid årets ingång. Den som köper andelar kan alltså inte nyttja gränsbeloppet för köpeåret.

Gränsbeloppet

Årets gränsbelopp kan beräknas enligt något av följande två sätt:

1. Gränsbelopp enligt schablonregeln (förenklingsregeln) eller
2. Gränsbelopp bestående av en räntebaserad del och en lönebaserad del (huvudregeln).

Till detta får sparad utdelning läggas till när det totala gränsbeloppet beräknas, se Sparad utdelning nedan.

Schablonregel

Enligt schablonregeln (förenklingsregeln) får årets gränsbelopp sättas till 2,75 inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret.

Schablonbeloppet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.

Observera att schablonregeln inte kan kombineras med löneunderlaget. Ägare som vill tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning måste använda sig av huvudregeln istället.

Personer som äger kvalificerade andelar i flera fåmansföretag får bara använda schablonregeln för andelar i ett enda företag.

Man kan inte själv ha alla svaren. Använd vår Frågeservice som din externa resurs i skatte-, redovisnings- och personalfrågor. Från 459 kr/mån är du aldrig mer svarslös.

Räntebaserad utdelning

Den räntebaserade delen är omkostnadsbeloppet (vid årets ingång) multiplicerat med den s k klyvningsräntan som är SLR + 9 procentenheter.

Vid beräkningen används SLR 30 november året före beskattningsåret (utdelningsåret). Statslåneräntan anses som lägst vara 0%.

Omkostnadsbeloppet kan indexuppräknas för andelar som anskaffats före 1990. För andelar som anskaffats före 1992 kan omkostnadsbeloppet beräknas utifrån företagets egna kapital 1992 (kapitalunderlaget tax 1993).

Från och med beskattningsåret 2012 ska omkostnadsbeloppet minskas med tillskott som gjorts i annat syfte än att varaktigt tillföra kapital till företaget. Med varaktigt menas att tillskottet bör vara tänkt att användas i företaget under minst två år.

Lönebaserad utdelning

Den lönebaserade delen av gränsbeloppet är 50% av hela löneunderlaget.

Löneunderlaget består av alla kontanta löner, dvs även ägarlöner, kalenderåret före beskattningsåret. Observera att förmåner inte får räknas med. Ersättningar som täcks av statliga bidrag för lönekostnader får inte heller räknas med.

Om företaget har flera ägare ska det lönebaserade utdelningsutrymmet fördelas med lika belopp på andelarna i företaget.

Spärreglerna

För att få tillgodoräkna sig lönebaserad utdelning ska ägaren (eller någon närstående) året före beskattningsåret ha tagit ut kontant lön som motsvarar minst

• 6 inkomstbasbelopp plus 5% av företagets kontanta lönesumma (inklusive skattepliktiga kostnadsersättningar), eller
• 9,6 inkomstbasbelopp.

Vid beräkningen används inkomstbasbeloppet året före beskattningsåret. För utdelningsberäkning för beskattningsåret 2024 används alltså inkomstbasbeloppet för 2023, dvs 74 300 kr.

Om de totala lönerna i företaget understiger ovanstående används följande formel för beräkningen av spärrlönen:

Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2024 (gränsbelopp för 2025):

*(6 x 76 200)/0,95 = 481 264 kr, dvs den absolut lägsta spärrlönen 2024

Exempel på löneuttagskrav vid olika nivåer på totala löner inklusive ägarlöner 2023 (gränsbelopp för 2024):

*(6 x 74 300)/0,95 = 469 264 kr, dvs den absolut lägsta spärrlönen 2023

Kapitalandelskrav

Lönebaserat utrymme får bara beräknas av delägare som äger en andel som motsvarar minst 4% av kapitalet i företaget. Närståendes innehav får inte räknas med. Kravet ska vara uppfyllt vid beskattningsårets ingång, dvs 1 januari 2023 vid beräkning av gränsbelopp för beskattningsåret 2023.

Tak för lönebaserat utrymme

Det lönebaserade utrymmet får uppgå till högst 50 gånger den egna eller någon närståendes kontanta ersättning från bolaget under året före beskattningsåret.

Dotterföretag

Vid beräkning av spärrlön och löneunderlag får även ersättningar från dotterföretag till fåmansföretaget räknas med. Med dotterföretag menas enbart företag där moderföretaget, direkt eller indirekt genom ett annat dotterföretag, äger mer än 50% av kapitalet.

För att ett handelsbolag (eller en utländsk delägarbeskattad juridisk person) ska räknas som dotterföretag krävs att bolaget, direkt eller indirekt, är helägt (100%).

Det är enbart ersättningar som betalats ut under den tid som andelarna i dotterföretaget ägts av moderbolaget som får räknas in i löneunderlaget.

Om fåmansdelägaren har fått lön från dotterföretaget får enbart den lön som betalats ut under den tid andelarna i dotterföretaget ägts av moderbolaget räknas med vid spärrlöneberäkningen.

Om dotterföretaget inte är helägt ska löneunderlaget proportioneras. Någon proportionering utifrån ägarandel ska dock inte göras vid beräkning av spärrlönekravet.

Sparad utdelning

Om ägaren tar ut utdelning som understiger gränsbeloppet (kanske ingen utdelning alls) ett visst år sparas beloppet till kommande år och får räknas upp med en speciell uppräkningsränta. Uppräkningsräntan för sparad utdelning (dvs sparade gränsbelopp från tidigare år) är SLR + 3 procentenheter.

Vid beräkningen används SLR 30 november året före beskattningsåret. Statslåneräntan anses som lägst vara 0%.

Takregel

Det finns en takregel som innebär att om ägaren och närstående till denne under ett år tar ut utdelning på sammanlagt mer än 90 inkomstbasbelopp, ska den del av utdelningen som överstiger detta belopp beskattas i inkomstslaget kapital istället för tjänst. Skattesatsen för denna överutdelning är 30%.