Arvskifte  

Tågordningen är följande:

• Först betalas skulderna.
• Om den avlidne var gift eller sambo gör man bodelning.
• Därefter lämnas legaten ut (när någon genom testamente får en bestämd sak, en bestämd summa pengar eller en nyttjanderätt till egendom).
• Sist gör man ett arvskifte, dvs fördelar det som finns kvar mellan arvingar och ­universella testamentstagare.

Sist i den här artikeln finns exempel på hur arvskiften kan se ut.

Inget arvskifte i enmansdödsbo

I ett enmansdödsbo görs inget arvskifte. Där är det ju bara en person, den enda dödsbodelägaren, som ärver allt. Då är det viktigt att föra över tillgångarna på arvingen, ansöka om lagfart, avsluta bankkonton och registrera om värdepapper på arvingen. Annars ser man det som om dödsboet finns kvar som en egen juridisk person som ska deklarera sina inkomster varje år. Den registrerade bouppteckningen används som underlag för att göra överföringen av tillgångarna.

Partiellt arvskifte

Dödsbodelägarna kan också välja att göra ett partiellt arvskifte. Då skiftas bara en del av egendomen och resten ligger kvar oskiftat i dödsboet. En situation när man kan vilja göra så är när det i dödsboet finns exempelvis både en bostadsrätts­lägenhet och ett antal premieobligationer. Delägarna kan då skifta ut bostadsrätten men behålla obligationerna tillsammans för att dela på eventuella framtida vinster.

Slutligt skifte

Även om delägarna inte vill skifta boet kan det naturligtvis inte fortsätta vara ett dödsbo i all framtid. Några syskon kan ­kanske samsas om dödsboförvaltningen i många år, men när ­syskonen avlider är det deras arvingar som blir dödsbodelägare i ­deras ställe – och de kanske också har några barn var. Då är dödsboet inte längre hanterligt. Förr eller senare blir delägarna tvungna att göra ett arvskifte. Har dödsboet en lantbruksenhet måste dödsboet skiftas (eller fastigheten säljas) inom fyra år från slutet av det kalenderår då dödsfallet inträffade.

Skiftesman

Om dödsbodelägarna inte kan enas om hur boet ska skiftas, alltså om vem som ska få vad, kan någon av dem vända sig till tingsrätten och begära att en skiftesman utses. Skiftesmannen gör då ett tvångsskifte, vilket kan bli ganska ohanterligt. Han är nämligen skyldig att se till att varje arvinge får varje slag av egendom på sin lott. Om det t ex finns en fastighet kommer delägarna att få varsin andel av den. De blir samägare till fastig­heten, och var de osams tidigare lär de inte få lättare att samarbeta efter arvskiftet. Enligt samäganderättslagen har ­varje samägare möjlighet att ­antingen begära att egendomen säljs på offentlig auktion eller, när det är en fastighet, begära att den klyvs så att delägarna får ­varsin del.

Det är med skiftesman som med boutredningsman, att det är dödsboet som ska stå för kostnaderna.

Arvskifteshandling

Om den avlidne var gift eller sambo är det alltså först efter bodelningen du vet hur stor den avlidnes kvarlåtenskap är. Den består av summan av hans bodelningsandel och hans enskilda egendom, minus skulderna och eventuella legat. När man har den siffran går det att räkna ut hur stora arvs- och lag­lotterna blir och därefter ­börja dela upp egen­domen. Arvskiftet ska dokumenteras skriftligt i en arvskifteshandling.

Detaljerat men kanske inte allt

Man brukar i arvskifteshandlingen skriva upp de saker som finns, ofta mer detaljerat än i bouppteckningen. Värdet kan ju dessutom, på grund av att arvingarna vid skiftet kan bestämma sig för att ­åsätta sakerna det värde de själva vill, vara helt annorlunda än i bouppteckningen.

Det är dock vanligt att man delar upp lösöre mm efter hand som man städar ut bostaden osv och sedan bara tar upp egendom som är av högre värde och/eller där ett ägarbyte kräver någon slags regist­rering och därmed en handling som styrker ägarbytet. Arvskiftet måste därför innehålla eventuella fastigheter, bostadsrätter, värdepapper, bankmedel, osv.

Per dagen för arvskiftet

Tänk på att arvskiftet inte görs utifrån värdet på dödsdagen, utan utifrån den dag arvskiftet görs. Det är alltså normalt inte de värden som finns i bouppteckningen som ska användas. Läs mer om detta längre fram i avsnittet Verkliga värden. Behållningen i boet kan ha ökat genom aktieutdelning, vinster på premieobligationer eller ränte­inkomster. En fordran som föreföll värdelös på dödsdagen, eftersom gäldenären var utfattig, kan ha återfått sitt rätta värde för att gäldenären kommit på grön kvist.

Behållningen kan naturligtvis också ha minskat i värde, genom att man ­betalat hyra under en längre tid än man fått göra avdrag för i ­boupp­teck­ningen eller genom arvode till en skiftesman.

Vilka ärver?

Dödsbodelägare är arvingar och universella testamentstagare samt dessutom efterlevande make eller sambo om en bodelning ska göras. Det är dock inte alls säkert att alla dödsbodelägare ärver något. ­

Arvskiftesdokumentet

Ett arvskifte ska göras i skriftlig form. Alla dödsbodelägarna ska skriva under handlingen, men de kan naturligtvis låta sig företrädas av en fullmäktig. Kontrollera att den som säger sig vara fullmäktig verkligen har fullmakt. 

Om det i boet finns fast egendom som ska ingå i arvskiftet, bör du se till att det finns skriftliga fullmakter. Annars kommer den som får fastigheten att få problem med lagfarten.

I STORA MALLPAKETET ingår en lättanvänd mall/blankett som hjälper dig att upprätta ett korrekt arvskifte. Du får även med en kombinationsvariant för bodelning och arvskifte.

Verkliga värden

Huvudregeln är att det är de verkliga värdena som ska läggas till grund för skiftet. Så länge delägarna är eniga kan de dock använda andra värden.

Vid värderingen är det dock lämpligt att ta hänsyn till att viss egendom belastas av till exempel en nyttjanderätt. Tänk också på att det kan finnas latenta skatteskulder i egendomen så att den inte är värd så mycket i verkligheten som på papperet.

Den som får andelar i ett fondsparande eller andra värdepapper ska betala kapitalvinstskatt på eventuell kapitalvinst om han säljer andelarna. Detsamma gäller för fastigheter och bostadsrätter där det dessutom kan finnas uppskovsbelopp sedan tidigare avyttringar att ta hänsyn till.

Vissa utgår ifrån de värden som tillgångarna har i bouppteckningen. Detta förutsätter dock att tillgångarna värderats noggrant i bouppteckningen och att tillgångarnas värde inte väsentligt förändrats fram till arvskiftet.

Fritt att avtala om fördelningen

Reglerna om arvsrätt i ärvdabalken anger vilka som har rätt att ärva. Så länge dödsbodelägarna är överens har de möjlighet att gå ifrån den fördelning lagen anvisar. Tre syskon kan till exempel komma överens om att ett av syskonen ska få mer i arv än de båda andra.

Arvskifteslikvid

Det är väldigt vanligt att fördelningen på lotter inte stämmer med de tillgångar som finns utan att någon eller några av dödsbo­delägarna tvingas betala de andra dödsbodelägarna för att få den egendom han tillskiftas. En sådan betalning kallas arvskifteslikvid och ses som en del av arvet (alltså inte som ett köp), både för den som får betalningen och den som betalar. Det innebär att den som betalar inte får ta med arvskifteslikviden vid beräkningen av omkostnads­beloppet (vid kapitalvinstberäkningen vid en framtida avyttring) för den egendom han ”betalar” för.

Skifte med skulder

Framförallt när det gäller större skulder som exempelvis huslån, görs i praktiken ofta ett skifte med skulder. Detta innebär att en arvinge övertar en skuld och kompenseras med tillgångar utöver sin arvslott. Detta förutsätter dock de övriga arvingarnas och borge­närernas samtycke. Varje dödsbodelägare kan motsätta sig ett skifte innan skulderna har betalats. En borgenär kan alltid kräva att få betalning direkt ut boet eller att boet i vart fall ställer säkerhet.

Ingen registeringsplikt

Man behöver inte lämna in ett arvskifte någonstans för ­registrering. Däremot är arvskiftetshandlingen en fångeshandling, som visar att man har rätt till viss egendom. Du måste ge in arvskiftet till inskriv­ningsmyndigheten när du söker lagfart på en fastighet som du har ärvt. Du måste visa upp arvskiftet när du ska ta ut pengar från ett bankkonto som tillhört den avlidne. Eller när du ska anmäla att du har ärvt aktier så att ditt innehav kan föras in i företagets aktiebok eller registreras hos Euroclear Sweden.

Blanketter och dataprogram

Det finns blanketter och dataprogram som kan användas för arv­skifte, men du kan naturligtvis också skriva själv. Det viktiga är att skifteshandlingen blir klar och begriplig, inte att du i alla lägen använder särskilda formu­le­ringar. Det viktigaste är att det tydligt framgår att det är ­fråga om ett arvskifte, och inte om gåvor eller köp.