Bodelning vid skilsmässa

Newsroom - Bodelning vid skilsmässa - ctl00_cph1_approvedImg

I den här artikeln läser du om hur en bodelning i samband med skilsmässa går till.

Bodelningens tidpunkt

Själva bodelningen ska som huvudregel göras först när äktenskapet är upplöst, dvs när tingsrätten dömt till äktenskapsskillnad. Begär någon av makarna det, ska bodelningen göras genast. Det är också vanligt att bodelningen görs under betänketiden.

Gör makarna en bodelning under pågående mål om äktenskapsskillnad och fullföljer de sedan inte ansökan efter betänketidens slut fortsätter äktenskapet. Bodelningen består dock ändå som huvudregel och varje make äger i fortsättningen den egendom som denne har fått i delningen. I enstaka fall kan det bli aktuellt att riva upp en sådan bodelning, om separationen varit en väsentlig förutsättning för fördelningen av egendomen.

Äktenskapsbalken 9 kap 4 §

Bodelning

Bodelningen är makarnas verktyg för att lösa upp äktenskapet ­ekonomiskt. Bodelningen genomförs i flera steg. Makarna ska

  • utreda vilka tillgångar och skulder de hade vid tidpunkten för ansökan om skilsmässan (ibland kan detta ha dokumenterats i en bouppteckning)
  • göra en andelsberäkning, som är en värdering av tillgångarna och skulderna enligt bouppteckningen för att man ska veta hur mycket var och en ska bidra med i bodelningen
  • genomföra en lottläggning, där det bestäms vilka konkreta saker var och en ska ha
  • skriva ett bodelningsavtal där de fastställer bodelningen och lottläggningen.

 

Här hittar du en lättanvänd mall (49 kr) för bodelningsavtal vid skilsmässa »

Likadelning av giftorättsgods

Huvudregeln är att makarna vid bodelningen efter en skilsmässa ska dela lika på allt giftorättsgods makarna hade när skilsmässo­ansökan lämnades in. Det är nettot av giftorättsgodset som ska delas. Därför räknas skulderna bort från makarnas giftorättsgods innan det blir dags att dela. Om en make har skulder som överstiger hans giftorättsgods, sätts hans nettogiftorättsgods till noll (man kan alltså inte ha negativt nettogiftorättsgods).

Det finns dock ingen anledning att båda makarna ska ge varandra hälften sina tillhörigheter. Därför läggs summan av båda makarnas nettogiftorättsgods ihop och delas i två. Den make som har mest nettogiftorättsgods ska därefter ge den andre egendom eller kontanter så att båda får lika mycket nettogiftorättsgods.

Exempel 1
Per har giftorättsgods värt 90 000 kr medan Mias giftorättsgods är värt 30 000 kr. Per har skulder på 20 000 kr, Mia är skuldfri. ­Pers nettogiftorättsgods är 90 000 – 20 000 = 70 000 kr. Mias nettogiftorättsgods är 30 000 kr. Det sammanlagda nettogiftorättsgodset är 70 000 + 30 000 = 100 000 kr. Hälften av nettogiftorättsgodset är 50 000 kr.

Eftersom Mias nettogiftorättsgods endast är värt 30 000 kr, har hon rätt att få egendom värd 20 000 kr av Per.

Exempel 2

Per har giftorättsgods värt 90 000 kr medan Mias giftorättsgods är värt 30 000 kr. Per har skulder på 20 000 kr och Mia har skulder på 45 000 kr. Pers nettogiftorättsgods är 90 000 – 20 0000 = 70 000 kr. Mias skulder överstiger hennes giftorättsgods. Då sätts ­hennes nettogiftorättsgods till 0 kr. Det sammanlagda nettogiftorättsgodset är 70 000 + 0 = 70 000 kr. Hälften av nettogiftorättsgodset är 35 000 kr.

Eftersom Mias nettogiftorättsgods endast är värt 0 kr, har hon rätt att få egendom värd 35 000 kr av Per.

Bouppteckning

Då makarna har lämnat in skilsmässoansökan ska de, om det behövs, gå igenom och upprätta en förteckning av vilka tillgångar och skulder som fanns när skilsmässoansökan lämnades in. Saker som en make hunnit göra sig av med efter det att ansökan lämnades in ska alltså tas med och saker som köpts senare ska lämnas utanför. Bouppteckningen är en slags inventeringslista som ska visa:

  • vilka tillgångar respektive make ägde
  • vilket värde tillgångarna har
  • om någon av tillgångarna var ena makens enskilda egendom
  • hur skuldsättningen såg ut för varje make
  • hur skulderna var kopplade till respektive makes egendom.
Frivillig förteckning

Det är frivilligt att upprätta en bouppteckning. Vid de flesta skilsmässor görs ingen bouppteckning, utan makarna gör en utredning av vilka tillgångar och skulder makarna har i samband bodel­ningen, dvs vid andelsberäkningen. Men eftersom det kan gå lång tid mellan ansökan om äktenskapsskillnad och bodelningen är det dock vettigt att göra en bouppteckning så att det inte blir bråk senare om vilka tillgångar var och en faktiskt ägde.

Värdering i bouppteckningen?

Om andelsberäkningen och lottläggningen ska göras kort efter – eller i direkt samband med att bouppteckningen upprättas är det bäst att göra en noggrann värdering av tillgångarna redan i bouppteckningen. Har makarna betänketid, eller vet man att det kommer att dröja med andelsberäkningen och lottläggningen, kan värderingen vänta. Åtminstone gäller det mer komplicerade värderingar av egendom som kan förväntas gå upp eller ner i värde. Det beror på att det är värdet i samband med uppdelningen av tillgångarna som är avgörande och inte värdet vid skilsmässoansökan eller bouppteckningen.

Det är dock vettigt att göra åtminstone en uppskattning av värdet på egendom som kan förväntas sjunka i värde på grund av slitage eller åldrande under tiden fram till delningen, typexemplet är bilar. Det beror på att den make som använt bilen under tiden fram till delningen då ska stå för värdenedgången.

Det är meningslöst att låta värdera en bostadsrätt i Stockholm redan vid den kritiska tidpunkten (i samband med att skilsmässoansökan lämnas in). Beroende på lägenhetens läge och marknadsförändringar kan värdet ha gått upp eller ner åtskilligt. Detta även om innehavaren varken har förstört eller rustat lägenheten under tiden fram till bodelningen.

Då är det bättre att dokumentera lägenhetens skick, t ex genom foton eller videofilm. Dokumentationen blir sedan användbar som underlag för den mäklare eller värderingsman som ska göra värderingen i samband med att tillgångarna ska fördelas. Mäklaren kan då göra en rimlig uppskattning av hur mycket värdet påverkats av t ex vanvård eller förbättringsarbeten under tiden fram till bodelningen.

Värden mm

Om makarna kan komma överens om vad varje tillgång är värd, bör detta antecknas. Det ska också framgå om någon sak är ena makens enskilda egendom. Om det finns enskild egendom ska det stå om tillgången är enskild genom ett äktenskapsförord eller på grund av ­villkor vid gåva eller i testamente.

Skulderna

Då förteckningen över makarnas samlade tillgångar är klar är det dags att se över vilka skulder de har. Det ska framgå av förteck­ning­en hur stora skulderna var när skilsmässoansökan lämnades in. Om någon skuld hör till en makes enskilda egendom ska detta också antecknas.
Underskrifter och datum

Bouppteckningen ska dateras och undertecknas av båda makarna. Det finns inte något krav på att underskrifterna ska bevittnas.

Äktenskapsbalken 9 kap 7 §

Bodelningsförrättare

Ansökan vid tingsrätten

I samband med skilsmässa ska alltid en bodelning göras. Om det behövs får en eller flera bodelningsförrättare förordnas. Ansökan om bodelningsförrättare görs hos tingsrätten.

Äktenskapsbalken 17 kap 1 §

Entledigande

Bara en person som har samtyckt till att bli bodelningsförrättare kan förordnas. Om det visar sig att han eller hon inte är lämplig eller om makarna kommer överens om att det inte behövs någon bodelningsförrättare kan denne entledigas av domstolen. Innan domstolen fattar beslut om entledigande ska bodelningsförrättaren få tillfälle att yttra sig.

Äktenskapsbalken 17 kap 4 §

Makarna måste hjälpa till

Bodelningsförrättaren ska se till att en bouppteckning förrättas. ­Makarna ska tala om vilka tillgångar och skulder de har. Om en make låter bli att lämna uppgifter till bouppteckningen, kan domstolen på ansökan av bodelningsförrättaren förelägga och döma ut vite. En make är skyldig att bekräfta riktigheten av en upprättad bouppteckning med ed inför domstolen, om den andra maken begär det.

Äktenskapsbalken 17 kap 5 §

Bodelningsförrättarens uppgift

Bodelningsförrättaren ska bestämma tid och plats för bodelning samt kalla makarna till förrättningen. Är någon av makarna avliden ska i stället dennes arvingar och universella testaments­tagare kallas. Om någon make inte är närvarande vid bodelningsförrättningen, kan den ändå genomföras under förutsättning att maken blivit ­kallad på ett korrekt sätt.

Kan makarna inte komma överens, ska bodelningsförrättaren avgöra sådant som makarna tvistar om. Det kan exempelvis vara vem som äger viss egendom, om egendomen ska ingå i bodelningen och andels­beräkningen. Sedan ska han själv besluta om bodelningen och upprätta en bodelningshandling. Finns det inget att dela, ska detta anges i bodelningshandlingen.

Båda makarna ska delges den bodelningshandling som bodelningsförrättaren har upprättat. I bodelningshandlingen ska det stå hur bodelningen kan klandras (se längre fram i artikeln).

Äktenskapsbalken 17 kap 6 §

Arvode

Bodelningsförrättaren har rätt att få arvode och ersättning för sina utgifter inklusive utlägg för arvode till värderingsmän och liknande.

Kostnaderna ska normalt betalas av makarna med hälften vardera. Bodelningsförrättaren kan dock vid bodelningen bestämma en annan fördelning, om den ena maken genom vårdslöshet eller slarv har orsakat ökade kostnader. Maken kan t ex genom att lämna fel­aktiga upplysningar eller genom att undanhålla information ha ­vållat förrättningsmannen extra arbete. I undantagsfall kan fördelningen också ändras så att en ekonomiskt svagare make betalar mindre.

Äktenskapsbalken 17 kap 7 §

Bidrag för bodelningsförrättare

Om det är rimligt med hänsyn till en makes ekonomiska och personliga förhållanden, kan domstolen efter ansökan av denne besluta att ersättning till bodelningsförrättare för högst fem timmars arbete ska betalas av staten, så kallad ersättningsgaranti. Detta fungerar som en sorts rättshjälp.

Ersättning enligt den beslutade ersättningsgarantin betalas ut om den make som har ansökt om garantin har en andel i boet som, efter avdrag för täckning av hennes skulder, är värd mindre än 100 000 kr. Ersättningen betalas ut till bodelningsförrättaren.

Äktenskapsbalken 17 kap 7a §

Klander av bodelningen

En make som är missnöjd med bodelningen kan klandra den genom att inom fyra veckor efter delgivningen av bodelningshandlingen väcka talan mot den andra maken vid den tingsrätt som har förordnat bodelningsförrättaren.

Äktenskapsbalken 17 kap 8 §

Föravtal

Inför en bodelning kan det ibland finnas ett behov av att makarna preliminärt kommer överens om hur den kommande bodelningen ska genomföras. Detta gör makarna i ett så kallat föravtal. För att föravtalet ska vara bindande krävs tre saker:

  • skilsmässa ska vara omedelbart förestående
  • avtalet ska vara skriftligt
  • makarna ska underteckna avtalet.
Tidpunkt

Enligt äktenskapsbalken kan makarna ingå föravtalet inför en omedel­bart förestående äktenskapsskillnad. Föravtalet måste alltså ingås som ett led i äktenskapets upplösning. Ett föravtal som makarna ingår alltför lång tid i förväg är ogiltigt.

Föravtalet har ingen verkan gentemot en utomstående. En skuldsatt make kan alltså inte upprätta ett föravtal för att undgå att tillgångarna ska ingå i hans konkurs eller bli föremål för utmätning. 

Innehåll

I föravtalet kan makarna avtala om hur egendomen ska fördelas vid den kommande bodelningen. De kan också göra upp om andra frågor som har samband med bodelningen. Avtalet kan exempelvis bestäm­ma hur värderingen av egendomen ska göras.

Finns all egendom som ska ingå i bodelningen med i föravtalet behöver makarna bara skriftligen bekräfta att föravtalet övergår till att vara en definitiv bodelning. Genom bekräftelsen får föravtalet karaktär av ett bodelningsavtal.

Formkrav

Avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda makarna. Det behöver inte vara bevittnat.

Orimliga villkor

Avtalet ska vara bindande för makarna, men det kan jämkas om något villkor är orimligt på grund av omständigheterna när avtalet upprättades eller sådant som har inträffat senare. Det är också ­möjligt för en make att få föravtalet jämkat helt och hållet. Det innebär att man helt ska bortse från avtalet vid bodelningen.

Föravtalet skrivs i samband med att ett äktenskap upphör. Därför måste man vid bedömningen av om ett avtalsvillkor är orimligt ta hänsyn till att makarna befinner sig i en känslig situation och att en make kan ha varit utsatt för obehörig påverkan av den andra maken.

Äktenskapsbalken 9 kap 13 §

Här hittar du en lättanvänd mall (49 kr) för bodelningsavtal vid skilsmässa »

Få de viktigaste nyheterna kostnadsfritt!

BL Nyhetsbrev kommer en gång i månaden och sammanfattar de viktigaste nyheterna inom skatte-, redovisnings-, juridik- och personalområdet. Anmäl dig och få kostnadsfritt de senaste nyheterna.

För information om hur vi behandlar dina personuppgifter »

Lyssna och lär med vår podcast!

– få tips på hur du framgångsrikt driver företag!