Bouppteckning
Då makarna har lämnat in skilsmässoansökan ska de, om det behövs, gå igenom och upprätta en förteckning av vilka tillgångar och skulder som fanns när skilsmässoansökan lämnades in. Saker som en make hunnit göra sig av med efter det att ansökan lämnades in ska alltså tas med och saker som köpts senare ska lämnas utanför. Bouppteckningen är en slags inventeringslista som ska visa:
- vilka tillgångar respektive make ägde
- vilket värde tillgångarna har
- om någon av tillgångarna var ena makens enskilda egendom
- hur skuldsättningen såg ut för varje make
- hur skulderna var kopplade till respektive makes egendom.
Frivillig förteckning
Det är frivilligt att upprätta en bouppteckning. Vid de flesta skilsmässor görs ingen bouppteckning, utan makarna gör en utredning av vilka tillgångar och skulder makarna har i samband bodelningen, dvs vid andelsberäkningen. Men eftersom det kan gå lång tid mellan ansökan om äktenskapsskillnad och bodelningen är det dock vettigt att göra en bouppteckning så att det inte blir bråk senare om vilka tillgångar var och en faktiskt ägde.
Värdering i bouppteckningen?
Om andelsberäkningen och lottläggningen ska göras kort efter – eller i direkt samband med att bouppteckningen upprättas är det bäst att göra en noggrann värdering av tillgångarna redan i bouppteckningen. Har makarna betänketid, eller vet man att det kommer att dröja med andelsberäkningen och lottläggningen, kan värderingen vänta. Åtminstone gäller det mer komplicerade värderingar av egendom som kan förväntas gå upp eller ner i värde. Det beror på att det är värdet i samband med uppdelningen av tillgångarna som är avgörande och inte värdet vid skilsmässoansökan eller bouppteckningen.
Det är dock vettigt att göra åtminstone en uppskattning av värdet på egendom som kan förväntas sjunka i värde på grund av slitage eller åldrande under tiden fram till delningen, typexemplet är bilar. Det beror på att den make som använt bilen under tiden fram till delningen då ska stå för värdenedgången.
Det är meningslöst att låta värdera en bostadsrätt i Stockholm redan vid den kritiska tidpunkten (i samband med att skilsmässoansökan lämnas in). Beroende på lägenhetens läge och marknadsförändringar kan värdet ha gått upp eller ner åtskilligt. Detta även om innehavaren varken har förstört eller rustat lägenheten under tiden fram till bodelningen.
Då är det bättre att dokumentera lägenhetens skick, t ex genom foton eller videofilm. Dokumentationen blir sedan användbar som underlag för den mäklare eller värderingsman som ska göra värderingen i samband med att tillgångarna ska fördelas. Mäklaren kan då göra en rimlig uppskattning av hur mycket värdet påverkats av t ex vanvård eller förbättringsarbeten under tiden fram till bodelningen.
Värden mm
Om makarna kan komma överens om vad varje tillgång är värd, bör detta antecknas. Det ska också framgå om någon sak är ena makens enskilda egendom. Om det finns enskild egendom ska det stå om tillgången är enskild genom ett äktenskapsförord eller på grund av villkor vid gåva eller i testamente.
Skulderna
Då förteckningen över makarnas samlade tillgångar är klar är det dags att se över vilka skulder de har. Det ska framgå av förteckningen hur stora skulderna var när skilsmässoansökan lämnades in. Om någon skuld hör till en makes enskilda egendom ska detta också antecknas.
Underskrifter och datum
Bouppteckningen ska dateras och undertecknas av båda makarna. Det finns inte något krav på att underskrifterna ska bevittnas.
Äktenskapsbalken 9 kap 7 §
Bodelningsförrättare
Ansökan vid tingsrätten
I samband med skilsmässa ska alltid en bodelning göras. Om det behövs får en eller flera bodelningsförrättare förordnas. Ansökan om bodelningsförrättare görs hos tingsrätten.
Äktenskapsbalken 17 kap 1 §
Entledigande
Bara en person som har samtyckt till att bli bodelningsförrättare kan förordnas. Om det visar sig att han eller hon inte är lämplig eller om makarna kommer överens om att det inte behövs någon bodelningsförrättare kan denne entledigas av domstolen. Innan domstolen fattar beslut om entledigande ska bodelningsförrättaren få tillfälle att yttra sig.
Äktenskapsbalken 17 kap 4 §
Makarna måste hjälpa till
Bodelningsförrättaren ska se till att en bouppteckning förrättas. Makarna ska tala om vilka tillgångar och skulder de har. Om en make låter bli att lämna uppgifter till bouppteckningen, kan domstolen på ansökan av bodelningsförrättaren förelägga och döma ut vite. En make är skyldig att bekräfta riktigheten av en upprättad bouppteckning med ed inför domstolen, om den andra maken begär det.
Äktenskapsbalken 17 kap 5 §
Bodelningsförrättarens uppgift
Bodelningsförrättaren ska bestämma tid och plats för bodelning samt kalla makarna till förrättningen. Är någon av makarna avliden ska i stället dennes arvingar och universella testamentstagare kallas. Om någon make inte är närvarande vid bodelningsförrättningen, kan den ändå genomföras under förutsättning att maken blivit kallad på ett korrekt sätt.
Kan makarna inte komma överens, ska bodelningsförrättaren avgöra sådant som makarna tvistar om. Det kan exempelvis vara vem som äger viss egendom, om egendomen ska ingå i bodelningen och andelsberäkningen. Sedan ska han själv besluta om bodelningen och upprätta en bodelningshandling. Finns det inget att dela, ska detta anges i bodelningshandlingen.
Båda makarna ska delges den bodelningshandling som bodelningsförrättaren har upprättat. I bodelningshandlingen ska det stå hur bodelningen kan klandras (se längre fram i artikeln).
Äktenskapsbalken 17 kap 6 §
Arvode
Bodelningsförrättaren har rätt att få arvode och ersättning för sina utgifter inklusive utlägg för arvode till värderingsmän och liknande.
Kostnaderna ska normalt betalas av makarna med hälften vardera. Bodelningsförrättaren kan dock vid bodelningen bestämma en annan fördelning, om den ena maken genom vårdslöshet eller slarv har orsakat ökade kostnader. Maken kan t ex genom att lämna felaktiga upplysningar eller genom att undanhålla information ha vållat förrättningsmannen extra arbete. I undantagsfall kan fördelningen också ändras så att en ekonomiskt svagare make betalar mindre.
Äktenskapsbalken 17 kap 7 §
Bidrag för bodelningsförrättare
Om det är rimligt med hänsyn till en makes ekonomiska och personliga förhållanden, kan domstolen efter ansökan av denne besluta att ersättning till bodelningsförrättare för högst fem timmars arbete ska betalas av staten, så kallad ersättningsgaranti. Detta fungerar som en sorts rättshjälp.
Ersättning enligt den beslutade ersättningsgarantin betalas ut om den make som har ansökt om garantin har en andel i boet som, efter avdrag för täckning av hennes skulder, är värd mindre än 100 000 kr. Ersättningen betalas ut till bodelningsförrättaren.
Äktenskapsbalken 17 kap 7a §
Klander av bodelningen
En make som är missnöjd med bodelningen kan klandra den genom att inom fyra veckor efter delgivningen av bodelningshandlingen väcka talan mot den andra maken vid den tingsrätt som har förordnat bodelningsförrättaren.
Äktenskapsbalken 17 kap 8 §
Föravtal
Inför en bodelning kan det ibland finnas ett behov av att makarna preliminärt kommer överens om hur den kommande bodelningen ska genomföras. Detta gör makarna i ett så kallat föravtal. För att föravtalet ska vara bindande krävs tre saker:
- skilsmässa ska vara omedelbart förestående
- avtalet ska vara skriftligt
- makarna ska underteckna avtalet.
Tidpunkt
Enligt äktenskapsbalken kan makarna ingå föravtalet inför en omedelbart förestående äktenskapsskillnad. Föravtalet måste alltså ingås som ett led i äktenskapets upplösning. Ett föravtal som makarna ingår alltför lång tid i förväg är ogiltigt.
Föravtalet har ingen verkan gentemot en utomstående. En skuldsatt make kan alltså inte upprätta ett föravtal för att undgå att tillgångarna ska ingå i hans konkurs eller bli föremål för utmätning.
Innehåll
I föravtalet kan makarna avtala om hur egendomen ska fördelas vid den kommande bodelningen. De kan också göra upp om andra frågor som har samband med bodelningen. Avtalet kan exempelvis bestämma hur värderingen av egendomen ska göras.
Finns all egendom som ska ingå i bodelningen med i föravtalet behöver makarna bara skriftligen bekräfta att föravtalet övergår till att vara en definitiv bodelning. Genom bekräftelsen får föravtalet karaktär av ett bodelningsavtal.
Formkrav
Avtalet ska vara skriftligt och undertecknat av båda makarna. Det behöver inte vara bevittnat.
Orimliga villkor
Avtalet ska vara bindande för makarna, men det kan jämkas om något villkor är orimligt på grund av omständigheterna när avtalet upprättades eller sådant som har inträffat senare. Det är också möjligt för en make att få föravtalet jämkat helt och hållet. Det innebär att man helt ska bortse från avtalet vid bodelningen.
Föravtalet skrivs i samband med att ett äktenskap upphör. Därför måste man vid bedömningen av om ett avtalsvillkor är orimligt ta hänsyn till att makarna befinner sig i en känslig situation och att en make kan ha varit utsatt för obehörig påverkan av den andra maken.
Äktenskapsbalken 9 kap 13 §