Just nu får du 50 % sommarrabatt på alla böcker och e-böcker!
Juridik / Effektivare konkurshantering

Effektivare konkurshantering

Juridik - Lär dig mer om affärsjuridik & familjejuridik - Björn Lundén - Effektivare konkurshantering - ctl00_cph1_faktagranskadImg

Riksdagen har beslutat om en effektivare konkurshantering som bland annat innebär att all skriftlig kommunikation ska kunna ske i digital form och att edgångssammanträdet i tingsrätt ersätts med ett sammanträde hos konkursförvaltaren. 

Publicerad: 2021-07-02
Behov av effektivisering

Den nuvarande konkurslagen infördes för över 30 år sedan och en mer rationell hantering har varit på tapeten vid många tillfällen under dessa dryga 30 år. Tre olika utredningar, Domstolsverket och Kronofogdemyndigheten har lämnat sådana förslag som i huvudsak inte har lett till någon lagstiftning.

Nu blåser dock förändringens vindar och riksdagen har beslutat om ändringar som kommer att innebära en effektivare konkurshantering.

Konkursansökan i digital form

En konkursansökan ska kunna lämnas till tingsrätten i digital form.

En ansökan om konkurs görs enligt 2 kap 1§ konkurslagen skriftligen hos tingsrätten. Ansökan ska vara egenhändigt undertecknad av sökanden eller sökandens ombud. Då konkurs är en mycket ingripande åtgärd för gäldenären är det viktigt att förfarandet uppfyller högt ställda krav på rättssäkerhet. Man tar därför inte helt bort kravet på underskrift, istället införs en möjlighet att skriva under en ansökan om konkurs elektroniskt.

Kravet på att en konkursansökan ska vara undertecknad ska inte gälla när den görs av en borgenär som företräder det allmänna.

Gäldenärens förteckning slopas

Bestämmelsen i konkurslagen om att gäldenären tillsammans med sin konkursansökan bör ge in en undertecknad förteckning över sin ekonomi tas bort.

Bevakningshandlingar

Kravet på egenhändigt undertecknande av bevakningar och anmärkningar tas bort.

I konkurslagen anges att en bevakning, den handling genom vilken en borgenär anmäler sin fordran i ett bevakningsförfarande, ska vara egenhändigt undertecknad. Samma sak gäller vid anmärkning. Kravet på egenhändigt undertecknad innebär att det inte är möjligt att ge in den digitalt. För borgenärerna skulle det i många fall vara en påtaglig förenkling om bevakningar kan ges in genom t ex e-post. Därför slopas nu kravet på egenhändigt undertecknande.

Kungörelser, underrättelser mm vid konkurs

Sättet för kungörande i en konkurs ska effektiviseras genom att kungörelse av beslut och åtgärder ska som huvudregel ske enbart i Post-och Inrikes Tidningar på internet. Kungörelse ska få ske även på annat sätt men endast om det finns särskilda skäl.

Den nuvarande regleringen om kungörelser har gällt länge och bygger på att kungörelser sker genom publicering i både dagspressen och Post-och Inrikes Tidningar. Ett omodernt förfarande som dessutom kostar mycket pengar.

Ändringar görs därför i konkurslagen för att i större utsträckning möjliggöra underrättelser på annat lämpligt sätt än med post.

Lagens krav på att olika handlingar ska ges in i original, i kopia eller i flera exemplar och att gäldenären eller andra ska uppge postadress tas bort (eller justeras).

Företagsrekonstruktion

Motsvarande förenklingar görs även vid förfarandet vid företagsrekonstruktion.

Det innebär att en ansökan om företagsrekonstruktion ska kunna lämnas i digital form. Kungörelser och underrättelser i ärenden om företagsrekonstruktion moderniseras också på motsvarande sätt som i konkursförfarandet.

Edgången slopas

Den nuvarande ordningen med obligatorisk edgång i tingsrätten avskaffas. Gäldenären ska i stället som huvudregel bekräfta bouppteckningen hos konkursförvaltaren.

Varje år hålls mellan 8 000 och 10 000 edgångssammanträden i tingsrätten. I många fall upplevs edgången inför rätten som en formalitet utan verklig betydelse för förfarandet och edgångssammanträdet leds i regel av en tingsnotarie. Erfarenheten bland personer som är involverade i konkurser är att det sällan kommer fram någon ny uppgift av betydelse i samband med edgången.

Istället ska gäldenären vid ett bouppteckningssammanträde inför konkursförvaltaren genom ett undertecknande på heder och samvete, bekräfta riktigheten av bouppteckningens uppgifter om tillgångar, skulder och räkenskapsinformation.

Det kommer dock även fortsatt att finnas en möjlighet till edgång inför tingsrätten om konkursförvaltaren kräver det.

Ansvar för gäldenärens handlingar

Om det vid konkursens avslutande inte går att återlämna material som rör boet till gäldenären, ska konkursförvaltaren ha ansvaret för att bevara materialet.

Att materialet inte kan återlämnas till gäldenären kan t ex bero på att gäldenären är en juridisk person som har upphört att existera i och med konkursens avslutande. Det kan också handla om att gäldenären inte är anträffbar eller vägrar att återta handlingarna. Ett exempel på skäl för att förvaltaren själv vill bevara handlingar kan vara att de behövs för någon åtgärd som återstår att utföra efter konkursens avslutande.

Övriga förändringar

Andra beslutade förändringar är att:

  • Offentlighetsprincipen ska göras tillämplig på konkursförvaltarens verksamhet som rör bekräftelse av bouppteckningen i en konkurs.
  • Reglerna om det straffrättsliga ansvaret för oriktiga uppgifter i en konkurs ändras inte.
  • Konkursförvaltaren (istället för tingsrätten) ska besluta om ersättning till gäldenären, en ställföreträdare för en gäldenär som är juridisk person eller någon annan som ska inställa sig någon annanstans än vid rätten.
  • Det tydliggörs att konkursförvaltaren ska redovisa gäldenärens skulder i bouppteckningen. I bouppteckningen ska även förvaltarens prognos för utdelning i konkursen anges. Möjligheten för konkursförvaltaren att inte upprätta en bouppteckning när gäldenären själv har gjort det tas bort.
  • Konkursförvaltaren ska lämna den första halvårsberättelsen senast en månad efter utgången av den kalendermånad i vilken sex månader har förflutit från konkursbeslutet.
  • Beloppsgränsen för när utbetalning av utdelning kan ske till en borgenär höjs till 300 kr (från 100 kr).
  • Tiden för en borgenär att göra anspråk på utdelningsmedel kortas till ett år (från två år).
När börjar lagändringarna att gälla?

Lagändringarna träder i kraft 1 juli 2021. Äldre bestämmelser om edgång, beloppsgräns för utbetalning av utdelning och tid för borgenär att göra anspråk på utdelningsmedel ska gälla för konkurser som har beslutats före ikraftträdandet.

Faktagranskat innehåll du kan lita på

Den här artikeln är skriven och faktagranskad av medarbetare på Björn Lundén med lång erfarenhet av det aktuella ämnet.

Björn Lundén är ett kunskaps- och programvaruföretag som startades redan 1987 och som sedan dess förenklat företagarnas vardag genom smarta och lättanvända lösningar inom främst redovisning, lön och skatt.

Varsågod att ta del av vår samlade företagskunskap!