Om en fullmakt lämnats muntligen blir huvudmannen inte bunden av något avtal som fullmaktshavaren ingått om denne överskridit sin befogenhet oavsett om avtalsparten var i god tro eller inte.
Om en företrädare gör upp något i huvudmannens namn utan att vara behörig att göra det, är huvudmannen som huvudregel inte bunden av uppgörelsen. Huvudmannen kan däremot uttryckligen godkänna uppgörelsen i efterhand och då blir resultatet samma som om företrädaren handlat med fullmakt. Detta kallas ratihabition, eller att huvudmannen ratihaberar uppgörelsen.
Vid dödsfall
Vid fullmaktshavarens dödsfall upphör genast fullmakten att gälla. Vid huvudmannens död fortsätter fullmakten att gälla, såvida inte något annat har angetts i fullmakten. Dödsboet blir då huvudman. Detta gäller om fullmakten avser någonting generellt, t ex att betala huvudmannens räkningar. Avser fullmakten någonting mer specifikt och som har betydelse för huvudmannen enbart så länge denne är i livet, t ex inköp av mat, upphör fullmakten att gälla.
Fullmäktigens ansvar
Fullmaktshavaren har ett ansvar för att hålla sig inom sin befogenhet. Om fullmaktshavaren överskrider denna, som i det första exemplet ovan, kan han eller hon bli skadeståndsskyldig gentemot huvudmannen.
Om en fullmaktshavare gör något han eller hon inte har behörighet till, som i det andra exemplet ovan, blir fullmaktshavaren själv bunden gentemot tredje man (säljaren).
Framtidsfullmakt
En ny lag om framtidsfullmakter trädde i kraft 1 juli 2017. Detta innebar en ny form av ställföreträdarskap för vuxna. Tanken är att framtidsfullmakten ska bli ett alternativ till god man och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Du kan läsa mer om framtidsfullmakt här.