BLACK WEEKEND – 50% rabatt på alla böcker!

Lagfart – en kortfattad genomgång

Juridik - Lagfart – en kortfattad genomgång - ctl00_cph1_faktagranskadImg

Här är en kortfattad och överskådlig artikel om reglerna för lagfart, lagfartsansökan, mm. 

Publicerad: 2020-01-05
Lagfart

Den som får äganderätten till fast egendom ska ansöka om inskrivning av förvärvet, så kallad lagfart. Detta gäller oavsett om det är en människa eller en juridisk person som förvärvar fastig­heten samt ­oavsett om fastigheten förvärvas genom köp, byte, gåva, arv, bodelning, fusion eller på något annat sätt. Även underåriga och dödsbon kan få lagfart för en fastighet.

Transportköp

Vid ett så kallat transportköp, dvs ett köp där den förvärvade fastigheten eller tomträtten överlåts vidare utan något annat tillägg till eller någon annan ändring i köpevillkoren än tiden för tillträdet och betalningen, tas inte någon stämpelskatt ut för den första överlåtelsen. Andra ändringar av köpevillkoren än här angivna innebär att skattefriheten för transportköpet går förlorad.

Skattefriheten för ett transportköp innebär att skatt endast utgår för det sista köpet. Det krävs dock att lagfart för samtliga köp söks inom den tid som är stadgad för det första köpet. Vid förvärv av fast egendom skall lagfart sökas inom tre månader efter det att den handling på vilken förvärvet grundas (fångeshandling) upprättades. Har skatten för tidigare köp redan betalats avräknas beloppet från skatten på det sista köpet. Expeditionsavgift utgår dock vid varje köp.

Stämpelskattelagen 7§

Ansökan

Ansökan om lagfart görs hos Lantmäteriet.

Hos Lantmäteriet finns ­register som innehåller uppgifter om samtliga fastigheter i området, ett så kallat inskrivnings­register. För varje fastighet finns uppgifter om t ex vem som är ­lagfaren ägare till fastigheten och om inteckningar som belastar fastig­heten.

Ansökan om lagfart ska i regel göras inom 3 månader från ­förvärvet. Ansökan kan göras skriftligen eller muntligen. Förvärvs­handlingen, som kan vara t ex köpebrev, köpekontrakt, gåvobrev, bytesavtal eller bouppteckning, ska lämnas in i ­original och två bestyrkta kopior. Av dokumenten ska också säljarens och köparens person- eller ­organisa­tions­nummer framgå.

Lantmäteriet granskar bland annat att förvärvshandlingen upp­fyller de formella krav som ställs på innehållet för att överlåtelsen ska vara giltig.

Dödsbo

När en fastighetsägare avlider övergår äganderätten till dödsboet. Dödsboet behöver inte söka lagfart på förvärvet i annat fall än om dödsboet ska överlåta eller inteckna fastigheten. Vid utskiftning, dvs genom arvskifte, räcker det med att den som får fastigheten söker lagfart.

Om dödsboet ­ansöker om lagfart ska bouppteckningen lämnas till Lantmäteriet. Bouppteckningen ska dessförinnan vara registrerad hos Skatteverket.

Värdeintyg

Om fastigheten inte har något taxeringsvärde för året före det år då lagfart söks ska man lämna med ett värdeintyg vid lagfarts­ansökan. Värde­intyget ska bland annat visa värdet av fastig­heten då förvärvs­handlingen upprättades. Intyget ska vara ­utfärdat av någon sak­kunnig, exempelvis en lantmätare, byggnads­ingenjör eller en särskild värderingsman.

Registreringsbevis

Om säljaren eller köparen är en juridisk person måste Lantmäteriet få ett aktuellt registreringsbevis så att de kan kontrollera att rätt personer har skrivit under.

Stämpelskatt

I samband med att lagfart beviljas beläggs förvärvet med stämpel­skatt. Stämpelskatten är en sorts omsättningsskatt på försäljningar av fast egendom och tas ut vid förvärv av fast egendom genom köp ­eller byte. Både köparen och säljaren ansvarar för att skatten betalas.

Det tas inte ut stämpelskatt vid fusion eller vid benefika fång (gåva, arv, testamente eller bodelning).
Stämpelskatten beräknas på fastighetens värde. Som värde gäller taxerings­värdet eller värdet enligt intyg. Är köpeskillingen högre än något av dessa två värden anses däremot fastighetens värde vara detsamma som köpeskillingen.

Är förvärvaren av fastigheten en människa (även enskild närings­idkare) tas stämpelskatt ut med
15 kr för varje fullt tusental kronor av egendomens värde, dvs med 1,5% av köpe­skillingen eller det värde egendomen åsatts. Är förvärvaren en juridisk person (utom bostadsrättsföreningar som betalar 1,5%) är stämpelskatten 4,25%.

Stämpelskatt tas även ut vid förvärv av fast egendom eller tomt­rätter genom så kallad partiell delning (enligt aktiebolagslagen 24 kap 1§ 2 st 2 p). Partiell delning kallas skattemässigt för partiell fission. Förvärv av fast egendom eller tomträtter genom partiell delning har stora likheter med förvärv genom köp, varför båda typerna av förvärv är stämpelskattepliktiga. Partiell delning går ut på att en del av ett bolag förs över till ett eller flera andra bolag.

Det är däremot inte någon stämpelskatt vid fullständig delning, dvs då ett bolags samtliga tillgångar övertas av två eller flera andra bolag. Skattemässigt kallas detta fission.

Lagfartsbevis

När Lantmäteriet skriver ut bevis om lagfart tas samtidigt en expeditionsavgift ut. Handläggningen tar normalt högst någon vecka.

Lagfartskapning försvåras

Lagfartskapning innebär att någon får lagfart på en fastighet med hjälp av förfalskade dokument. När lagfart beviljats är det vanligt att skurkarna sedan tar ett lån med fastigheten som säkerhet.
För att förhindra detta skickar Lantmäteriet ut underrättelser till fastighetsägare om att lagfart har beviljats för förvärvaren. Den rätta ägaren kommer då att ha en chans att överklaga lagfartsbeslutet.

Faktagranskat innehåll du kan lita på

Den här artikeln är skriven och faktagranskad av medarbetare på Björn Lundén med lång erfarenhet av det aktuella ämnet.

Björn Lundén är ett kunskaps- och programvaruföretag som startades redan 1987 och som sedan dess förenklat företagarnas vardag genom smarta och lättanvända lösningar inom främst redovisning, lön och skatt.

Varsågod att ta del av vår samlade företagskunskap!