Just nu har vi driftstörningar vilket gör att vissa kunder upplever problem med att logga in i våra apptjänster samt i våra onlinetjänster. Felsökning pågår och bör vara åtgärdat inom kort!
Skatt / Aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter

Aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter

Skatt - Få grepp på företagets skatt med Björn Lundén - Aktieindexobligationer och andra strukturerade produkter - ctl00_cph1_faktagranskadImg

En typ av derivatinstrument som blivit vanligare under senare år är strukturerade produkter. Strukturerade produkter är en typ av värdepapper som innehåller olika finansiella instrument, exempelvis aktier och optioner.

I den här artikeln kommer vi främst att behandla aktieindexobligationer och aktiekorgbevis. Andra finansiella instrument som kan inkluderas i termen derivatinstrument är optioner, warranter, aktieobligationer, kreditkorgsobligationer, räntekorgsobligationer, valutakorgsobligationer, mm.

Publicerad: 2021-08-23
Allmänt

En strukturerad produkt är ett värdepapper som innehåller en kombination av olika finansiella instrument som aktier, optioner, terminer mm. Kombinationen av underliggande finansiella instrument bestäms av utfärdaren (emittenten) för att anpassas efter olika riskprofiler.

Fördelar och nackdelar med strukturerade produkter?

Intresset för strukturerade produkter är numera relativt stort. En del av förklaringen är ett generellt ökat intresse för aktiemarknadens alternativa investeringsalternativ. En annan förklaring är det ökade inflödet av kapital till aktiemarknaden vilket naturligt lett till ökad omsättning.

Strukturerade produkter är ett intressant alternativ till direkta placeringar i aktier eller liknande. Detta eftersom risken för kapitalförlust är begränsad (ibland till och med obefintlig). För den något försiktigare placeraren passar därför dessa värdepapper bra.

Förenklat så får man ta del av en uppgång i värdet på underliggande instrument, men begränsar förlusten vid en eventuell nedgång.

I praktiken är det dock inte så här enkelt. Man får sällan ta del av uppgången fullt ut i och med köpavgifter, överkurser, deltagandegrad mm, vilket ofta medför att nettovinsten blir lägre än värdestegringen i underliggande instrument.

Deltagandegrad

Deltagandegrad är en term som man ofta stöter på när man ska handla strukturerade produkter hos en bank eller värdepappersinstitut. Det kan därför vara bra att veta vad termen innebär och hur den kommer att påverka din avkastning.

Termen används för att beteckna hur stor del av utbetalningen som investeraren får ta del av när värdepappret utlöper. En deltagandegrad på 1,0 eller 100% innebär att du får ta del av hela uppgången. En lägre deltagargrad innebär att du inte får ta del av uppgången fullt ut.

Deltagandegraden kan även vara högre än 1,0. I dessa fall är exponeringen mot den underliggande tillgången betydligt större. En högre deltagandegrad innebär normalt att man får betala en överkurs.

Aktieindexobligationer

Obligation kopplad till aktiemarknaden

En aktieindexobligation är ett löpande skuldebrev, som ges ut och återbetalas i svenska kronor. Obligationerna emitteras normalt till en överkurs, dvs över nominellt belopp och löper normalt utan ränta.

I stället för ränta får innehavaren ett belopp vars storlek är beroende av utvecklingen av ett visst aktieindex (svenskt eller utländskt). Om index på återbetalningsdagen (slutindex) understiger startindex får innehavaren bara tillbaka det nominella beloppet.

På senare år har det dock blivit allt vanligare att villkoren för aktieindexobligationer innehåller nya villkor såsom garanterad och maximal avkastning eller en löpande avkastning (ränta).

Löptiden varierar oftast mellan 2 och 5 år.

Relativt riskfritt

Om du köper en aktieindexobligation kan du ta del av eventuell uppgång på underliggande aktieindex utan risk att förlora satsat kapital på grund av kursfall. Den risk du tar är skillnaden mellan överkursen och nominellt belopp. I det fall överkursen är 10% och du köper en aktieobligation till ett nominellt belopp på 10 000 kr, så innebär överkursen att du får betala 11 000 kr för obligationen. Risken blir i detta fall 1 000 kr.

Investering och återbetalning görs i svenska kronor, vilket innebär att du inte heller tar någon valutarisk.

Under finanskrisen 2008–2009 såg vi även exempel där investerare förlorade hela det satsade kapitalet. För den som dessutom lånat pengar till investeringen slutade affären på kraftigt minus. Detta kan bli aktuellt i de fall då emittenten (utgivaren) av aktieindexobligationen kommer på obestånd eller rent av går i konkurs (exempelvis Lehman Brothers).

Återbetalat belopp

Det belopp som återbetalas (x) kan räknas ut på följande sätt:

X = N +N (ls–le)/le

N = lånat belopp

ls = slutindex

le = startindex

Uppräkningsfaktor

I villkoren för många aktieindexobligationer förekommer en uppräkningsfaktor. Eventuell uppgång av index ska då multipliceras med denna faktor. Exemplet nedan får illustrera:

Exempel:
Antag att du köper en aktieindexobligation för 10 000 kr och att startindex är 100. Under löptiden går index upp till 150, som blir slutindex, vilket betyder en värdeökning på 50%.

Antag också att det finns en särskild uppräkningsfaktor på 1,5 på den vinst som gjorts. Under dessa förutsättningar får du på slutdagen 17 500 kr, dvs nominellt belopp samt en värdeökning på 7 500 kr, dvs avkastningen blir 75% (50% x 1,5).

Olika typer av aktieindexobligationer

Under de senaste åren har också antalet varianter av aktieindexobligationer ökat kraftigt. De aktieindexobligationer som först lanserades emitterades alltid till nominellt belopp, vilket innebar att satsat kapital alltid återbetalades.

Numera finns möjligheter till högre avkastning, men då på bekostnad av lägre kapitalgaranti. Exempelvis återbetalas endast 90% av satsat kapital om det underliggande indexet är oförändrat eller har sjunkit under obligationens löptid. Men å andra sidan blir avkastningen högre vid en positiv utveckling av indexet.

På marknaden förekommer även aktieindexobligationer där avkastningen är baserad på den högsta notering som indexet når under obligationens löptid. Vidare finns det i vissa fall möjlighet att spekulera i både upp- och nedgångar på marknaden.

De första aktieindexobligationerna var normalt knutna till ett enda index. Numera finns det obligationer som väger samman olika index eller bygger på ett antal utvalda aktier. Till exempel finns det aktieindexobligationer som ger möjlighet att spekulera i en uppgång på samtliga nordiska börser.

Under senare år har det även blivit allt vanligare med aktieindexobligationer som har en garanterad avkastning. Den garanterade avkastningen betalas ut som en klumpsumma i samband med inlösen av obligationen eller löpande, exempelvis en gång per år. Garanterad avkastning på en aktieindexobligation beskattas som ränta (RÅ 2003 ref 48).

Handel med aktieindexobligationer

Handel med aktieindexobligationer sker på Stockholmsbörsens särskilda obligationsmarknad. Samtliga noterade aktieindexobligationer är registrerade hos Euroclear Sweden. Obligationerna noteras i procent av det nominella värdet. Efter börsens stängning publiceras dagligen officiella kurslistor på internet.

Köp, försäljning och återbetalning

För samtliga köp och försäljningar under obligationens löptid upprättas avräkningsnotor. På obligationens slutdag återbetalas det nominella beloppet, plus eventuell avkastning till de som är registrerade som ägare till obligationerna. Någon avräkningsnota upprättas inte i samband med återbetalningen på slutdagen.

Låg likviditet

De flesta som sparar i aktieindexobligationer behåller obligationerna under hela löptiden, vilket medför att likviditeten i marknaden är låg.

Aktiekorgsbevis

För att förstå vad ett aktiekorgbevis är bör man först veta vad en aktiekorg är.

Aktiekorg

En aktiekorg är en sammansättning av aktier, vanligtvis aktier inom en viss sektor. En aktiekorg innehåller alltså ett antal olika aktier vars avkastning är beroende av utvecklingen på samtliga aktier.

Avkastningen på en aktieindexobligation kan exempelvis vara kopplad till värdeutvecklingen i en aktiekorg. Aktiekorgbevis är däremot ett särskilt värdepapper som skiljer sig från aktieindexobligationen.

Aktiekorgsbeviset, inte en option

Aktiekorgsbeviset är inte en option, utan en samling aktier som skapar ett aktieindex. Aktieindexet är specifikt för aktiebevisets underliggande aktier, vilket ofta gör det svårt att värdesätta värdepappret. Ofta är aktiekorgar därför sammansatta med fokus på en eller ett fåtal sektorer. En sektoriell aktiekorg kan ibland bli väldigt likt ett sektoriellt index med inga eller endast ett fåtal aktier utanför den givna sektorn.

Fördelen med aktiekorgsbevisen är att man kan satsa på en enda eller ett fåtal sektorer som man tror på framöver. Man kan också exkludera specifika bolag som man inte tror på och på så vis skräddarsy aktiekorgen.

Beskattning

Löpande avkastning

Strukturerade produkter ger vanligtvis ingen löpande avkastning, utan all värdetillväxt betalas ut vid löptidens slut (eller vid försäljning om aktieindexobligationen säljs före slutdagen).

I de fall det finns en garanterad avkastning ska denna del beskattas som ränta. Om en sådan obligation säljs under löptiden ska den garanterade avkastningen brytas ut och behandlas som räntekompensation (se artikeln Obligationer – skatt och deklaration).

RÅ 2003 ref 48

Om den garanterade avkastningen ska beskattas så redovisas den på en kontrolluppgift som en ränteinkomst och ska normalt förtryckas i din inkomstdeklaration såsom ränta. Om innehavet av den strukturerade produkten finns på ett schablonbeskattat konto så sker ingen ytterligare beskattning (se artikeln Investeringssparkonto och kapitalförsäkring).

Avyttring

Definition av aktieindexobligationer

Högsta förvaltningsdomstolen fastställde 1994 (RÅ 1994 ref 26) att marknadsnoterade aktieindexobligationer är att behandla som ett aktierelaterat finansiellt instrument enligt 48 kap 2 § IL. Därmed ska kapitalvinster och kapitalförluster på aktieindexobligationer behandlas som kapitalvinster och kapitalförluster på aktier. Läs mer om detta i artikeln Aktier – skatt och deklaration.

Högsta förvaltningsdomstolens motivering är att värdeförändringen på en aktieindexobligation inte framgår av emissionsvillkoren utan i stället är beroende av prisutvecklingen på de underliggande aktierna.

De aktieindexobligationer som inte är marknadsnoterade redovisas i stället som en kapitalplacering i övriga tillgångar likt andra ej marknadsnoterade värdepapper, som exempelvis onoterade fondandelar, konvertibler, indexobligationer mm.

Definition av aktiekorgbevis

Aktiekorgbevis kategoriseras inte separat skattemässigt, utan bedöms som ett aktierelaterat instrument (RÅ 2000 not 8). Detta innebär att beskattningen sker likt den för aktier och aktieindexobligationer.

Onoterade aktiekorgbevis redovisas på samma sätt som onoterade aktieindexobligationer (se ovan).

Redovisning

Samtliga strukturerade produkter som vi behandlat ovan redovisas vid avyttring på K4-blanketten.

Eftersom reglerna om kapitalvinst och kapitalförlust på aktier blir tillämpliga på marknadsnoterade aktieindexobligationer och aktiekorgbevis ska redovisning av inlösen eller försäljning göras på K4-blankettens förstasida.

Observera vad som sagts ovan om garanterad avkastning. Om du fått garanterad avkastning (i form av exempelvis ränta) ska denna del inte tas med i kapitalvinstberäkningen på K4-blanketten.

Samtliga de strukturerade produkter som vi behandlat benämns av Skatteverket som värdepapper utan kategori. Det innebär att Skatteverket inte maskinellt kan kategorisera dessa värdepappersavyttringar. Du måste alltså i dessa fall själv fylla i till vilket avsnitt försäljningen hör.

Marknadsnoterade aktiekorgbevis, aktieindexobligationer och liknande redovisas som försäljning på K4-blanketten under sektion A (första sidan). Ej marknadsnoterade värdepapper av dessa typer redovisas också på K4-blanketten, men under sektion D.

Marknadsnoterade strukturerade produkter får även innehas på konton som schablonbeskattas. Beskattningen sker på samma sätt som för andra innehav på dessa typer av konton. Det ska också nämnas att onoterade värdepapper inte får förvaras på ett investeringssparkonto (läs mer i artikeln Investeringssparkonto och kapitalförsäkring).

Faktagranskat innehåll du kan lita på

Den här artikeln är skriven och faktagranskad av medarbetare på Björn Lundén med lång erfarenhet av det aktuella ämnet.

Björn Lundén är ett kunskaps- och programvaruföretag som startades redan 1987 och som sedan dess förenklat företagarnas vardag genom smarta och lättanvända lösningar inom främst redovisning, lön och skatt.

Varsågod att ta del av vår samlade företagskunskap!